Jovisst känner man igen sig i träden! Men fysiska sår läks ut hos oss människor och blir bara lite ärrbildningar, medan de sväljs som de är i träden. Hoppfullt är att se att det går att leva som stor, mäktig, vajande, vindutsatt varelse också med stora sår inuti...
Med andra träd än fruktträd och beskärning är det ungefär så här: Parkträd och andra som växer mer eller mindre solitärt, fristående, kan man uppbyggnadsbeskära. Anledningen att man kan välja att göra det är för att det är lite onaturligt för ett träd att växa så, och att man ska hjälpa det att klara det genom att se till att grenarna från början blir grövre med bra greninfästningar mm från början.
Men man kan också med ett solitärträd låta naturen ha sin gång, och personligheten frodas också i en sådan individ.
Man väljer alltså. Dina horisontellt växande grenar på alen kommer att dö så småningom, men många alar har också en liten "krans" av låga skott runt stammen som äldre. De är beredda att ta över om det skulle gå åt pipan med deras större syster.
Visst kan du ta bort dem. Vårvinter är generellt tidpunkten för beskärning av al men små skott som inte är mer än ett par år kan du med vass sekatör ta nu, strax utanför grenkragen. Är du osäker på var den sitter - klipp utanför och nästa år när grenkragen bullat sig lite mer gör du ett snitt just där.
Jag skulle dock väntat med all beskärning till dess att trädet stått ett par-tre år i backen. Varje blad behövs för att rötter ska utvecklas och etableras, oavsett på vilka konstiga grenar de än sitter.
Alar växer ganska snabbt. Redan om ett par-tre år kommer du att kunna se att det kommer att bli ett ståtligt träd. Missa inte blommen till våren!
Alnus Glutinosa