Under den gångna veckan har jag använt ordet "Storgodsägare" för att beskriva något hos en av medlemmarna på Odla. Visst det är skillnad på "Godsägare" och "storgodsägare".

I en annan tråd"sjuksjöteskestrejk" hade jag läst att han inte hade så stor inkomst efter 35 års arbete jämfört med sjuksköterskorna. Detta sa mig att nåt inte stämmer. Att personen beter sig sådant men lever ekonomisk på annat sätt. personen känner jag inte. Har ingen alls kännedom om. Förutom det som skrivs på Forumet. det var mitt sätt att både behärska mig på, samtidigt säga till personen vad som var fel.

---

Det var inte det materiella rikedom som jag tog upp, utan det som kan skapa svårigheter för andra medlemmar.

Som jag sa i en annan tråd, jag tror att rahmat visar sej för oss precis sån han är - och jag skulle tro att han gjort sitt här snart....

Jag vill bara säga det här, och nu tror jag att jag har väldigt många bakom mig som oftast bara läser men inte skriver så mycket, att de flesta har nog förlorat respekten för rahmat vid det här laget och det kommer att krävas ett ansenligt arbete för att återuppbygga det.

Hej!
Jag har just läst en nu avslutad tråd. Där användes godsägare som något nedsättande. Tyvärr var det ingen som protesterade.

Min frus farföräldrar var bönder. För detta förfärliga brott blev de deporterade till Sibirien. Min frus farmor dog under transporten som gick i tätt packade godsvagnar. Enligt vänsterns vokabulär så var de godsägare.

Jag är nog lite mentalt handikappad eftersom jag inte begriper att någons yrke är viktigt för hur personen är. Visserligen kan även jag skoja om att kommunalarbetares spadskaft är gjorda av hängbjörk och att det finns inga advokater i himlen. Egentligen ganska fåniga skämt och definitivt inte sanningsenliga.
Jag delar in människor i två grupper. Sådana som jag tycker är trevliga. Det är den stora gruppen och sedan finns det en mycket liten grupp som jag tycker är otrevliga.

Men nu till frågan.
Finns det några yrken där folk är onda, förkastliga eller otrevliga?
MVH
Jan Lindgren

Det var inte det materiella rikedom som jag tog upp, utan det som kan skapa svårigheter för andra medlemmar.

sannolikt är det så

Kan du förklara lite vad är det som är sannolikt?

Det var ett direkt svar på alles uttalande. Jag tror tyvärr att hon har bedömt situationen rätt när hon säger att "de flesta har nog förlorat respekten för rahmat vid det här laget och det kommer att krävas ett ansenligt arbete för att återuppbygga det." Vi som fortfarande stöttar dig verkar vara en minoritet.

Men begripper inte varför ska man arbeta för det. För människor som är misstänksamma och lever ett rövarliv på Internet på andras värdigheters bekostnad, kan jag inte bry mig om.

Men begripper inte varför ska man arbeta för det. För människor som är misstänksamma och lever ett rövarliv på Internet på andras värdigheters bekostnad, kan jag inte bry mig om.

Fast problemet är att du också har lyckats reta upp ett antal snälla och vänliga människor, som kanske inte kommer att lyssna på dig nästa gång därför att de är rädda för att du ska säga elaka saker om dem.

Men begripper inte varför ska man arbeta för det. För människor som är misstänksamma och lever ett rövarliv på Internet på andras värdigheters bekostnad, kan jag inte bry mig om.

Är det i min senaste tråd?

Jag har raljerat kring "Godsägare" tidigare, fast nästan uteslutande i meningen "Godsägar Persson". Jag tycker det är lämpligt att kritisera Persson för att han inte lever som han lärt, och verkligen inte lever som hans parti traditionellt lärt. (Jag är för övrigt så fånig att jag tycker att man helst inte bör äga mer mark än ens egen familj kan bruka, behöver man anställa folk för att sköta gård eller skog så bör man kanske sälja istället - undantaget om man är sjuk etc, men så är jag jävligt naïv och vrång också )

Vi är ett fåtal som lever kvar i den världen och den rekommenderas INTE!!

Jag vill inte begära så mycket. Och är tacksam för "minoritetens stöd". Förumet kan avspegla det samhälle som vi har. Där är det likadant. Man kan säga hej till en ,men inte till den andra.

Vintern 2006 ramlade en mycket äldre man framför Nordstan i Göteborg på de hala stenarna. Han gick en halv meter från mig med sin fru. Jag lyfte upp mannen. Men det första han gjorde var att känna på vänster bröstficka efter sin plånbok för att se om den är kvar. Den misstänksamheten kan jag leva med även på Internet. Såna biter inte.