Omöjligt att säga om den är steril eller inte då man inte vet sortnamnet. Hur som helst är det tveksamt att miskantusfrö hinner mogna hos oss.

Det på bilden är någon form av Miscanthus och av en av de många miskantussorterna, M. x giganteus, kallades förr ofta för elefantgräs, numera elefantmiskantus. Ja, ofta kallades slentrianmässigt alla olika miskantussorter för elefantgräs.
Sedan finns det Pennisetum purpureum som heter afrikanskt elefantgräs - så frågan är vad du menar med äkta elefatgräs eftersom det egentligen inte finns något som heter så nu.

Fast inte är det något problem att flytta dem, bara man är lite försiktig. Har flyttat ett 30-tal i år och moderplantan hade ett halvmeterbrett rotsystem. Samtliga plantor klarade flytten.

Toppklocka är något helt annat, gunstas svar är det korrekta. Den är lätt att fröså, men det är inte säkert att resultatet blir vitt då normalformen har blåa blommor.

Nematoder är det enda sättet jag känner till. Har just behandlat mina egna bänkar.
Finns det några rötter på de plantor du krukat om borde de kunna klara sig, möjligen bör du ta bort en hel del av bladen om det är dåligt med rötter. Tyvärr är det lite sent på säsongen för att de ska hinna sätta nya rötter om de helt saknas. Annars är de rätt lätt att behandla som vanliga sticklingar och få rötter på.

Gråsuggor har inte larver. Är det inte öronvivellarver du hittat? De är vanliga skadedjur på alunrot.

Om den har bulbiller, dvs. små lökar i bladvecken är det en brandlilja, Lilium bulbiferum (ssp. bulbiferum) om den inte har det är det troligen en saffranslilja, Lilium bulbiferum var. croceum.

Den flätade svarta duken stoppar som regel inga rötter. Både jag och flera av mina bekanta har sett att rötterna som regel hittar någon väg mellan de flätade plastbanden. Riktigt billiga och mjuka (glest filtade) dukar kan också släppa igenom rötter.
Sedan är det en helt annan sak att nästan inga dukar stoppar rötter som kommer uppifrån. T.ex. julros har snabbt tagit sig igenom även riktigt bra sorter av markduk/geotextil. Hade plantor som blev stående i några bänkar efter en flytt.

Det är väl en fråga om vad man tycker är viktigast att en besökare ser först.

Nej, nu ledsnar jag på alla felaktiga svar och måste logga in.
Tulpaner hör faktiskt till de lökväxter som går att plantera på våren, men de bör göras så tidigt som möjligt.

Ja, ammoniak och metan kan bildas vid nedbrytning av gödsel och ammoniak kan väl betraktas som giftig i högre koncentrationer men att den skulle kunna påverka växterna vid utomhusanvändning är väldigt osannolikt.
Metan trodde jag var en ogiftig gas, även om den tillhör växthusgaserna och har negativa effekter på klimatet. Att den skulle påverka växter negativt har jag aldrig hört talas om.

Giftiga gaser? Det skulle jag gärna få veta mer om.

Det där med svenska namn är lite knepigt eftersom det cirkulerar olika namn på samma växt och ibland hittar plantskolor på egna namn. Det blir inte bättre när bara delar av det svenska namnet används. Vi har väl inte haft någon riktig standard förrän Kulturväxtlexikon/SKUD 1998. Sedan hess finns det ingen växt som heter ”Elefantgräs”. Däremot ”Afrikanskt elefantgräs” som är Pennisetum purpureum. Jag håller med om att även jag hade för mig att Miscanthus, och då i första hand ’Giganteus’, allmänt kallades för elefantgräs för inte så länge sedan. Numera ska det rätta namnet på den växten vara Miscanthus ×giganteus eller elefantmiskantus på svenska.

Man blir inte anmäld av någon till STA, utan bestämmer själv vid betalningen om man vill vara med i en eller flera kretsar. Betalar man bara för Riksföreningen så blir det ingen diskussion om kretstillhörighet. Om man inte meddelat kretsen att man inte önskar vara med kan förstås kretsen fortsätta att skicka ut program ett tag i hopp om att personen glömt att betala in avgiften.

Nu är jag kanske lite tråkig om det roliga i tråden är att själv komma ihåg växter med personnamn, men det finns ju hur många som helst och letar jag något så använder jag databaserna.
T.ex. SKUD http://www.skud.se/index.php?option=com_wr...r&Itemid=53
eller RHS Horticultural Database http://apps.rhs.org.uk/horticulturaldatabase/HortGenera.asp

Aconogonum alpinum är nog troligare, finnslide är det i alla fall inte, den är betydligt mer kraftigväxande.

Jag har ingen erfarenhet av blålin, Linum narbonense, men däremot av berglin, L. perenne, och även om jag hade en gnutta lera i jorden frösådde den sig bara (och överlevde) i de grusigaste delarna av en södersluttning och så grusgångarna förstås. Jag tror att den kräver bra dränering och ett relativt sommartorrt läge.

Eftersom du nämner älgen gissar jag att du tänker på S-jorden. Tror inte att någon annan såjord är älgmärkt. Det är dessutom i mitt tycke den enda användbara såjorden.
Tyvärr säljs den bara i 50-literssäckar, vilket betyder att i stort sett inga s.k. Gardencenter ("volymförsäljare") tar in den i sitt sortiment. Har man tur kan man hitta den på mindre ställen, ofta hos de som fortfarande förökar lite själva.

Jag måste hålla med Åsa om att mycket av det som är markerat som "behöver lågt pH-värde" är mer eller mindre fel. Många av dessa växter är i själva verket lundväxter. Bara för att ta ett exempel så är alla Trillium markerade som surjordsväxter när litteraturen i stället säger att för de flesta av dem är det optimala neutralt pH och några av dem växer faktiskt i basisk jord. Att de ändå går bra att odla i surjord är en annan sak eftersom de flesta växter ändå är ganska förlåtande när det gäller vilken jord de växer i. Vad de flesta s.k. surjordsväxter har gemensamt är att de vill ha en porös, humusrik, näringsrik jord i halvskugga och som inte är för torr under växtsäsongen.

OK, jag får kanske ursäkta, men det är inte lätt att vara vuxen och med vetenskaplig utbildning och sedan läsa om ett sådant här upplägg på ett experiment. Jag får väl nöja mig med att konstatera att skolan har ändrat sig märkbart på senare år och uppenbarligen inte till det bättre.

Kan man alltså bli betygsatt genom att göra något fullständigt meningslöst och sedan få någon annan att förklara vad som hänt?

Använd sökfunktionen och skriv in kökssoffa. Tråden innehöll några handfasta och bra råd om förökning.

Etiketterna från skrivarna som nämns ovan är lite väl dyra för att användas till försäljningsplantor. Där finns det väl så vitt jag vet bara två lösningar och i bägge fallen är skrivaren den stora utgiften. Yrkesmässigt används bara termoskrivare och en sådan kostar väl från 25 000 och uppåt. Lite överkomligare är om man har eller kan skaffa en laserskrivare, kostar från ca en tusenlapp och uppåt men jag vet inget om kvalitetsskillnader. Texten håller inte i evighet, men i alla fall några år och det duger gott för frösåddshantering och saluväxter. Antingen köper man tunna plastetiketter på A4-ark som man kan köra direkt i laserskrivaren eller köper man väderfasta plastetiketter med klisterbaksida som man sedan kan sätta på en kraftigare etikett. Jag använder den senare metoden och etiketterna kostar ca 30 öre styck plus tonerkostnaden för skrivaren. De finns att köpa från de flesta större etikettillverkarna. Själv handlar jag från Silverdalen.

Ungefär samma inlägg finns på AoT:s forum, så det mesta tyder på att det här är ett företag som gör reklam och möjligen också använder olika nick i samma trådar för att plussa för sina varor.