Det heter tydligen "Fuktisolermatta" på korrekt svenska :-) Googlar man på det borde man hitta lämpligt ställe att köpa på. Knopparna sätts mot träet så det bildas luftspalt mellan "fuktisolermattan" och träet.

Har odlat i både pallkragar och större lådor byggda av trä i 5 år nu och skulle jag börja om skulle jag kanske satsa på "knopp-plast". Vanlig plast kan eventuellt stänga in fukt mellan brädorna och plasten vilket gör att brädorna ruttnar lika fort som utan plast(?). Har själv inte haft plast alls utan helt obehandlat trä. Kommer dock sakteliga att få bbörja förnya brädorna snart.

Mina tomater brukade aldrig heller mogna före jag hörde att man skulle plocka bort rejält med blast mot slutet av sommaren. Nu plockar jag bort blad regelbundet hela växtsäsongen men mot slutet av sommaren plockar jag bort mer och mer tills enbart ett par blad finns kvar per planta. Alla blad som skymmer tomater ska bort.

Samtidigt gäller det att toppa plantan (måste göras många gånger) någon gång i mitten/slutet av juli och man kan även plocka bort alla blommor som ännu inte utvecklats i början av augusti.

Tanken är alltså att få en relativt avskalad planta som satsar på att få ett visst antal tomater att mogna. Sprids plantans energi ut på för mycket blad och för många tomater så mognar mindre.

Beror väl lite på plantan. Tomatplantor brukar jag så i nedklippta mjölkkartonger (ca 4-5 cm kanter), sedan flyttar jag dom till djupare och djupare mjölkkartonger vartefter de växer så att det hela tiden hålls bara ett par cm ovanför jorden. Lätt att plocka ur en mjölkkartong och låta glida ner i en ny djupare. Fast detta fungerar ju bara med vissa plantor, andra vill inte bli satta djupare.

De flesta alternativ håller väl i 3-4 år. Enklast är kanske - om växthuset är tillräckligt stort - att sätta markduk under hela alltihopa och sedan odla i pallkragar inne i växthuset. Pallkragarna kan du sedan ta med dig när du flyttar :-)

Själv brukar jag försöka hålla en hög med torkat gräsklipp i närheten av komposten sommartid; detta blandar jag sedan i som strö. Krävs förstås att man vänder på gräsklippet ganska ofta för att det ska torka och inte "brinna". Har själv mest problem med att komposten blir för blöt.

Själv tycker jag att squashen lyckas bättre utomhus. Inne i växthuset tenderar mina squashar bara att utveckla en massa blast och ta upp utrymme.

Efter att i många år ha misslyckats med mina tomatodlingar har jag sakteliga börjat få fason på dom. Knixet ligger i att i ett kapa dom på lämplig höjd när de börjar komma upp till taket i växthuset samt att man börjar gallra bort blommor i juli och inte låter plantorna få nya blommor alls efter detta. Samtidigt bör man gallra bort blast och speciellt mot slutet av sommaren bör man gallra bort nästan alla blad av plantorna så att solen når alla tomater och att all näring går till dessa.

Hej,

Vi är två vuxna och tre barn i vårt hushåll och vi komposterar allt hushållsavfall i två stycken 200 liters plasttunnor som jag borrat fulla av ca 4-5 mm stora hål. Ofta känns det som om jag skulle spilla 5 liter / dygn i tunnorna. Tunnorna är oisolerade så processen kan tidvis stanna upp vintertid, men här i södra Finland är det väldigt kort tid / år som det är minusgrader så det spelar ingen större roll. 2 tunnor är lite på gränsen så jag kommer eventuellt att fixa en till. När en tunna är full låter jag den stå tills nästa är full. Då öser jag över innehållet i tunnan som stått i en trädgårdskompost jag köpt från Lidl eller i en ca 2 meter i diameter och 1 meter hög trädgårdskompost jag gjort av vanligt trädgårdsstaketsgaller. I denna odlar jag sedan pumpor och squash om somrarna.

I botten av tunnorna har jag sågat ett ca 20 x 20 cm stort hål som jag satt finmaskigt metallgaller på (2 x 2 mm stora hål).

har en ca 20 kvadrat stor hörna av tomten som liggrr på norrändan av en byggnad. solen når dit nån enstaka timme om morgonen sommartid. marken är sand/grus som är fuktig. det enda positiva är att platsen är vindskyddad. snön dimper ner dit från byggnadens tak om vintrarna. finns det nån budke som kan tänjas klara sig åå en dylik plats? tänkte i så fall täcka hela ytan med buskar.

Jag brukar så i avklippta mjölkburkar och sedan plantera om ett par gånger i djupare och djupare mjölkburkar före jag planterar ut. Lätt att plantera om när de lätt glider ur den gamla mjölkburken och in i den nya. När jag väl planterar ut dom brukar jag gräva ner dom så djupt som möjligt - tror årets plantor blev planterade i nästan halvmeterdjupa hål så att bara 10-15 cm stack upp. :-)

...eventuellt kunde jag så lite senare, men det är svårt att hålla sig på vårvintern

Jag driver upp tomatplantor och chiliplantor från frön, men lök skulle jag inte orka fröså. Brukar plantera ungefär 1 kg gullök och en halv kilo rödlök. Det brukar räcka till nästa sommar för vår familj - beroende på hur vinterförvaringen lyckas.

I höstas knöt jag långa lökflätor som jag först torkade ute någon vecka och sedan tog in och hängde upp i köket. De flesta av lökarna klarade vintern utan att ruttna på detta sätt. Tidigare år har jag torkat dom ute och sedan satt dom i nätsäckar eller i lådor i en källare, men då brukar en större andel ruttna (beror även på hösten samt i vilket skede man sklördar löken). De lökar som eventuellt försökt blomma lönar det sig inte att försöka spara över vintern för de ruttnar nästan alltid. Dessa kan man i stället äta upp genast under sommaren.

Huruvida det är någon lönsamhet i detta vet jag inte, men det ingår många trevliga arbetsmoment i det hela :-)

Går det att övervintra pelargoner i helmörker (ca +5 grader)? Får inte plats för alla pelargoner inne (frun stretar emot) så jag undrar om det går att övervintra en del i vårt fönsterlösa ca +5 gradiga garage?

(Har även en massa chiliplantor som kommer att frysa bort småningom. Antar att de inte klarar av mörker)

Vår familj på 5 pers komposterar allt hushållsavfall (ca 5 liter / dygn) - även kött/fiskrester. Jag kör med 2 stycken 200 liters plasttunnor som jag har borrat en massa 5 mm stora hål i/runt. I botten har jag ett 20 x 20 cm stort hål som jag satt ett metallgaller (5 mm maskor) för.

Efter diverse testande fungerar de nu hyfsat bra och de äter snällt upp allt vårt avfall. Kompostarna fryser under vintern så jag brukar försöka tömma bägge innan vintern - då räcker tunnorna till fram till våren. Helt optimala är tunnorna inte. Det tenderar att bli lite för blött och hårdpackat längst ner eftersom det är svårt att röra om i en smal tunna.

Efterkomposteringen sker i tre stora nätkomposter (2 m diameter, 1 m höjd) som jag gjort av staketgaller. Dit blandar jag även trädgårdsavfall och under somrarna brukar jag slänga på lite jord och odla pumpor ovanpå dessa. Eftersom vi inte bott så länge där vi nu bor har jag ännu inte hunnit tömma någon av dessa.

våran uppfart är ca 3 meter bred och 50 meter lång och består av ett tämligen tunnt lager krossgrus ovanpå ett underlag av grus. Denna växer nu sakteliga igen. Gräsmattorna invaderar från sidorna och annat (o)gräs/tistlar osv växer upp lite varstans. I somras rensade jag bort ogräset mekaniskt, men det växte snabbt tillbaka.

I somras testade jag att strö ut salt, men det verkar inte ha fungerat. Vi tar dessutom dricksvatten från en brunn ett tiotal meter bort så jag vill helst inte salta för nycket (eller använda bekämpningsmedel).

Finns det något annat man kan testa? Hur fungerar det att bränna bort med gasol? Eller är ytan för stor?

Den har aldrig förekommit tidigare på tomten i fråga, men när ett gammalt fähus och boningshus revs fök den upp på ca 700 kvadrat. Ingen fyllnadsjord transporterades dit utan den gamla jorden jämnades ut. Har växten använts tidigare på 1900 talet av bönder till ngt? Funderar om några gamla frön skulle ha kommit i jorden i och med rivningen? Skulle i så fall härstamma från 50/60 talet.

Dök upp i mängd och massor efter att det rivits ett gammalt fähus på tomten. Blir åtminstone upp emot en meter hög.

Potatis torde vara ett säkert alternativ :-) Ett dyrare alternativ är att marktäcka med tidningar (eller markväv) och fylla på med ny jord ovanpå. Alternativt tar du bort gräset och sätter det i en hög bredvid - gräver upp ca 20 cm djupt med jord underifrån som du sätter i en annan hög. Sedan sätter du ner gräset i gropen - tidningar på och den uppgrävda jorden ovanpå - detta är den arbetsdryga metoden

Hurudan kompost blev det?

Själv kör jag med 2 st 200 liters tunnor dit vi lastar köksavfallet. Tunnorna är fullborrade med ca 5 mm stora hål. I botten har jag ett nät-täckt hål som har en diameter på ca 20 cm.


Tanken är att vi fyller en tunna i taget. Den ena står och puttrar medan vi fyller den andra. När den andra är full öser jag över innehållet i den tunnan som stått och puttrat i en efterkompost för trädgårdsavfall av typen Lidl/Biltema.

Tunnorna är kanske inte helt optimala - de är lite för smala för att man ska komma åt att vända på innehållet. Dessutom tenderar innehållet att bli lite väl fuktigt/blött - vilket kanske beror på att jorden tunnorna står på är ganska hård lerjord + att jag blandar i lite för dåligt med strö. Kommer ev att borra ännu flera hål i tunnorna samt gräva ut under tunnorna och fylla med grus och dränera för att få ner fukthalten.

Men i det stora hela fungerar systemet. Våran 5-personers familj producerar nära 5 liter komposterat avfall / dygn (eller åtminstone vartannat dygn), så tunnorna klarar av att processera ganska stora mängder. Vi komposterar i princip allt köksavfall - från papper till kötträster/fisk/fruktskal osv.

Om vintrarna (i praktiken januari & februari) fryser tunnorna så jag försöker tömma båda om hösten.

Jag har drivit upp en citronplanta från frö och den är nu ca 20 cm hög. Borde man beskära den i något skede för att den inte bara ska bli en rak pinne? Hur och när är det bäst att beskära?

Vi har en altan på norrsidan om huset och jag funderar på att anlägga ett insyns-/vindskydd vid ena änden. Är nu i valet och kvalet mellan humle och vildvin. Skulle gärna ha något som växer upp fort och högt (typ 3 meter högt och 4 meter brett).

Solen kommer åt att lysa på det mesta av ytan morgon och kväll. Mitt på dagen är det delviss skugga.

Vad är för och nackdelar?

Så länge du aldrig tömmer tunnorna helt och hållet behöver du ev inte göra hål alls utan du kan dra en slang från botten av den ena tunnan - upp genom tunnans öppning upptill, ner i den anndra tunnan ända till botten. Bara du får slangen vattenfylld hålls vattennivån på samma nivå i båda tunnorna med hjälp av självtryck...Fast det är en lösning som är känslig för störningar så pump är bra

Jag använder mig av två olika typers pumpar. En med inbyggd flottör som jag har nere i en drenäringsbrunn i ett krångligt hörn av husgrunden. Den håller vattennivån väldigt låg och har fungerat i flera år utan underhåll (kostade ca 100€/1000 kr). Denna typ kräver lite utrymme. I regnvattentunnan har jag en "vanlig" sänkpump med en sådandär flottör som ser ut som en snusdosa i ändan av en 30 cm:s kabel.
Denna typ kräver mera utrymme eftersom flottören ska kunna flyta fritt vid sidan av pumpen (utan att fastna). Men i en tunna torde det fungera.
Denna typs pump finns överallt i olika prisklasser.

Funderar på att delvis skippa tunnan i år eftersom det kommer ner ett dike från skogen i ett hörn av vår tomt och där rinner det vatten större delen av året. Diket slutar vid en markbrunn varefter vattnet rinner vidare via rör och diverse kontrollbrunnar ut till ett annat dike. Tunnan blir ganska snabbt tom, men i dessa kontrollbrunnar finns det alltid vatten så det skulle vara enklare att helt enkelt pumpa vattnet ur dom när man ändå har pump - det har jag gjort nu när jag behövt vatten till biltvätt i jan/feb.

Chilin brukar jag så i januari/februari (orkar inte hålla mig längre). Jag gror fröna uppe ovanpå spisen där temperaturen ligger på ca +30, sedan flyttar jag dom till ett kyligare köksfönster (söder) där temperaturen ligger på ca +18 närmast glaset. Där får de sedan stå tills de är dags att flytta dom till växthuset. Ofta hinner bara en del av chilina bli klara under sommaren så plantorna kommer in igen på hösten när temperaturen blir så låg att de slutar utvecklas. Sedan blir de sista chilina klara bortåt november.

Denna sista fas brukar störa frun eftersom jag ofta förivrar mig och odlar för många plantor (just nu ca 20 krukor och det blir väl lika många till), så det blir fullt i köket när krokorna (som då är större) ska in på hösten

Cirka 1/3 av plantorna brukar sedan överleva vintern, fast i höstas slängde jag alla plantor eftersom de dragits med löss i två år. Lössen kom igen och igen trots såpvatten så nu tänkte jag starta on från noll med ny jord och nya plantor.

Helt säker är jag ju inte. Djuret i fråga gör högar som är mellan 15 och 30 cm i diameter. Typen har ny flyttat sitt arbetsområde lite utanför trädgårdslandet. Vissa dagar verkar den ganska lat och man ser inget av den, men så nästa dag kan det ha dykt upp 2-3 nya högar (oftast 8-9 tiden på morgonen).

Undrar fortfarande om det räcker med marktäclväv för att hålla mullvarden nere eller om det krävs metakkgaller?

Mitt trädgårdsland har invaderats av en eller flera mullvardar. Jag antar att de är svåra att bli av med så jag tänkte helt sonika sätta galler under alla odlingslådor/pallkragar. Hur finmaskigt nät behöver man för att mullvarden inte ska ta sig igenom? Och hur starkt måste det vara? Skulle det eventuellt fungera med någon markväv i stället för galler eller tar sig mullvarden igenom den?



Under tiden fortsätter kampen :-)

Våran katt har ännu inte fått tag i någon. Inte heller grannens hund.
Att tappa ett par kubik vatten i hålet hjälpte inte, inte heller armeringsjärn nerstuckna i marken med en plåtburk hängandes i ett snöre i ändan (low-tech variant av de elektroniska skrämmorna). Testade att spilla urin ur vårt minireningsverk på högarna och i hålen - nästa test blir att testa det lite tjockare slammet :-) Ska även pröva med råttfälla och om den inte fungerar blir det väl att testa en sådandär äkta mullvardsfälla.


Men vad tror ni om hur finmaskigt nät/galler man beöver?