Har satt en fin rosa sockblomma i stora roskrukan
I samma kruka planterade jag tagetes idag. Inte för att jag älskar tagetes utan för att rosor mår bra av att ha tagetes omkring sig.
I min stora låda bor det daggmaskar. Jag matar dem med växtklipp och sådant som blommat ut. Det blir som täckodling och minskar också avdunstningen.
Tillägg: Min låda är stor och den är isolerad. På vintern tar det väldigt lång tid innan det fryser på min balkong. Så jag tror att maskarna kan överleva vintern i lådan.
Detta kan man läsa om daggmasken:
JordorganismerDe under markytan levande organismerna är så betydelsefulla att de förtjänar ett särskilt omnämn–ande. De består av organismer från flera olika grupper: bakterier, svampar, rundmaskar, ring-maskar och insekter. Den oerhörda mängden av levande organismer i jorden gör det verkligen relevant att tala om den "levande jorden". I bara några hinkar jord finns det åtskilliga miljoner av de osynliga mikroorganismerna och flera kilometer av svamphyfer. Av synliga djur finns det hundra-tusentals. Alla dessa bearbetar jorden och gör den gynnsam för växter.
Allra mest omtalad är kanske daggmasken som utför ett gigantiskt och värdefullt arbete. På ett enda hektar åkermark (10.000 kvadratmeter) kan det finnas en halv miljon till en miljon daggmaskar! Daggmasken dränerar marken genom sina gångar, så att den inte blir vattensjuk samtidigt som vatten kan tränga ner i marken så att den inte torkar ut. Genom gångarna syresätts också jorden så att alla organismer och växtrötter kan andas. Växtrötter utnyttjar också gångarna till att skjuta ut sina rötter i och spar på så vis energi. I en hektar åkermark kan det finnas upp till 5000 kilometer maskgångar och upp till 65% av växternas rötter kan växa i gångarna.
I maskgångarna lever också hälften av markens kvävefixerande bakterier. Dessa har förmågan att binda näringsämnet kväve direkt ur luften och minskar behovet av konstgjord kvävegödning. Daggmaskens slemavsöndring armerar också gångarna så att de blir beständigare och gör jorden min-dre känslig för erosion.
Daggmasken själv drar ned blad och annat växtmaterial i marken och ser till att nödvändig uppblandning sker vilket resulterar i den finaste matjord. Daggmaskens avföring bidrar ytterligare till att sprida närings- och mineralämnen i jorden. Växtmaterial som kan vara smittat av svamp eller bakterier dras också ned och smittämnet oskadliggörs eller hindras att nå kontakt med friska växtdelar ovan jord.
På ett år kan daggmaskar flytta upp till 90 ton jord på ett hektar och i gynnsamma fall kan maskarnas biomassa vara större än kornas på en betesmark. Naturen arbetar omärkligt och i tysthet, men åstadkommer storverk.
Läs mer här:
Handbok för vardagsekologi