Tr�dens r�tter - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

Tr�dens r�tter, tacksam f�r litteratur- och kontakttips

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-12-2002, 02:49 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej, Jag funderar p� att sammanst�lla en skrift om tr�dens rotsystem. Vet att jag kommer att f� gr�va i en hel del forskningsrapporter i Sverige och utomlands. Har du litteraturtips? Namn p� forskare, l�rare eller andra kunniga p� omr�det? Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Anders zon III Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	08-12-2002, 17:55 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 305 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 15	Vore toppen om du kunde sammanst�lla n�got om tr�darternas rotsystem f�r lekm�n. Saknar det mycket. Sv�rt att l�ra sig sj�lv, s� mycket gr�ver man ju inte! Antar att det finns en del rapporter fr�n SLU att leta i men tvivlar p� att de �r s� breda i sin forskning s� att det t�cker en sammanst�llning. Jag skulle �nska att det fanns en skrift om de olika tr�darternas rotsystem d�r man beskriver dess karakt�r - djup, bredd, t�thet och samarbete med mycorrhizasorter, osv. Sedan varierar det ju efter markf�ruts�ttningarna en del, det f�r man ju r�kna med... Lycka till!

Lena N Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	08-12-2002, 19:28 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 807 Medlem sedan: 15-11-2002 Medlem nr: 361	Efterl�ngtat initiativ. S�kert ett j�ttearbete som tar tid. Jag f�ruts�tter att vi h�r p� Odla f�r veta n�r boken/skriften blir klar. -------------------- Lena Norra Sk�ne, zon 2-3 "Jordens frukter tillh�r alla, men jorden tillh�r ingen" Rousseau.

KURT Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	09-12-2002, 07:33 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 10 440 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 34	S�dan h�r grundl�ggande information om morfologiska karakt�rer f�r olika sorters tr�d finns f�rmodligen publicerat i GAMLA b�cker. Det �r ju naturligtvis alldeles utm�rkt om man kan publicera i nya aktuella b�cker.

Eva Swahn Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	09-12-2002, 13:52 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 752 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 300	Cilla, det �r ett mycket lovv�rt initiativ. Kanske skulle du ocks� kunna beskriva min k�pph�st - hur breda olika v�xter blir L�ste i natt i boken "V�r vintergr�na tr�dg�rd" av Brita Johansson (Ica bokf�rlag) om rhododendron. Hon h�vdar att det inte alls �r l�mpligt at ha markt�ckande v�xer under rhododendron d� dess r�tter �r s� ytliga och att markt�ckande v�xter stj�l plats och n�ring fr�n dessa. Hennes rhododendron har m�tt mycket b�tte sedan hon tog bort markt�ckande v�xter. Intressant. Hon rekommenderar att bara ha t�ckbark eller att ha vackra tallbarr. F�r �vrigt tycker jag att beskriva v�xtenas rotsystem och hur man ska sk�ta dessa �r det allra viktigaste. Sen spelar det ju ingen roll hur vi �n pipplar med det som �r ovan jord om inte grunden �r ok. Hur n�ra vi kan plantera olika v�xter s� att de inte f�r f�r tr�ngt? En del har ju som sagt ytliga r�tter andra drar l�ngt ner. En annan sak jag har t�nkt p� �r hur n�ra man kan plantera kalkskyende och kalk�lskande v�xter? Kan de vara grannar bara man i planteringsgropen f�rbereder olika v�xtvillkor? Hur g�r det d� om n�gra �r d� r�tterna har spridit sig? En annan sak: att man kring vissa tr�d ska ha "naken" jord. Men efter ett par �r har ju r�tterna v�xt ut s� vilken nytta g�r d� ett 60 cm cirkelrunt naket parti? Ja, som sagt, det �r mycket kring v�xterna av det man inte ser som �r oerh�rt intressant och viktigt. Jag vill alltid veta v a r f � r man ska g�ra vissa saker, det k�nns mera meningsfullt att f�rbereda goda villkor d�. Som sagt Cilla, ett j�ttebra initiativ! -------------------- Eva i zon I

Lars Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	09-12-2002, 17:38 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 261 Medlem sedan: 05-11-2002 Medlem nr: 231	Hej! Som sagt, det skulle vara j�ttebra med en "rotbok". Jag vet ingen som �r specialicerad p� just r�tter, men vad Kenneth Lorentzon och Leif Andersson h�r nere p� Alnarp inte vet om tr�d �r nog inte v�rt att veta Rune Bengtsson ska nog ox� vara en hejare p� tr�d, �ven han p� Alnarp. Kan ju h�ra mig f�r vid tillf�lle... (=efter jul, typ) H�lsningar Lars

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	09-12-2002, 17:55 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej och tack allihop f�r tips och kommentarer! Jag g�r vidare med �mnet och kommer att ringa in det och best�mma omfattningen av det innan jul. Kurt - jag tror tyv�rr inte det finns mycket i �ldre litteratur om rotsystem. Man visste �nnu mindre d� och det mesta jag sett i gamla skrifter �r gissningar. T�nkte du p� n�gon speciell bok, f�rfattare eller kategori? Anders - just det inneh�llet hade jag t�nkt mig. Bollar g�rna inneh�llsf�rteckning n�r jag kommer l�ngre p� den! Att avgr�nsa samarbetet med mycorrhizasorter �r mycket sv�rt till exempel... Eva - m�nga relevanta fr�gor. Somliga kan man inte f� exakta svar p�, som t ex hur n�ra varandra man kan plantera v�xter. Jordm�n och individernas s�tt att hitta n�ring �r ungef�r lika stor som skillnaderna p� m�nniskornas behov och f�rm�ga att leva p� olika bostadsytor... I planteringstips f�r gr�nsaker anges alltid mycket st�rre plantavst�nd �n jag har, som �nd� f�r bra jordgubbar mm. M�nga avst�ndstips kommer fr�n kommersiell odling. Vi hobbyodlare kan g�dsla mer per m2 och kr�ver dessutom inte samma enhetliga sk�rd eller v�xts�tt. Om tr�dens behov av naken jord kan jag iallafall ge n�gorlunda exakt svar. Tr�den vill ha s� mycket syre och n�ring som m�jligt d�r de tar upp n�ring. Det g�r de fr�mst i omr�det i marken d�r krongrenarna slutar, i dropplinjen. P� ett litet tr�d blir det allts� n�rmre stammen �n p� ett uppvuxet. N�r tr�det vuxit upp r�cker det att h�lla en en meter bred cirkel �ppen i dropplinjen. Vad man g�r vid stammen har mycket liten betydelse. Se G�dsla tr�den med blommor. Tr�dets dropplinje fr�n sidan och ovanifr�n. Roth�ren i gr�nt st�r f�r 70% av tr�dets andning och merparten av n�ringsupptagningen. V�xternas behov av olika surhetsgrad kan locka till att man t�nker sig tr�dg�rden som avskilda omr�den, d�r man i en grop kan ha ett jordklimat och i en annan ett helt annat. Sj�lv har jag erfarenheten att allt flyter i min tr�dg�rd. Deta jag g�r i en enkild grop h�ller sig i ett, kanske ett par �r. Vatten fr�n grannarnas tomt flyter in, jord, stenar, fr�n och rubbet under markniv� flyttar p� sig och r�rs om - olika �r fr�n �r. Jag kan inte avgr�nsa jorden i en liten grop fr�n en annan. D�remot har jag ett str�k som st�dnigt f�r n�ring fr�n tall och gran och d�rf�r h�lls st�ndigt aningen surare �n andra omr�den. Och jag kan h�lla jorden aningen surare eller kalkrik p� olika omr�den, men inte styra s� att gr�nsen g�r p� endast en meter eller s�. B�st �r att r�tta sig efter de grundl�ggande f�ruts�ttningar man har i tr�dg�rden, t�nka sig att man n�got kan �ka eller minska vatten, surhet etc fr�n det man har. Inte plantera kalk�lskande v�xter i en barrskog eller vatten�lskande v�xter p� tallst�ppen allts�. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Anders zon III Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	09-12-2002, 20:52 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 305 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 15	Cilla! Testa g�rna inneh�llsf�rteckningen, (och �ven inneh�ll!), p� mig n�r det �r dags! Jag �r kritisk, s� jag brukar vara bra p� att hitta saker att if�gas�tta! Senast i f�rra veckan diskuterade jag med ansvarig p� tr�dsiten Popweb om info d�r som jag �r ganska s�ker p� �r felaktig... Har �ven f�tt dem att �ndra uppgifter i Virtuella floran... �R jag besv�rlig..?

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	10-12-2002, 15:35 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Anders, Just noggranna l�sare som du �r mycket uppskattade f�r alla informat�rer! Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Breimark Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	13-12-2002, 14:32 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 1 Medlem sedan: 13-12-2002 Medlem nr: 485	Tycker att det �r inskr�nkt av dig att avf�rda gamla tr�dg�rdsb�cker, d�r beskrivs oftast tr�dets rotsystem. De var �ven mycket duktiga tr�dbesk�rare p� den tiden s� man f�r mycket bra besk�rnings tips fr�n gamla tr�dg�rdsb�cker. Jag skulle rekommendera Tr�dg�rdsm�starens handbok fr�n 1917. Den �r mycket bra och det �r inte bara gissningar. Sedan till modernare b�cker s� skulle jag rekommendera Nr 149 V�gledning f�r b�ttre tr�dv�rd i stad och land serien av Movium, �rg�ng 1997. Med v�nlig h�lsning Breimark

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-12-2002, 16:46 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Tack Breimark! Jag ska definitivt titta p� handboken fr�n 1917. Vad g�ller tr�dv�rdstips i moderna handb�cker �r de av mycket varierade kvalitet, kanske lika mycket som de �ldre �r. B�sta och bredaste empiriska studierna tycker jag �ldre pomologiska handb�cker av hush�llss�llskapen har. Movium-rapporten ocks� mycket bra tips, har sett men gl�mt den. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 26-04-2024, 09:44

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon