Återkoppling: Trädet har växt som katten och det dignar av frukt av alla sorterna som ympats in. Mer och finare frukt här än på träden jag tog ympris från.

Märkligt. På polska sidan står det uttryckligen att det inte är wisteria.

Kikade på den polska lappen som kom med växten igen och lyckades fatta att det står zon 6-7 på den vilket skulle innebära ca -20° C i medelvärde för lägsta temperaturen. Inser nu också att polska wikipedia-sidan har skrivit fel med romerska siffror om man jämför med källan de refererar till (4 istf 6).

Är det zon 6 så blir det ca -20 i medel för lägsta temp, och det är väl kört här. Hade -30 nån dag den där senaste svinkalla vintern. Får nog bli kruka och uterum.

Jag fick en Millettia japonica i present. Jag har svårt att hitta någon detaljerad svensk information. På amerikanska sidor har jag sett att den funkar till zon 8a i USA -- alltså inget för mig i Östergötland, men på polska Wikipedia står det nåt i stil med 'mycket härdig' och zon 4 (!).

Är det nån som kan upplysa mig om denna växt?

Längs vår gemensamma väg fanns ett risigt vilt äppelträd med "oätlig" frukt. Jag har tidigare gjort om ett vilt träd och ville ge mig på detta också. Under JAS 2012 fixade jag och en granne till formen på trädet som var grymt risigt med flera stammar som ringlade runt sina grenar i ett virrvarr. På våren 2013 (som var bitande kall) ympade jag toppen med runt 40-50 ympar. Nästa vår (2014) ympade jag resten (90 ympar). I våras kompletterade jag med några enstaka ympar där det inte tagit sig och tog bort vilda skott. Sista fotot visar trädet idag -- allt grönt kommer från ympar. De har växt väldigt bra och det verkar inte ta länge förrän trädet är lika stort som tidigare.

Tack för svaren!

Jag sätter den helt enkelt i mitten så får den ta plats åt båda hållen och björnbären får trängas ut lite. Jag har redan en avläggare som jag planterade i fjol mitt i kirskålen. Den får jag flytta på.

Jag har tänkt föröka persikan också. Jag har massor med allmänt gulplommon som sticker upp med rotskott och där jag lämnar de som kommer upp på lämpliga ställen. Jag ympar sen in andra plommonsorter på dem. Så min förhoppning är att några ska få bli persika.

Bifogar en skiss på flyttblocket uppifrån. Det är en sida som vetter rakt söderut inser jag nu.

Därmed skulle man kunna fylla hela den ytan och sno lite från sydvästra sidan och gå in lite på sydöstra om man vill (bifogar skiss). De prickade linjerna är sydytans utbredning.

Dock kanske ett söderläge ger samma problem som ett sydöstläge och det bästa vore sydväst.

Sen är trädet jag fått inte ett spö tänkt att spaljera utan ett vanligt träd. Ska man utföra spaljering enligt alla konstens regler (https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/33056/1/gupea_2077_33056_1.pdf) är det ett himla jobb. Min tanke var mer att trädet får växa nära stenen och jag fäster grenarna för att ge stöd utan att klippa och styra för mycket. Är det vettigt? Eller blir det varken hackat eller malet?

Ett persikoträd (Riga) fick jag som 40-årspresent i helgen och nu ska jag hitta en lämplig plats det.

Jag har ett stort vackert flyttblock på tomten; 4 x 4 x 4 m ungefär (se foto). Sidan som vetter mot sydväst är täckt med björnbär. Sidan som vetter mot sydost är dock ledig (under växer kirskålen hejdlöst).

Vad tror ni om att plantera trädet en halvmeter eller så ut från stenen vid sydöstra väggen och bulta fast stöd för att spaljera den i fri form över hela sidan (på liknande sätt jag gjort för björnbären)?

Zon 3 ska det vara ungefär. Lite blåsigt dock, men tätt mot stenen borde hjälpa.

Tack för era svar!

Nu har jag varit där igen och på två små (3-5 år gamla kanske) grenar på ett mycket gammalt Åkerö finns det också kräftangrepp. Så tyvärr var det inte bara det nya trädet som hade det.

Men i övrigt verkar det inte finnas nåt på så många och gamla träd.

Hursomhelst känns det inte som det nya trädet har en framtid i alla fall.

Min granne (5 km bort) har en hel del gamla fruktträd på sin gård. Ett dussin rejäla äppelträd. Jag har tittat rätt noga på dem och jag hittar ingen kräfta. En del grenar som torkat och några som knäckts. De har inte beskurits eller skötts på länge (30 år kanske). Gården har inga nära grannar med äppelträd.

För några år (ca 6) sen planterade de ett nytt Åkerö bland de gamla träden. Tyvärr planterades trädet i en tydlig grop, och under flera år blev det utsatt för hare och rådjur. Det ser ganska ledset ut. När jag kikade närmare på det så såg jag kräfta på flera ställen -- inte på huvudstammen men dock på flera grenar. Var kräftan kommer ifrån kan man ju fundera på. Kanske kan det spridas så långt att det är nån granne långt bort och att de gamla träden står emot bättre än det unga skadade?

Sammanfattning:

- Ett gäng mycket gamla men friska äppelträd
- Ett ungt ganska risigt och kräftsjukt träd

Fråga:

- Jag tycker han ska ta bort det sjuka trädet och leta upp en (eller flera) bättre platser och plantera nya och se till att de får en bättre uppväxt: Vad tycker ni?

Sen jag började ympa för 4 år sen så har jag försökt med olika kombinationer av förutsättningar för att hitta gränser. Med lyckat resultat (äpple & päron): Jag har tagit ympris på vintern och sparat, jag har tagit direkt vid ympningen och jag har ympat från slutet på februari till slutet av maj. Jag har ympat på gamla träd på grenar som är 5-6 cm grova, och pyttesmå kärnsådder som kommit under vilda träd. Jag har provat senare i tid också men det har inte funkat. Jag har provat med plastpåsar för att inte torka ut och smörpapper för skydd men har kommit fram till att det funkat tillräckligt bra med bara eltejp och inget annat. Jag har testat med tunt och grovt ympmaterial. Bäst har det funkat nånstans i mitten av alla dessa kombinationer, men ytterligheterna har också funkat helt ok. Ibland har det dock inte funkat i de till synes bästa av förutsättningar. Ibland har jag haft ympar där larver käkat upp de små bladen så de gav upp och ibland tar vinden ympar som är en eller flera år gamla (bor blåsigt).

Okulering har jag testat bara lite, men det har funkat för äpple i augusti. Jag är sugen på att se var tidsgränserna går här.

Jag ville bara säga att det inte är avgörande exakt när eller hur du gör det.

Jag har klyvympat på ett plommonrotskott som var knappt tjockare än ympriset och det tog sig. Så det går uppenbarligen, men jag har för dåligt underlag att säga nåt mer än så.

Jag har ympat på små rotskott, men som sagt så har jag ju generellt lyckats dåligt med plommon (utom Jubileum då som fortsätter tokväxa 11 av 12). Men en tog sig på ett litet rotskott så uppenbarligen är det inte omöjligt. Jag har sparat en ny uppsättning rotskott som jag ska testa med nästa vår. Fast då ska jag göra några senare.

Här kommer lite erfarenheter från nybörjarverksamhet:

Det är tredje året jag har provat ympa och okulera på mina allmäna gulplommon som skjuter rotskott överallt och på ett körsbärsplommon.

Första året hade jag inte kollat upp och körde barkymp som inte funkade alls.

Andra året körde jag klyvymp:

3 st Sordavala blåplommon, 2012-02-24
3 st Liisu, 2012-02-24

En av varje tog sig. I våras blåste dock den ena av.

Jag testade även en handfull okuleringar och chip-budding på sensommaren (2012-08-21, Viktoria och nån okänd lokal sort). Ingen tog sig även om en av okuleringarna var på gång.

I år körde jag några fler klyvymp:

3 Liisu, 2013-03-03
4 Reine Claude d'Oullins, 2013-03-10
3 Experimentalfältets sviskon, 2013-03-16
12 Jubileum, 2013-04-21

Inget tog sig av de tre första sorterna. Men 11 av 12 Jubileum har tagit sig grymt bra, de växer så det knakar! En skillnad (förutom sort då) är att jag gjorde det senare annars var det exakt samma förutsättningar.

Nästa år blir det mer vid denna tidpunkt för att se om det kan vara nyckeln.

Hade exakt samma situation. Ett nytt land med en björk i mitten. Jag fällde björken och lät en halvmeter stubbe vara kvar. Sen odlade jag runt om i några år och sen tog jag ett spännband och satte på dragkroken på bilen och drog sakta upp stubben vars rötter var rätt svaga vid det laget.

Suck! Ett sabla blåsväder har blåst av två av mina ympar från i fjol. Av nån anledning de 2 av över 100 som jag helst ville skulle klara sig. En Gyllene Kitajka och så min plommonrotskottsymp. Gyllene Kitajkan plockade jag upp ympen och klippte tre nya av det som växt under förra året och ympade in på nytt. Jag tog även den tvååriga delen och ympade in. För plommonrotskottet så hängde den stackaren i en smal sträng så jag satte försiktigt tillbaka den och tejpade. Vi får se.

Frågan är om man ska tejpa om ymparna innan vintern. Men det är ju ett jäkla pyssel om man har många. Bästa är ju att skaffa nåt vindskydd i min blåsiga trädgård.

Man ska undvika att lämna tappar som får svårt att vallas över. Ta av grenen strax utanför grenkragen. http://www.juniper.se/tradvard/snitt.htm

Nej, t-snittet var okuleringen som jag gjorde på hösten med bara ett utskuret öga att stoppa in i snittet. Jag följde dessa videoinstruktioner: http://blip.tv/midfex/tutorial-t-bud-and-c...chniques-350977

Det han kallar "t-bud" funkade bra (än så länge!), men som sagt funkade inte "chip-bud"-försöken alls.

Sen finns det ymptekniker där man också skär upp snitt mitt på stammen och sätter dit ympris, men som jag varken testat eller letat erfarenheter från. Mejselymp, till exempel, tar man upp i en bok jag skaffat (http://www.bokborsen.se/Reimer-Charles/Omf%C3%B6r%C3%A4dling-Av-Frukttr%C3%A4d-Samt-Brygg-Och-Sugympnin/395687). Finns massor på nätet också.

Angående okuleringen: "chip-budding" funkade inte alls -- måste ha fattat nåt fel där. Ska läsa på mer inför sensommaren. Vanliga t-snitt tog sig bra (än så länge!), men jag gjorde bara 3 såna på trädet. Rätt coolt med ett inskuret litet öga mitt på en ganska grov stam.

Förra året ympade jag både äpple, päron (skarv-, lägg, och klyvymp) och plommon (klyvymp) från slutet av februari. Äpple och päron ympade jag då och då fram till mitten av maj (barkymp). Funkade bra med kärnfrukten. Plommon knepigare, mindre än hälften som tog sig. Plommon testade jag skarv- och läggymp för två år sen med 0% lyckade. Förra året körde jag klyvymp med tips från forumet och fick i alla fall några som tog sig.

Använder bara eltejp i olika kulörer än så länge.

Det är ingen vetenskaplig artikel, inga referenser, och inget resonemang kring några utförda experiment. Så det enda man kan bedöma validiteten utifrån är personen som skrivit texten. Och jag har ingen koll där. Jag är bara nybörjarintresserad. Jag ville bara lyfta frågorna så någon eventuellt kan fylla i med referenser eller mothugg (med belägg).

Jag vet inte om Tidningen Pomologen finns i digital form. Här finns information om tidningen: http://www.svepom.com/verksamhet_pomologen.php

Jo, man bruka ju höra tidig vår eller JAS (och då med olika syften/storlek på träd) för beskärning. Men är det helt underbyggda påståenden? Eller är det såna här typiska "traditioner" som bara lever vidare som verkar vara speciellt typiskt inom trädgård?

Just denna fråga tas upp i senaste Pomologen nr 1, 2013. Jag tar bara upp några smakprov ur artikeln:

Angående att JAS är bra för övervallning:

"Alla våra inhemska frukträdslag [är goda] inkapslare och behöver ur den aspekten inte beskäras under JAS-perioden!"

"för att få en bra och snabb övervallning [...] är senvintern [...] den bästa beskärningstiden."

Angående JAS för kräftrisk:

"... ingen bra idé att förlägga gallringen till augusti och september om trädet är känsligt för angrepp av kräfta. [...] du bör gallra och beskära under maj till juni".

"Under våren när vädret är torrt varmt och soligt [...] utmärkt för att minimera sjukdomsspridning"

Angående att saven eller blomning skulle vara ett problem:

"Så länge saven rinner ur såret kommer inga svampsporer in."

"vårbeskärning, även under blomning, är fullt möjlig. Det ger friska fruktträd ..."

Angående blödningsproblem med stenfrukt:

"Det finns inga belägg för att [träden] skadas av den sav som rinner"

Artikeln avslutas med: "Dags att revidera trädgårdslitteraturen!"

A. M. Leonard Grafting Tool:

http://www.amleo.com/Grafting-Tool/p/GT3/

Någon som testat? Kanske smidigt om man ska göra mycket. Jag antar att det är nåt sånt man har på plantskolor?

"Det har visats sig att rotäkta äppelträd har en mängd goda egenskaper i livskraft, sjukdomsresistens, skördens
regelbundenhet, fruktkvalitet"

"Inom den kommersiella äppelodlingen kunde egenrotade träd kan ha speciella fördelar i områden med stora klimatiska krav, såsom i utkanten av fruktodlingsområdet, eller vid den ekologiska odlingen."

"Rotsticklingar är en säker metod att föröka även rotäkta äppelträd [...] Lämpligast kan rötter tas tillvara vid flyttningen av barrotade plantor. Goda rotsticklingar kan växa till en 50 cm piskplanta på en sommar."

https://tuhat.halvi.helsinki.fi/portal/file..._p_egen_rot.pdf

Författare: Martti Hildén 9.12.2007

Fränt!

Jag upptäckte nyligen det danska projektet "The Pometum apple key":

http://www.nordgen.org/nak/?chglang=ENG

Massor med sökmöjligheter på olika attribut. Dock ett sorturval som passar Danmark snarare än Sverige.

För att testa lite så knappade jag in karaktärsdragen från dina bilder i systemet och fick "Guldborg" som svar: http://www.nordgen.org/nak/index.php?id=6411&view=show, men då hoppade jag över mognadstid och sånt som inte fanns beskrivet. Nu är det ju mest Danska sorter så sannolikheten att det stämmer minskar ju. Hoppas de lägger in fler svenska sorter framöver.

Parafilm låter ju jätteintressant -- det ska jag testa! (Så får mitt mångkulörta eltejpslager kanske bara bli för märkning)