Tack för svaret, Anma
Jag önskar dig bara ett bra liv efter alla smärtor, inget annat.
Även jag har en Wipslahskada i nacken och nedsättn i min vänsta arm, hand och med tiden måste det göras något åt detta. Fick det svaret i höstas att när det är dax, så måste de ta itu med den.
Den saken "vilar" väl nu innan det hugger till, så att säga. Däribland intresset för det som du går igenom just nu ger även åt mig hopp och kunna förbereda mig när det är dax, så din info har varit värdefullt, inte tal om något annat.........
Jag kommer att få snacka med vår överläkare (han är bra på nackskador) nästa fredag ang. detta som pågår just nu.
Min känsel fr. vä. skinkan till tårna är nu mycket nersatt, och frågan är hur länge vågar jag stanna hemma och hur snart tar förlamningen också resten, det vet ingen.
Meningen är att ev. köras till Lindköping eller att teamet kommer hit, det verkade vara såppas klart redan när de fick remissen under denna vecka.....
Jag vet, vad smärta är .......
och som i ditt fall pågott så länge, inte undra på att man blir både glad och lättad att det kommer nya möjligheter att behandla även olika slags rygg/nervskador.
Den idrottsläkaren som nu har opererat många i USA genom att inte steloperera utan använda något material för att lägga mellan klämta kotor, varhelst i ryggen, därför har jag frågat om det hela, för jag är nu gråtfärdig här hemma samt rädd för vad som kommer att hända.........
Det var en kvinna som sade att det är både styrka och mod att kunna erkänna sina svagheter mm. -- det är en väg till läkning......
.
För din del önskar jag en bra och snabb återgång till det du inte har kunnat att göra unde de svåra åren....
Jag hoppas att detta sprider sig, även det fr. USA, så att flera av oss kan få bättre hjälp, det är viktigt att dela med sig så att många kommer att fråga efter de nya behandlingarna, då får de (landstingen)ge med sig ........
Redigerat av Ugglemormor: 31-08-2012, 12:32