Silos,
Tittade på dina fina bilder som får barnet i mig att hojta jippiiiiiiiiiiii jag åsså meeee.................
Mitt inre barn har tröstat mig i sorgen, men jag säger till henne att var glad, mamma har det bra och hon kommer att bli en ny stjärna på himlavalvet när hon vant sig att vara en ande.
På något sätt känns detta som en lättnad att lilla mamma slipper ha ont ......det hade hon de sista 1½ åren när hon fick sitt stora hjärtattack.
Jag vet inte hur jag ska orka fortsätta att trösta mina 2 syskon som är ateister, den yngsta är också ledsen, men hon är en healer och jobbar med energier och har det lättare att fatta att det är inte slut utan mamma fortsätter med sin tillvaro på andra sidan.
Jag lever i den vetskapen att mamma kommer på visit när det tillåts. Hennes själ måste läkas innan, men hon har lovat att komma, så det tröstar mig och "Lillan".
Trots att jag gråter, så känns det som en lättnad och tacksamhet mot de högre makterna som jag har mött och tröst får jag uppifrån när jag ber om det...
Brukar tänka på din stora, glittrande stjärna och på dig här på jorden och jag känner tacksamhet att du och de som också tror att onskan, elakheter biter inte på oss.
Vi är älskade och skyddade!
... fuchian ...