Kan man klippa av blasten på rödbetor och morötter, lika som man gör med potatis när man inte vill att den ska växa sig större? Eller blir det röta eller vitamintapp?

Har sett tre sådana blad på min vinranka, de kom även förra året och då fick jag rådet att spreja alla blad med bikarbonat, vatten och oljelösning minst varje vecka. Jag höll sjukdomen i schack så alla druvor kunde mogna fram men det var en kamp.. intressant att druvämnena överlevde trots att ni tog bort all blad, trodde de var ett måste för att hålla druvorna vid liv. Nu har det gått en vecka sen du skrev, hur ser det ut nu? Kan du kanske skicka en bild av plantan?

Jag har alltid hört att bladen är växternas matupptagnings- och matsmältningssystem. Av den anledningen är jag rädd om växters blad. Har dock en bekant som bladar av tidigt, hon spar kanske en tredjedel av bladen och hon får lika många tomater som jag. Det skulle vara skönt att bli av med många blad, lättare att vattna etc.
Hur gör ni andra? Mina tomater är i växthus men även en körsbärstomater i vårt inglasade uterum.

Jag har i mitt växthus två minislanggurkor. Vi hinner inte äta upp alla gurkor så vi får ofta förvuxna och knubbiga gurkor. Jag har i desperation lagt in ett par satser. Men hur jag än gör så får de en stark ättikssmak när jag börjar äta av dem. Jag har provat olika recept, med mindre och mindre ättika i. Trots det så smakar de inte som de inlagda ättiks/smörgåsgurkor jag köper, de smakar mildare och sötare än mina.

Är det så att slanggurkor inte lämpar sig för inläggning, den har hu lite annorlunda konsistens än inläggningsgurkor? Jag har använt recept i gamla kokböcker och även modernare från kokböcker och nätet men alltid smakar de ättika.

Är det någon som har ett bra recept så vore jag tacksam att få ta del av det.

För några år sedan när vi åkte förbi Hamburg råkade vi se stora skyltar om en stor trädgårdsutställning där i trakterna kring Elbe. Vi stannade och besökte den. Och blev väldigt imponerade. Det var en utställning där man byggde upp olika trädgårdsmiljöer, japanska trädgårdar, sydamarikanska, jag många olika sorter. Det fanns också trädgårdar från olika tidsåldrar, började med 1900 och slutade med en futuristisk trädgård från 2100.

Vi fick höra att den anordnades vartannat år och förra året var den i Berlin och jag besökte den igen. Nu handlade det mycket om ekologi och urban odling. Nästa år, 2019 ska den hållas i Heilbronn runt floden Neckar och dess kanaler. Jag har sett info på nätet redan men bara på tyska än så länge:

BUGA information -än bara på tyska


På engelska finns ännu bara information från det företag som ska bygga upp "biologiskt inspirerade paviljonger" till mässan.
Länk till de växthus och paviljonger som ska byggas upp

Ska ni ut och resa på kontinenten i sommar så passa på att åka dit. De senaste två gångerna har det varit väldigt trevligt och inspirerande.

Jag tycker, eller inbillar mig, att saften inte är lika god sedan bottensatsen kommit. Att den tar bort lite av den klara goda smaken.
Är det någon som kokar saften med citron eller lime? Ibland har saften en tendens att bli lite söt och då tänker jag inte på sockemängden jag tillsätter utan druvans smak i sig.

Jag hörde av min mamma att man kunde koka den vita stammen och äta med smör, det skulle ha kallats "fattigmans sparris". Själv tycker jag inte det är särskilt gott men smaken är som baken, andra kan tycka annat.

Jag har en vinstock Zilga i mitt växthus ena gavel. Jag har låtit den få fram många druvklasar och har fått väldigt fin skörd. Jag brukar koka saft och sälja på skördemarknaden i Gysinge som i år blir den 30 september. Nu är problemet att vindruvorna är mogna och jag borde koka saften genast. Men vis av flera års erfarenhet så vet jag att det bildas en bottensats i saftflaskorna om saften står för länge. Det gör det aldrig i körsbärs- eller vinbärssaft, gissar att druvor är en helt annan sort.

Nu är min fråga, kan man frysa ner vindruvor utan någon sorts förvällning för att ta upp om två veckor och koka saften? Finns det något sätt att slippa bottensatsen, hur gör ni andra som kokar saft av druvor? Har även testat att göra marmelad men druvor måste vara det mest pektinfattiga bäret som finns, det gick inte att få till gelékonsistens utan pektinpreparat, vilket jag inte gillar att ha i.

Någon som har något förslag vad jag ska göra med mina druvor mer än att äta och koka saft?

I mitt växthus har jag en vinranka som är ca 15 år. Den heter Zilga och ger mycket goda druvor som jag äter och gör saft av. Jag för en ständig kamp mot dess vana att ständigt skicka ut nya blad och telningar. När jag hade besök av en familj från Rumänien som odlade vindruvor mot sin husvägg så sade de att man ska ta bort många blad så att solen kommer åt dem. Men jag har också hört bl a här i forum att bladen ger näring åt druvorna.

Så min fråga är nu: När kan man börja ta bort många blad, har läst att man ska spara 1-2 blad efter en klase. Kan man tumma på det nu när druvorna har svällt ut och inte är "bäbisar" längre? För problemet är att det är blad överallt i taket och vid ventilationsluckorna så det blir senare under sommaren svårt att stänga dem.

Jag vill inte att de ska bli större utan att de ska stå kvar i landet tills de ska skördas, det är för varmt i källaren än en månad. När det gäller potatis brukar jag klippa av all blast när de växt klart så de inte blir större. Kan man göra lika med rödbetor och morötter eller drar det ur näringen på något sätt? Någon som har erfarehet av att göra så?

Jag har haft en annan pumpasort de senaste åren, Crown Prince som gav 20 pumpor/planta. I år fick jag inte tag i frö utan köpte på rekommendation på trädgårdsmässan i våras myskpumpa. Men det har inte kommit ett enda ämne än. För två veckor sedan började den blomma men ännu inga ämnen. Det är ju väldigt sent, jag bor i växtzon 4 och det brukar inte vara något hinder för pumpa.

Är det någon som har erfarenhet av myskpumpa? Brukar den vara så här sen? Snart kommer, tråkigt nog, frosten och hur ska den hinna få fram färdiga frukter? Tacksam för info.

Jag har Zilga, bor i Österfärnebo i växtzon 4. Min står i ett växthus utan värme. Den har blå druvor som är väldigt goda och söta. De har en del kärnor. Vinrankan kan ge mycket stor skörd och jag brukar plocka en stor hink och koka saft, resten äter vi.

Saften är väldigt god, smakar som en blandning mellan druvjuice och sött vin.

Plantan drabbas aldrig av ohyra så den är lättskött. Som andra vinrankor så vill den ta för sig av utrymmet i växthuset så man får hela tiden tukta den hårt.

Tack så jättemycket för hjälpen med att hitta min påfyllnadsring. Jag ska beställa en inför höstens marmeladkokning.

Tack för tipset om PET-flaska, det var fyndigt. Loppistipset har jag redan testat, ingen av de som säljer har hört talas om den här kragen. Men jag fortsätter leta....

Den förhindrade att sylt och marmelad rann ner på burken och i gängorna på den. Jag har letat förgäves efter en sådan i affärer och på loppisar. Är det någon som vet var man kan köpa sådana?

Mina tomater är väldigt sena i år, bor i växtzon 4, bara små gröna tomater i två ställningar per planta. Det är däremot 3-4 blomställningar på gång, några med endast knoppar. Jag har toppat plantorna men vill ytterligare skynda på mognadsprocessen, längtar efter mogna tomater.

En person rekommenderade mig att ta bort bladen upp till första fruktställningen. Men om jag gör det får ju inte plantorna näring via fotosyntesen via bladen, klarar de av att producera lika mycket skörd ändå?


Hur gör ni andra?

Jag undrar om någon har ett recept på inlagda rödbetor som smakar lika kryddigt som köpta gör. Jag vet, det låter hemskt att säga att köprödbetor är godare än mina egna inkokta. Men mina får så ättiksstark smak när jag följer recept på ättiksburk och i kokböcker. Jag har i nejlikor men jag känner sedan inte den smaken, bara ättika.
Kan man ha i kryddpeppar för att få mer smak. Har någon ett bra recept, utan konserveringsmedel, bara med pepparrot.

Tack för svar. Det är första gången jag odlar pumpa så jag vet inte om frukterna är så stora som de borde vara.

Har någon av er en aning om ifall man ska beskära plantan, klippa bort någon reva? Det kan ju vara så att energin går till bladen, precis som ni säger.

Jag har i år två plantor mexikansk minigurka, har aldrig sett växten tidigare. Den växer i växthuset bredvid minislanggurkan. Minigurkan är väldigt späd i stänglarna och blommorna väldigt små. Det är många små ämnen men de blir aldrig färdiga för ätning. Den växer väldigt yvigt, den skickar ut många, många armar så jag kan inte sätta upp nog med trådar. Den snor sig in i gurk- och tomatplantorna där den håller sig fast.


Det verkar inte som att den gör någon skada på dem så den får vara där. Men min fundering är nu om det kommer att bli något resultat. Det har varit en väldigt varm sommar, den har dessutom stått i växthuset och har därmed haft optimala förhållanden. Trots det har jag inte fått en enda ätfärdig gurka än. Har jag anledning att tro att det blir något? Jag har sökt på nätet efter information om den här sorten men utan att lyckats.

Är det någon som vet?

För första gången har jag i år en pumpaplanta som jag själv dragit upp från frö. Sorten heter Crown Prince F1.
Jag satte plantan i hörnet av vårt grönsaksland och den har brett ut sig ordentligt på gräsplanen bredvid. Jag tänkte att jag skulle låta den hållas, få se hur mycket den ville växa i denna ytterst varma sommar. Som ni ser på bilden så har den växt som en bläckfisk, skickat ut många och långa armar. På varje arm finns många blad och blommor.


Eftersom jag är nybörjare på pumpa så skulle jag vilja ha råd om hur jag ska göra. Ska plantan toppas? Eller ska jag helt sonika ta bort några armar, kanske de tre som växer rakt över mitt morots- och lökland?

Sen undrar jag hur den lilla roten kan försörja så många stora fräscha blad och blommor i denna värme. Jag har vattnat grönsakslandet tre gånger i sommar, för övrigt har det fått sköta sig själv.

Tacksam för råd och tips!

Som i förra svaret så är "smaken som baken, delad". Jag odlar i jordbädd för att jag tycker den håller fukten mycket bättre än krukodling. Trots den extremt varma sommaren med topptemperaturen +36 så har jag inte behövt vattna tomatplantorna i växthuset mer än varannan dag. Hade jag haft krukor hade jag behövt vattna minst två gånger om dagen.

Sen tycker jag det där med att byta jord är "overkill". Jag har på mina 25 år som växthusägare aldrig bytt jord och allt växer ändå. Har haft tomatplantor alla år och det växer lika bra idag som första åren. Däremot lägger jag på kompost och dynga varje vår och vänder ner i jordbäddarna.
Jag vet inte om det beror på att jag bor i växtzon 4 och att skadeinsekter och nematoder dör på vintern men för mig funkar jordbädden perfekt. Det där med att byta jord varje år kanske är en skröna?

Jag har efter cirka fem års trägen kamp gett upp odling av kålrot och annan kål. Det är helt omöjligt att hålla skadeinsekterna ute, trots odlingsduk och minutiös koll. Det räcker att det blåser upp en glipa på en cm i duken och man inte ser det, då är fienden inne.

Jag fattar inte hur yrkesodlare gör som får perfekta kålgrönsaker. Jo, att de som sprutar fixar det kan jag förstå, men hur gör de ekologiska odlarna? För hemmaodlare verkar det vara helt hopplöst. Det blir också för varmt för kålväxter sådana somrar som den här. Duken gör att det blir kanske en fem grader extra varmt och då blir det bortåt 40 grader under duken här hos oss i nedre dalälvsområdet.

För två år sedan hade jag samma problem som du, busken blev kal på en vecka, jag fattade inget. Efter att ha läst i detta utmärkta forum så började jag nästa år klämma ihjäl larverna. Jag började kolla busken tidigt det året och tog larverna direkt. Det var ett stort arbete, dödade kanske 40 om dagen i cirka en vecka. Sen blev det slut med dem. I år hade jag kanske högst 10 stycken och alla blad sitter kvar orörda på busken.

Så trägen vinner, håll ut även om det ser ut att vara en omöjlig uppgift.

Jag är av en annan åsikt. Här där jag bor är det många som har exakt sådana blad på tomaterna som du har. Erfarna odlare säger att det är bladmögel. Många här har fått bladmögel på sin potatis och efter det kom fläckarna på tomaterna.
Kan också nämna att jag odlar mina tomater i jord i växthus och göder dem kontinuerligt.

Jag har odalt tomatillo ett par år, dock inte i år. Anledningen är att den är en besvärlig gäst i växthuset, växer väldigt fort och vill gärna ta över ytan i växthuset. Jag brukar ta den när höljet öppnar sig. Jag tycker den är mycket god och kan äta en 5-19 stycken om dagen. En kompis har berättat att hon gjort en sorts salsm med Tomatillo som huvudingrediens.

Hälsningar Agneta