Jag börjar fundera på vilken temperatur Christa har inomhus. Jag vill inte gå i ylletröja och långkalsonger så jag har minimum 22-23 grader. Snålar man och håller sig under 20 grader ökar den relativa fuktigheten snabbt.

Är det inte skillnad på om man har vattenburen värme eller elelement?

Sen är det väl också som Ruda säger att luftfuktigheten ökar ju svalare man har inne. Så det där att dra ner på värmen för att spara/snåla på elen får man då betala i andra änden genom att man kanske måste ha avfuktare.

Men varför hänga tvätten i badrummet? Jag hänger ofta min i uterummet och har man inte det kanske man har en balkong istället, eller en veranda. Eller ett tvättstreck ute, som funkar åtminstone när det inte regnar.

Nu börjar diskussionen bli intressant. Vi har mycket riktigt inte så varmt inomhus och förutom miljöaspekten så kan jag inte sova om det är varmt i sovrummet och i träningsrummet har vi ingen värme på alls. Det är helt öppet från första våning upp till träningsrummet så det håller ändå ca 17 grader.

Tvätten hänger vi i källaren och i källaren har vi nog mest värme på i hela huset.

Nu till en fråga. Det är ju viktigt att det inte bli fuktigt på vinden. Vilken relativ luftfuktighet bör man då eftersträva i förhållande till temperaturen inomhus?

Om man har varmt inomhus så kan luften hålla mer fukt så även om man håller sig under 70 % i relativ luftfuktighet så blir den betydligt högre när den kommer ut på vinden. Samtidigt får man mer spillvärme men hur mycket det påverkar temperaturen på vinden vet jag inte.

Om man istället har lägre temperatur inomhus så blir kanske vinden något kallare men å andra sidan kan avfukta så att förändringen i relativ fuktighet blir mindre.

I mitt sovrum som ligger längst bort från trappan upp från undervåningen så har jag uppmätt allt från 74 % (innan vi blev flitiga med avfuktaren i badrummet som ligger nedanför trappan på första våningen.) ner till 38 % i vintras när det var ovanligt torr luft över huvud taget.

Jag är lite orolig ibland för att det skall bli fukt på vinden när vi har så lite värme på andra våningen men det håller sig ändå på ca 17 grader och det är ändå bara 3 grader under dom 20 vi håller på första våningen. Sedan kan säkert temperaturen variera i rummen också.

Jag skulle frysa ihjäl hos dig Christa. Sovrummet vill jag också ha svalare men i resten av lägenheten vill jag ha varmt.

Att torka tvätt i en källare är nog det sämsta alternativet fuktmässigt!

Begreppet relativ luftfuktighet (Rf) avser förhållandet mellan luftens fuktinnehåll och luftens maximala förmåga att bära fukt, d v s Rf är alltid kopplat till en viss temperatur.

Luftens maximala fuktbärande kapacitet ökar i takt med stigande temperatur, vid 0,0 °C kan luften maximalt bära 4,86 gram vatten per m3.

Vid 10,0 °C kan luften maximalt bära 9,41 g/m3, vid 20,0 °C kan den bära 17,28 g/m3.

Vid -20,0 °C kan luften maximalt bära 0,89 g/m3.

Hög luftfuktighet betyder med andra ord inte att luftens fuktinnehåll är högt.

I utredningssammanhang måste man beräkna luftens exakta fuktinnehåll (g/m3), detta värde benämns som absolut ånghalt.

Ovanstående är centralt vid beräkning av fuktrelaterade risker för nya konstruktioner, vid bedömning av inomhusmiljöer och vid utredning av fuktskador.

När luftfuktigheten är 70 % innebär det att 7/10 delar av luftens maximala fuktbärande kapacitet är utnyttjad.

Vill man förändra luftfuktigheten kan man antingen höja temperaturen (öka luftens fuktbärande kapacitet) eller torka luften med en avfuktare.

I en bristfälligt ventilerad bostad kan man sänka luftfuktigheten genom att ordna en bättre ventilation under förutsättning att utomhusluften inte är lika varm och fuktig som inomhusluften.

Fukt i inomhusluft av fukt i inkommande luft (utomhusluft), avdunstning från konstruktioner,

vattenånga från matlagning, duschning, gröna växter och människor.

Till exempel lämnar en vuxen människa ifrån sig ca 2 kilo vattenånga per dygn.

Notera att om man försöker sänka Rf genom att höja temperaturen finns risk för omfördelning av

fukten på grund av ökat ångtryck, vilket t ex under vinterförhållanden kan orsaka fuktskador (kondensskador) i kalla delar av husets skalkonstruktion.

I en uteluftsventilerad kryprumsgrund överskrids ofta kritiskt gränsvärde under sommaren på grund av att temperaturen i grunden är lägre än utomhusluftens.

Av samma anledning överskrids ofta kritiskt gränsvärde på vinden under vintertid.

Kondens på insidan av ett fönster beror på att fuktinnehållet i rumsluften är så högt att gränsen för

luftens förmåga att bära fukt överskrids på fönstrets insida.

Om man till exempel i inomhusluften har 55 % luftfuktighet vid 20,0 C, kommer fritt vatten (kondens) att uppstå mot ytor som håller en temperatur under 10,1°C.

Insidan av ett äldre fönster (dubbelkopplat) har låg temperatur när det råder vinterförhållanden.

Är temperaturen ytterligare lägre ökar mängden kondensvatten mot rutan.

I en konstruktion av organiska material (trä, papper, textilier etc) är Rf 70 % ett kritiskt värde, det är vid denna luftfuktighet tillväxt av mikroorganismer kan uppstå.

Man bör därför se till att konstruktioner av organiska material inte utsätts för fuktnivåer över Rf 70 %.

Vattenångan i luften är en gas, vilken liksom alla andra gaser alltid strävar efter utjämning (ångtrycksutjämning), d v s gasen strävar efter en utjämning i koncentration i hela luftvolymen.

Om vattenångan i varm luft tillåts utjämnas med vattenångan i kall luft sker med automatik en höjning av Rf i den kallare luften.

Mängden vattenånga är då lika stor i båda luftmassorna, men eftersom den kallare luften har en lägre fuktbärande kapacitet sker en ökning av den relativa luftfuktigheten i den kallare luften.

Detta är en del av problemen i källare och grunder sommartid och på vindar vintertid.Sommarproblemet förekommer även ofta i och runt kylrum.

På vintern uppstår ibland hälsoproblem hos människor som exponeras för en alltför torr inomhusluft.

Detta beror på att utomhusluften (tilluften) har ett lågt fuktinnehåll som i sin tur ger låg luftfuktighet när luften värms i byggnaden.

Vid 5,0 C och 80,0 % luftfuktighet innehåller luften 4,86 gram vatten per m3.

Då luften värms till 20 C sjunker Rf till något över 20 %, samtidigt som vi människor trivs bäst vid en luftfuktighet mellan 50-60 %.

Problem med torr inomhusluft på vintern förekommer framför allt i mekaniskt ventilerade lokaler.

Problemen som upplevs beskrivs ofta som hosta, ögontorrhet, hudirritation och irriterade övre andningsvägar.

Problem på grund av för torr inomhusluft kan vara svåra att skilja från allmänna förkylningssymptom.

Jag tycker att diskussionen bär hän åt fel håll...

Ju varmare luft, desto mer vattenånga kan den bära med sig - en naturlag. Det ni pratar om är kondensering. När varm luft kyls ner, så klumpat ångpartiklarna ihop sig, och fälls ut som vatten. Jfr dagg och daggpunkt. Det vi ser t.ex. vid kokning är inte vattenånga, det är kondenserat vatten. Vattenånga är osynligt.
I Sverige är det mycket sällan, som vi kommer upp i "obehaglig" fuktkvot, och då skulle kunna ha nytta av en avfuktare, om det inte gäller speciella utrymmen.
Fuktproblem i hus orsakas i mycket ringa mängd av luftfuktighet - det är i 99% läckage genom skalskyddet.
Så Christa, glöm avfuktning för husets skull. Har du inte läckage någonstans, så hjälper inte avfuktning. Fukten finns i luften överallt, och kommer lika fort in igen, som du avfuktar den. Fukten tenderar att utjämnas, så har du torrt i ett rum, så kommer fukten snabbare in där. Man kan nästan betrakta det som en vacuum-effekt. Ett litet undertryck "i fria luften" går inte att skapa.
Vatten är en konstig vätska - det tenderar att kondensera snarare än förånga, som långt de flesta vätskor annars gör. Vatten drar sig alltså mot kallare utrymmen, just för att kondensera.

Hur skulle fukten kunna komma upp på vinden menar du Christa? Vinden är väl dessutom ventilerad.
Jag har också svalare i sovrummet och dit är dörren alltid stängd. Vill nog ha 22 grader inomhus när jag är hemma. Har iof aldrig kännt behov av att mäta luftfuktigheten.

Jag utgick ifrån det du skriver när jag ställde frågan i det tidigare inlägget. Du har ju svarat delvis på det genom att skriva att det inte är någon god idé att höja inomhustemperaturen för att sänka luftfuktigheten som några föreslog men det skulle vara intressant med ett resonemang just kring min frågeställning.

Beträffande att torka tvätt i källare så är det i vårt hus det torraste stället i huset. Dit kommer ingen fukt från människor, matlagning eller duschning.

Redigerat av Christa: 20-06-2015, 18:36

Då läste du dåligt, kolla 10:e raden. Däremot skriver han också att man se upp med omfördelningen av fukt. Lite märkligt som du skriver att källaren är torrast. Den brukar vara kallast pga markkyla och därmed också hög Rf.

Om du menar det här "Hög luftfuktighet betyder med andra ord inte att luftens fuktinnehåll är högt." så betyder det att mängden vatten i gram som luften kan innehålla är mindre ju kallare luften är och en hög relativ fuktighet i låg temperatur därför kan innebära att luften innehåller mindre vatten än den gör vi en lägre relativ fuktighet och högre temperatur.

Just därför behöver inte en lägre luftfuktighet på grund av en högre inomhustemperatur vara till någon fördel.

Nej, jag menade detta: "Vill man förändra luftfuktigheten kan man antingen höja temperaturen (öka luftens fuktbärande kapacitet) eller torka luften med en avfuktare."

Det du citerade tycker jag var lite luddigt skrivet av Carl. Det stämmer till viss del men vatteninnehållet i luften beror också på temperaturen. Vid en viss temperatur innehåller givetvis luft med högre Rf mer fukt. Vid samma Rf innehåller varm luft mer vatten än kallare luft. Din sista slutsats låter lite skum. Det är klart att det är en fördel med högre temperatur om en lägre temperatur skulle innebära kondens och dålig tork.

Det var inte min slutsats. Det var Carl som skrev det.

"Notera att om man försöker sänka Rf genom att höja temperaturen finns risk för omfördelning av fukten på grund av ökat ångtryck, vilket t ex under vinterförhållanden kan orsaka fuktskador (kondensskador) i kalla delar av husets skalkonstruktion."

En liten risk ja, kanske vintertid. Däremot är det generellt så att en höjning av temperaturen minskar Rf. Fast vill du undvika att höja temperaturen kan du få klänga dig fast vid dina halmstrån. Jag börjar undra om du vill ha råd eller försöka få dina teorier att bli sanna.

Jag har aldrig tänkt tanken på att mäta rf eller skaffa avfuktare. Känns det fuktigt eller bildas kondens så får man minska fuktkällor, vädra eller höja temperaturen. Don´t worry, be happy!

Jag ställde ju en direkt fråga i det här inlägget http://forum.odla.nu/index.php?s=&show...t&p=1713567

Det är väl att be om råd/ kunskap om något. Har du själv något att bidra med när det gäller denna frågeställning?

Jodå, du ställer frågor, många frågor, men ibland verkar du inte acceptera svaren om de inte passar. Här får du några svar. Öka ventilationen. Förmodligen enklare att vädra ut fukten istället för att använda avfuktare. Skippa miljötänket och höj temperaturen. Minska ner vattenblasket. Man behöver inte duscha i tid och otid och kläder behöver inte tvättas efter en dags användning.

Borde kanske skrivet att mitt långa inlägg var kopierat ifrån nätet!

Om två personer säger helt olika saker så kan inte båda uppgifterna stämma. Om man som du skriver "accepterar" alla svar så har man ju inte kommit fram till en lösning som vilar på vetenskaplig grund.

På vilket sätt menar du att man skall vädra?

Tittar man som hur det set ut idag! Kommer utetemperatur ligga mellan 12-16 grader. Den relativa fuktighet mellan 75-92%. Så länge du inte värmer ditt hus ! Så är det den fuktighet du kommer ha inne också! Tom högre om du tillför fukt i någon form!