Aroma - Amorosa - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

Aroma - Amorosa, bilder

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	16-11-2002, 10:29 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Aromablom Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Ann-Christin Lin... Ann-Christin Lindberg zon II Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	18-11-2002, 11:15 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 319 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 23	Underbar blom och sansl�st vackra frukter - helt klart ett gott alternativ f�r min del vad g�ller �ppeltr�d! Men, urs�kta en dum fr�ga: Var kan man f� tag p� ympkvistar, om man skulle vilja ympa p� fler sorter i framtiden? -------------------- H�lsar Anki!

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	18-11-2002, 23:55 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Ingen dum fr�ga alls, Anki. Just var man k�per ris �r en central fr�ga f�r varje ympare, varje �r! Jag k�per och f�r av pomologv�nner - de flesta kan n�s via www.svepom.com och skriver man dit och fr�gar finns det ofta n�gon som �r villig att dela med sig. Och s� knipsar jag ett och annat �rsskott av tr�d med sorter som jag tycker om. Sedan brukar Sollentunam�ssan ha en ekologisk fruktodlare (Erlandsson) som bevarar sitt ris mycket v�l, och han har sp�nnande sorter som jag k�per. P� denna m�ssa finns ocks� Pomologiska f�reningen representerad, och har ris med sig - olika utvalda sorter varje �r. Detta ris ympar jag in p� mina och andras �ldre tr�d. Det �r n�mligen s� att alla tr�d som inte �r virusrensade (i praktiken alla som inte har ett E-plantem�rke p� sig n�r man k�per det) har virus. Ofta flera sorter. Dessa virus har olika effekter. M�nga syns inte, men f�rsenar eller s�tter ned frukts�ttningen. Jag och m�nga med mig tror att de ocks� s�tter ned motst�ndskraften hos tr�den s� att de l�ttare f�r den vanliga frukttr�dkr�ftan och blir skorvk�nsliga. Att virus s�tter ned frosth�rdigheten och livsl�ngden hos tr�den vet man. S� alla tr�d, �ven de gamla som st�tt i backen i 100 �r, har virus. Dessa �verf�r man till det nya tr�det n�r man ympar. Med detta resonerar jag s� att mina tr�d som inte �r E-plantem�rkta f�r t�la en dos virus ytterligare fr�n ymparna (tr�den har ju redan virus). Men med de nyplanterade E-m�rkta tr�den �r det annorlunda. Dit kommer inte en enda ymp som inte ocks� �r E-plantem�rkt och virusrensad. E-plantm�rkt ympris kan ocks� k�pas. Kontakta den egna handeln och be dem k�pa in eller kontakta E-plantgruppens odlare direkt, www.eplanta.com. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Ann-Christin Lin... Ann-Christin Lindberg zon II Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	19-11-2002, 08:50 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 319 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 23	Tack sn�lla Cilla f�r dina underbart utt�mmande svar. Ska prata med handelstr�dg�rden s� f�r vi h�ra, att �ppletr�d �r ungef�r som m�nniskor, som har en massa olika virus, det hade jag ingen aning om... N�r vi har planterat v�rt nya lilla tr�d f�r vi nog genast se till att inh�gna det s� att inte r�disarna f�r en chans med sina sm� vassa skallar... -------------------- H�lsar Anki!

Jennyn Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	19-11-2002, 08:54 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 151 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 125	Vilka h�rliga bilder! Mitt eget Aroma-tr�d f�r en tynande tillvaro sedan det tv� g�nger blivit rej�lt betat av vilt. Det verkar inte hj�lpa hur mycket st�ngsel man �n s�tter upp... /Jennyn

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-11-2002, 22:50 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Jenny - har du provat att g�ra en kupol av armeringsj�rn? S� h�r skyddar jag nyplanterade och unga tr�d i omr�den d�r viltet k�kar upp dem. Tv�, tre eller fyra tunna armeringsj�rn sticks ned i marken och b�js �ver tr�det s� att de formar en kupol. Mellan j�rnen lindar man tr�d (h�r i orange) i den t�thet man tror beh�vs f�r att hindra viltet att komma in och k�ka. Utanf�r denna planterar man ett�riga kl�tterv�xter lite glest, t ex krasse eller svart�ga - detta f�r att det ska se lite roligt ut. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

J�rgen Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	20-11-2002, 22:32 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 100 Medlem sedan: 03-11-2002 Medlem nr: 111	Hej igen f�rresten. Aroma, Aroma, Aroma. Jag har h�rt s� mycket gott om denna �pplesort. Jo, det �r nog det goaste �pple jag har �tit n�gonsin. Men �r den lika l�ttodlad som den �r god. �r den resistent mot skorv t. ex. �r mycket sugen p� att plantera ett ist�llet f�r det el�ndiga tr�d jag har nu. Bara skorv och grentorka �r efter �r. �r v�ldigt tacksam f�r tips n�r det g�ller sortval f�r den sk�nska leran. Finns det n�gon hemsida p� n�tet man kan titta p�? �ven kanske f�r sortbest�mning. Sk�nska J�rgen -------------------- Lerzon 1.

Jan af Lis� Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-11-2002, 14:09 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 1 348 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 122	Hej Tv� webbsidor med nyttig info om �pplen: Ebe plant http://www.algonet.se/~reinisch/apple.htm samt http://www.karnhuset.com med m�nga nyttiga l�nkar. Jag rekommenderar en titt under genbankerna, som ofta beskriver de sorter som odlas d�r. Det finns en mutant av Aroma som heter Amorosa , som har underbart vackra r�da frukter, kanske ett b�ttre alternativ

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	21-11-2002, 14:42 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	J�rgen, De l�nkar som Jan n�mnde �r de b�sta f�r sortbeskrivningar p� n�tet, men det �r futtigt. Vill man ha ett riktigt uppslagsverk ska man ha Nordiska Genbankens CD-pomologier. Sammansatta av Ingevald Fernqvist p� Alnarp, fruktbar@fernbein.com. D�r finns flera pomologier sammanslagna, med beskrivningar p� varje frukt, �ven plommon, p�ron och k�rsb�r. Aroma och Amorosa beskrivs ha samma odlingsegenskaper. Amorosa �r en sen mutant fr�n Aroma. Zon 1-3, men har ocks� odlats i zon 4 utan att ha frostskadats. Tr�det �r medelstarkv�xande med utbredd kronform. Tidig och god b�rdighet varje �r. Blommen medeltidig till sen, vilket �r bra f�r att minska riskerna f�r att bina inte hinner med. Pollineras av m�nga vanliga �ppelsorter. Frukten kan angripas av gloeosporiumr�ta under lagring, men det g�r ju m�nga sorter. Resistent mot skorv tror jag inte den �r, men eftersom b�de Filippa och Ingrid Marie som Aroma kommer ifr�n �r starka sorter kan man t�nka att Aroma ock� blir en frisk sort. Kompakt lera �r inte det ideala f�r n�gon �ppelsort, men om man planterar den unga tr�det p� liten kulle (www.juniper.se/tradvard om plantering) kan man skydda det de f�rsta �ren mot kr�fta. Jag har ympar av Aroma och ett ungt Amorosatr�d och har inte hunnit uppt�cka skillnaderna. Helt klart �r att Amorosa har djupr�da �rsskott som lyser p� vintern. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

�sa, m�lardalen ... �sa, m�lardalen zon 2 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-11-2002, 15:24 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 18 592 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 31	Aroma har bra motst�ndskraft mot skorv (�ven Filippa, Katja, Mio, Sylvia och Discovery ska ha bra motst�ndskraft mot skorv), Amorosa borde ocks� ha en bra motst�ndskraft. Sj�lv har jag inga problem med att odla Aroma men jag har v�ldr�nerad och ganska por�s jord. I lerjord �r det nog bra om man s�tter �ppeltr�d d�r man har bra dr�nering i d�ligt dr�nerad och tung jord s� brukar man l�tt f� sjukdomar p� �pple. Att plantera i kulle som Cilla s�ger �r bra n�r man har lerjord. (�ven �pplet Gloster som pomologiska s�llskapet brukar bjuda p� vid tr�dg�rdsm�ssan i stockholm p� v�ren �r v�ldigt gott + m�nga �ppelallergiker klarar att �ta detta �pple, tyv�rr �r det inte speciellt h�rdigt det �r ett zon 1 �pple) -------------------- Mvh �sa M�nniskor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	21-11-2002, 15:36 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Gloster ja! Kan g�ra att jag l�ngtar till Sollentunam�ssan igen! F�rra v�ren �t vi som stod i Pomologiska S�llskapets monter s� det stod h�rliga till och bes�karna fick skynda sig f�r att f� de med... Flera barn som pga allergi aldrig �tit �pple �t p� m�ssan f�r f�rsta g�ngen. Det �r ett �pple som kan lagras url�nge, �nda till april. Fantastisk smak och arom �ven som lagrat. Och vackert, lite kantigt. Men tyv�rr - endast f�r zon 1 och �r mottagligt f�r kr�fta. Kanske som spalj� eller ymp f�r er i Sk�ne och p� Gotland? GLOSTER Ursprung: Tysk sort. Glockenapfel x Richared Delicious. Korsning vid Obstbauversuchsanstalt Jork, Altes Land 1951. Introducerad 1969. Kom till Sverige p� 1970-talet. Tr�d: Starkv�xande med uppr�tt v�xts�tt. B�rjar b�ra medeltidigt och sedan rikt. Mottaglig f�r kr�fta. H�rdighet: Zon I . Kr�ver varm skyddad v�xtplats och rekommenderas f�r yrkesodling i zon I. Blomning: Medeltidig - sen. Gott pollen. Diploid. Pollensorter: Aroma, Cortland, Cox's Orange, Discovery, Lobo, Elstar, Filippa, Golden Delicious, McIntosh, Eldr�tt duv�pple, Ingrid Marie, James Grieve, Spartan, Idared, Alice. (0660035.jpg) (0351038.jpg) Bild: Gloster Frukt: Medelstor till stor, h�gbyggt k�gellik med framtr�dande �sar �ver hela frukten. Medell�ngt, tunt skaft i grund skafth�la. Gr�ngul grundf�rg med m�rkr�d t�ckf�rg n�stan �ver hela frukten. Gl�nsande skal. Gr�nvitt, fast, saftigt k�tt med god, s�tsyrlig smak. Lite aromatisk. M�gel i k�rnhuset kan f�rekomma. Mycket mottaglig f�r skorv. Sk�rd: Mitten av oktober. Mognad: December - februari. Anv�ndning: Bords-, dessertfrukt. Klonarkiv: Finns ej i NGB:s klonarkiv. �vrig litteratur: E. Goldschmidt-Reischel 1987: Tv� observationsf�rs�k med �pplesorter 1975 - 1984, Inst.tr�dg.vet.SLU, Rapport 48 ; Obst und Weinbau 1977 (9). K�lla: NGB -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

J�rgen Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	26-11-2002, 22:59 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 100 Medlem sedan: 03-11-2002 Medlem nr: 111	Oj. Jag har visst gl�mt och kolla denna sidan. Det var visst lite delade meningar om Aroma. Men tackar f�r dom utm�rkta tipsen. Ska jag satsa p� ett nytt tr�d s� f�r jag v�l f�rb�ttra min jord en hel del tydligen. Jag �r lite undrande om hur stor yta man beh�ver f�rb�ttra i s� fall. Har inte en aning om hur l�ngt och djupt �ppletr�dsr�tter g�r. t. ex. p� ett Aroma. J�rgen -------------------- Lerzon 1.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	27-11-2002, 21:53 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Rotsystemet p� ett �ppeltr�d har likheter med luftkronan. Den �r lika bred, i b�rjan n�rap� lika djup f�r att i vuxen �lder anta "hj�rtform", dvs med utstr�ckta r�tter. M�nga av tr�dets finr�tter som de tar upp syre och n�ring med finns r�tt ytligt under jorden, p� ca 10-30 cm djup. Jordf�rb�ttring genom dr�nering beh�vs i hela omr�det som r�tterna kommer att t�cka, dvs 8-10 meter i diameter. Jordf�rb�ttring f�r att komma s� n�ra 30% ler, 30% grov sand och 40% kompostjord b�r g�ras minst 4 ggr det unga tr�dets rotbredd och 2 ggr djupet, men har man jord omrking som ligger l�ngt ifr�n det optimala b�r man gr�va minst 2 meter brett och ca 1 meter djupt. Bredden �r allts� viktigare �n djupet, i motsats till hur det ser ut p� m�nga instruktioner som f�ljer med tr�den. det �r d�r n�ringsupptagningen sker. Mer om plantering p� www.juniper.se/tradvard/plantering2.htm. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Jan af Lis� Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	29-11-2002, 10:49 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 1 348 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 122	Hej Jag blev helt fascinerad av det att man kan ha uppemot 20 olika sorter i samma �ppeltr�d. Tyv�rr s� �r mitt S�vstaholmtr�d bara 4 �r gammalt (har �nnu inte gett n�gon frukt), men det g�r kanske att g�ra f�rsta ympning till v�ren. K�pte boken "100 �lskade �ppelsorter" och nu �r det bara att v�lja och vraka. Fastnade f�r en sort som heter Peasgood Nonesuch och som kan bli upp till 1 kg tunga (Jag �r ingenj�r, s� det �r inte bara smaken som g�ller). Hoppas man kan f� tag p� n�gon ymp av den sorten till v�ren.... F�, en fantastisk bok, som varmt rekommenderas....

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	29-11-2002, 14:36 L�nk hit: #15
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej Jan! Ingenj�rer brukar kunna bli otroligt bra p� ympning! Om du vill experimentera - k�p eller gr�v upp en vildapel n�gonstans ifr�n. Ibland finns det sm�skott under st�rre, befintliga tr�d. Eller ympa lite l�tt p� en r�nn i skogen. B�rja att ympa p� sm� grenar, dvs 1-2-�ringar. Eller be om att f� testa lite p� en annans �ppeltr�d! Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

2 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (2 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 25-04-2024, 23:10

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon