IDIOT-fr�ga! - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

2 sidor

1 2 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

IDIOT-fr�ga!, v�xer tr�d uppifr�n eller nerifr�n?

Eva Swahn Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 13:25 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 752 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 300	IDIOT-fr�ga - men jag m�ste fr�ga - f�r jag vet faktiskt inte: V�xer tr�d uppifr�n eller nerifr�n? �r det n�n som fattar vad jag menar? Allts�, de grenar som �r l�ngst ner kommer dom alltid att vara det? Att vara p� samma h�jd s� att s�ga? Om jag ristar i bokens bark "EVA + ENOCK = SANT" kommer detta d� att st� p� samma h�jd, eller kommer det att vara h�gre upp om 50 �r? Kommer syrenens lilla puttestam l�ngst ner, innan alla grenar spretar ut, alltid att vara s� puttig, eller kommer spretigheten vara h�gre upp om n�gra �r? Ja, d�r fick ni n�tt att bita i - eller ha roligt �t! Ska jag s�tta dumstruten p� huvudet? -------------------- Eva i zon I

Magdalena Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 14:26 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 142 Medlem sedan: 24-02-2003 Medlem nr: 813	Du kan ha en liten enk�t om det Eva. Jag r�star p� uppifr�n! -------------------- H�nan Agda

Hannele Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 14:33 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 9 732 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 22	V�xer m�nniskor uppifr�n eller nerifr�n? -------------------- Carpe Diem. F�nga dagen. Ta ingen skit, tjejer! Grynet

�sa, m�lardalen ... �sa, m�lardalen zon 2 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 14:37 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 18 592 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 31	Tillv�xtpunkten sitter i toppen p� grenarna s� toppar man ett ett�rssp� p� l�g h�jd s� kommer det att f� en l�g krona �ven i framtiden. Detta �r en av orsakerna till att det �r bra att k�pa tr�d som �r ympade p� lite h�gre stammar. -------------------- Mvh �sa M�nniskor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)

Betty Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 14:40 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 14 536 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 14	CITAT (Eva Swahn @ 28-08-2003, 14:25) Kommer syrenens lilla puttestam l�ngst ner, innan alla grenar spretar ut, alltid att vara s� puttig, eller kommer spretigheten vara h�gre upp om n�gra �r? Jag har b�de unga och gamla syr�ner och p� de gamla sitter spretigheten h�gre upp �n p� de unga. Allts� drar jag slutsasen att de v�xer b�de uppifr�n och nerifr�n, samtidigt!!! -------------------- Norrbottenskusten zon 5-6

Betty Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 14:42 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 14 536 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 14	CITAT (Hannele @ 28-08-2003, 15:33) V�xer m�nniskor uppifr�n eller nerifr�n? Innifr�n Hannele, inifr�n!!! -------------------- Norrbottenskusten zon 5-6

Ingo Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 15:50 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 723 Medlem sedan: 24-04-2003 Medlem nr: 1 235	Sj�lv v�xer jag numer bara p� mitten och det mest p� vintern. S� tr�d och m�nniskor kan man inte j�mf�ra. -------------------- H�lsningar Ingo, zon III

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 20:18 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Det h�r �r en helbra fr�ga Eva och en av de mest fascinerade sakerna med tr�d. Tr�d v�xer fr�n topparna och ut - de grenar p� stammen som sitter p� en meters h�jd kommer att v�xa fr�n en meters h�jd till dess att grenen faller av. Men inte bara det. Tr�d v�xer ocks� p� bredden p� ett m�rkligt s�tt. Som ett ytterligare skal som l�ggs p� det tidigare. Och det �r inte vilket skal som helst... Klart mer komplicerat �n de tr�plankor vi �r vana vid att t�nka p�. L�ngst in i tr�det finns k�rnan (alla tr�dslag har inte den m�rka ved som kallas k�rnved men �nd�). Sedan splintveden, som fungerar som ryggrad och i viss men liten m�n vattentransport�r. Sedan kambiet, ett flortunt skikt som �r tillv�xtdelen. Och s� sildelen, ett tunt skikt som tr�det transporterar n�ring och vatten upp och ned med. Ytterst barken som skydd mot omv�rlden. Och under v�xtperioden omvandlas skikten (ungef�r...) och ny tunn sildel och kambium bildas utanp� de gamla och vips har stam och grenar blivit en �rsring tjockare. Betty - att dina gamla syr�ner har mer gr�nt spret l�ngt upp beror p� att syr�ner ocks� �r smarta. De grenar som v�xer l�ngst ned och har minst ljus d�r f�rst. S� stammar b�de tr�d och syr�n upp sig. Och visst Ingo - tr�d �r inte m�nniskor . Medan vi byter celler hela tiden s� skapar tr�det fler och fler... V�ra s�r l�ker, medan tr�dens s�r kapslas in. Det �r d�rf�r man kan se gamla skador inne i gamla tr�d som meld helt frisk ved utanf�r. Tr�den sv�ljer sina bekymmer, kapslar in dem och bygger nytt utanp�. Visst �r det f�runderligt! Inkapslad skada Ocks� grenar "b�ddas in" p� grund av hur nya skikt skapas p� bredden. Det g�r att inf�stningen p� en gren g�r mycket l�ngt in i tr�det och blir enormt stark. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Ella Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 20:26 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 517 Medlem sedan: 22-04-2003 Medlem nr: 1 209	Vilken h�ftig bild, Cilla, p� hur grenens f�ste kommer l�ngre och l�ngre in i tr�dstammen, samtidigt som grenen blir tjockare och tjockare och beh�ver starkare f�ste! Genialt! Vilken anpassningesf�rm�ga, s� g�r �inte vi m�nniskor n�r vi blir tjocka. -------------------- Ella

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 20:49 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Ja fast egentligen menar jag tv�rtom - tr�den v�xer inifr�n och ut - ingenting v�xer utifr�n och in... Till exempel: En liten ett�rsgren v�xer ut fr�n en gr�vre gren. N�sta �r har den gr�vre grenen vuxit sig ett lager utanp� den lilla grenen, och liksom "svalt" den, samtidigt som den lilla breddats ett lager. De nya skikten p� bredden fr�n den stora grenen och den lilla "hakar i" varandra, och s� h�ller det p�. De �r f�r evigt "inhakade" i varandra. Jag f�rs�ker hitta en teckning som �r s� himla bra men finner den inte p� internet. Men om man t�nker s� h�r: �r 1 �r tr�dets stam 2 cm tjock och grenarna 1 centimeter tjocka. �r 2 �r tr�dets stam 2,2 cm tjock och grenarna 1,1 centimeter tjocka. �r 2 best�r tr�det av sitt gamla tr�d, med de nya skikten utanp�. Tr�d �r tr�d i tr�den... -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 21:16 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	Du kan nog skriva hur mycket som helst om tr�d, Cilla. Bara ett par kompletteringar. Det enda som i egentlig mening lever p� ett tr�d �r kambriet och sildelen, f�rutom blad och barr d�. Resten �r f�re detta levande v�vnad som fungerar som skydd och st�d och vattentransport�r. Tillv�xten kan ibland f� roliga resultat. Om man p� en gran s�gar av en levande gren s� att det bildas en liten stump h�nder det ofta att barken d�r och sitter kvar i torkat skick. Efter n�gra �r kan man se hur stumpens bark pressas ut som som ett r�r runt den. Stumpen kan ju inte f�lja med i r�relsen. Liknande kan intr�ffa med holkar. S�tter man upp holken med l�nga spikar som sitter ordentligt f�rsvinner dessa in i veden s� sm�ningom. Anv�nder man lite kortare spik s� f�ljer holken med i tillv�xten. -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

Hans i M�lardale... Hans i M�lardalen Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 21:56 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 322 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 55	otroligt intressant �mne! Festligt att t�nka sig att holken f�ljer med i utvecklingen. MvH -------------------- Bes�k g�rna min HEMSIDA H�R

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 22:14 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Ja, det kanske �r en semantisk fr�ga om vad som lever p� ett tr�d, men man brukar s�ga att det enda "d�da" �r k�rnveden (som vissa tr�dslag har) och ytterbarken. Resten �r levande med aktiva funktioner. Men det �r helt klart att det skikt som �r innanf�r de andra �r f�re detta... Sildel och kambium skapas nytt varje �r, medan de gamla blir delar i splintveden. N�r man s�gar av en gren ska man naturligtvis inte l�mna en liten stump... G�r man det f�rsv�rar man tr�dets l�kning och man f�r in r�tsvamp och annat el�nde - men h�r blir det intressant igen! Titta h�r: N�gon har s�gat av grenen strax utanf�r grenkragen. Denna syns som sm� veck p� ovansidan av grenen, och en liten bulle p� undersidan. Det varierar p� olika tr�dslag hur stora och bulliga grenkragarna �r. Och vad h�nder om ett antal �r? Jo detta. �vervallningsved har n�rap� helt slutit s�ret. I grenkragen finns l�ke- och f�rsvarssystem som aktiveras om en gren d�r eller sk�rs av. F�rst bildas kallus, en s�rv�vnad som bildas i f�rska snitt (som man inte ser med �gat), sedan ser kambiet, tillv�xtdelen, till att det bildas �vervallningsved. �vervallningen av ett r�tt lagt snitt g�r m�nga �r snabbare �n om man l�mnar en stump och ska v�nta p� att grenen innanf�r ska "sv�lja" den. En stump har l�mnats. Det mest sannolika �r att stumpen med kambiet innanf�r barken kommer att d�. S�llan ser man att tr�det lyckas bilda �vervallning om en gren sk�rs s� h�r. Det vanliga �r att grenens tillv�xtskikt d�r, barken faller av och forts�tter att d� ocks� nedanf�r grenen s� att det ser ut som om n�gon rivit av barken. Men om tr�det �verlever angreppen som kommer med stumpbesk�rning kommer det att �r f�r �r sv�lja den d�da grenen en liten bit. Efter m�nga �r kan hela den lilla stumpen vara innesluten! Den lilla d�da grenstumpen h�ller p� att �vervallas av grenkragen. Dessutom har ju den grova gren som den sitter p� blivit lite tjockare varje �r. Snart kanske det ser ut s� h�r: V�nstra bilden: Grenen som syns som en m�rk elips neders i veden har "svalts" av tr�dets egen tillv�xt. H�gra: Samma sak - en sjuk eller skadad eller illa beskuren gren har svalts av tr�det - lite varje �r. P� utsidan av tr�det kan man se detta som en bulle p� stammen. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

estet Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 22:18 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 1 611 Medlem sedan: 02-05-2003 Medlem nr: 1 308	Tack f�r intressant och l�rande l�sning, Cilla! Tack �ven till Eva som s�tter pr�nt p� sina funderingar. S�na d�r funderingar har vi nog alla, men det �r kanske inte alla som "v�gar fr�ga"! -------------------- Zon 6

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	28-08-2003, 22:59 L�nk hit: #15
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Ser ni vad detta �r? Splintved, sildel, kambium och lite till. Tr�d �r inte bara vackra p� utsidan, de har en inre sk�nhet ocks�! Mer vackert och sp�nnande om tr�dens insida h�r: http://www.humboldt.edu/~dll2/bot105/secon...nd/secgrow1.htm -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Felix matte Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	29-08-2003, 05:37 L�nk hit: #16
Medlem Antal inl�gg: 14 005 Medlem sedan: 27-11-2002 Medlem nr: 429	Den h�r tunna skivan (rosentr�d?) fick jag av en farbror f�r n�gra �r sedan.

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	29-08-2003, 07:58 L�nk hit: #17
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	Nu har vi f�tt ig�ng Cilla igen. Att l�mna en grenstump �r givetvis inte bra men p� gran och tall har det inte s� stor betydelse. Blir s�llan r�ta d�r. Men jag funderar p� det h�r med r�ta p� l�vtr�d. �ven om det finns f�rsvarsmekanismer i grenkragen s� kan v�l det knappast hj�lpa p� grenens s�ryta. Det skulle i s� fall betyda att tr�det kan distibuera dessa �mnen i sidled i den "d�da"veden och det funkar v�l inte? Sen n�r skadan �r l�kt kommer det i ett annat l�ge. -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

Hannele Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	29-08-2003, 08:02 L�nk hit: #18
Medlem Antal inl�gg: 9 732 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 22	"Tillv�xtpunkten sitter i toppen p� grenarna s� toppar man ett ett�rssp� p� l�g h�jd s� kommer det att f� en l�g krona �ven i framtiden." Tja, helt slutar den inte att v�xa. Ett toppad tr�d forts�tter att v�xa i h�jden. -------------------- Carpe Diem. F�nga dagen. Ta ingen skit, tjejer! Grynet

_nena_ Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	29-08-2003, 11:44 L�nk hit: #19
Medlem Antal inl�gg: 4 Medlem sedan: 29-08-2003 Medlem nr: 2 230	�h Cilla, vad impad jag blir av dig.. Skulle �nska att jag kunde en del av allt du kan.. Men men , den som undrar han l�r sig s� sm�ningom!!

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	29-08-2003, 12:36 L�nk hit: #20
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Ja du �ke, det h�r med hur tr�d f�rsvarar sig �r ett annat intressant kapitel, och ett som man anv�nder sig av hela tiden n�r man besk�r och bed�mer tr�d. F�rst vill jag bara p�minna - splintveden, dvs den ljusa som de flesta tr�darter har mest av, �r inte d�d. Den lever i h�gsta grad. Genom den tranporteras b�de i l�ngsled, sidled och radialt en m�ngd n�dv�ndiga �mnen, bland annat n�r tr�det ska innesluta s�r. Och en annan sak som �r bra att komma ih�g: Tr�d l�ker inte - de sv�ljer sina skador. N�r tr�det uts�tts f�r skada eller besk�rning i en gren, sker f�rberedelser i grenkragen. Kallus, s�rv�vnad, bildas ungef�r som vita antikroppar hos oss, iallfall bildas den snabbt efter en skada vid s�ret, och den kan bildas oberoende av grenkrage. P� fyra s�tt k�nner vi till att tr�den f�rsvarar sig i samband med uppkomna s�r och snitt: - mellan spintvedscellerna i sidled - hindrar syreintr�ngning, bakterier och r�ta att komma utifr�n och in i tr�det - mellan cellerna i l�ngsled - hindrar spridning upp�t och ned�t - mellan m�rgstr�larna - hindrar spridning radialt - med barri�rzon - v�vnad som bildas runt s�r i veden och som �r ett mycket starkt f�rsvar mot spridning -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

2 sidor

1 2 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 28-04-2024, 03:45

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon