Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

    Kategorier

      Visa alla resultat

      Sökresultat för

      Produkter

        Kategorier

          Visa alla resultat
           

          Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )

          25 sidor V   1 2 3 > » 

          Scout
          Skickat den: 16-12-2015, 16:36


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          CITAT (Rymdhamster @ 10-10-2015, 16:10) *
          Wow, det där var sannerligen ett matnyttigt svar!

          Jag hade nu faktiskt torkat frön på hushållspapper, men det där låter ju ännu bättre då jag ju gärna vill ha fina mogna frön.

          Jojo, men å andra sidan kränger mina små buskar en jäkla tomatisar just nu. Äter tomatsallad var och varannan dag. Massor med smak!

          Det där med korsbefruktningen behöver inte jag oroa mig för i år då jag endast har en sort.

          Nu ska jag genast ta frön på ett bättre sätt. Gäller bara att hitta en glasburk nu då... Humhum!

          Tusentack Scout! tummenupp.gif
          Oj, nu har jag inte läst svar på en stund. Glad att kunna göra nytta. Hoppas det gick bra för dig. Jag undviker att torka frön på huhållspapper av den enkla anledningen att fröna ofta klibbar fast och får med sig bitar av papper. vanligt skrivarpapper är bättre eller ännu hellre glatta reklamblad, då lossnar fröna lätt.

          Korsningsrisken för de flesta tomater verkar, vad jag läst mig till, dessutom vara mycket låg då pistillen oftast är kortare än ståndarna som sitter tight runt den, vilket gör att de ofta blir självpollinerade. Undantag sägs vara de sorter som har potatisblastliknande blad, där är pistillen tydligen ofta längre än ståndarna och kan därför lättare pollineras av insekter.

          Om du tycker att Tiny Tim är fantastisk men inte odlat andra sorter så tycker jag definitivt att du ska prova några andra också. Det finns många sorter som är mycket sötare, syrligar, mer smak, tunnare skal, roligare färg, mer skörd per planta m.m. Men den kompakta storleken är ju en fördel. Olika sorter kommer olika bra till sin rätt i olika odlingsförhållanden, så prova några olika sorter nästa sommar och se vilka som blir bäst hos dig. Mitt rekordår, hade jag 13 olika sorter på balkongen som jag tog frön av. Nu odlar jag bara de tre som jag tyckte blev absolut bäst hos mig.
            Avdelning: Förkultivering och förökning · Visa i tråden: #1721303 · Svar: 12 · Visningar: 3 063

          Scout
          Skickat den: 10-10-2015, 15:46


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Tiny tim är inte en F1-hybrid utan en riktig sortäkta sort. Har föröka den och andra sorter själv i flera år, går jättebra och de blir likadana varje år. Men odlar man F1-hybrider eller flera olika tomatsorter tätt ihop finns det en liten risk för korsningar, med udda resultat som följd. Märker man att man fått korsningar med dåliga egenskaper, släng den frösköden och återgå till orginalfröna/tidigare års fröskörd. jag skördar egna frön av de flesta av mina grönsaker, man spar pengar och kan byta spännande sorter med vänner.

          Metoden jag använder för att spara frön är:
          Gröp ur fröna med det geleartade gegget från några tomater i en vanlig syltburk med vatten i, jag brukar sätta på locket så att det inte lukar i köket. Låt det stå ett par dagar. Om allt går som det ska så börjar det jäsa/mögla och ser rätt äckligt ut. Det gelearade höjlet löses upp och de mogna och fina fröna (de som du vill ha) sjunker till botten. Omogna frön flyter omkring tillsammans med gelegegget på ytan. Separera gelegegget från de fina fröna på botten och skölj av fröna ordentligt. Bred ut fröna på ett papper och låt torka. Jag förvarar dem sen i ett kuvert av papper i rumstemperatur. De håller grobarheten flera år. Frön skördade 2009 grodde utan problem hos mig 2014.

          Gelegegget kan vara groningshämmande och har utvecklats för att skydda fröet genom matsmältningen på t.ex. fåglar och andra djur som äter vilda tomater.
            Avdelning: Förkultivering och förökning · Visa i tråden: #1719182 · Svar: 12 · Visningar: 3 063

          Scout
          Skickat den: 10-10-2015, 15:22


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Ja mögel finns ju ett otal olika arter av. De flesta är ju effektiva nedbrytare, vissa klarar till och med att bryta ner både cellulosa och lignin, så mögel i komposten är ju sällan något problem. Risken är väl bara att det kan bryta ner själva träet som komposten består av också, om det inte är målat/oljat/impregnerat.

          Det vita som syns på bilden är möglets fruktkroppar som sprider sporerna, likt kantarellens svampar ovan jord. Själva möglet består av tunna nätverk av trådar som nog sitter innuti kompostrester, trä och liknade, dessa ser man sällan.
            Avdelning: Jord, kompost och gödning · Visa i tråden: #1719180 · Svar: 10 · Visningar: 3 948

          Scout
          Skickat den: 10-10-2015, 14:44


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Åk till närmsta stall/bonde och fråga om du får gräva lite i gödselstacken. Där hittar man enkelt massor av kompostmask gratis.

          Hade ingen aning att man kunde köpa mask.
            Avdelning: Jord, kompost och gödning · Visa i tråden: #1719177 · Svar: 6 · Visningar: 8 641

          Scout
          Skickat den: 10-10-2015, 14:23


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Håller med Stintan. Men om det finns risk att den hinner ta slut innan du hinner hämta i vår, så tänker jag: Hämta det du kommer att behöva nu och fyll din kompost till bredden så får det ligga där och brinna till våren. Då får nog även redan befintlig kompost sig en skjuts i nedbrytningen och ett ökat näringsinnehåll.

          Om man gödslar på hösten är det stor risk att mycket av näringen för bort med regn och snösmältning. Bättre då att gödsla på våren när det finns växter som kan dra nytta av näringen. Sandjord är mer känslig för detta än lerjord som binder både vatten och näring bättre.
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1719174 · Svar: 15 · Visningar: 3 193

          Scout
          Skickat den: 29-09-2015, 15:32


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          CITAT (Gossen Ruda @ 27-09-2015, 21:35) *
          Dagens planteringsspadar synes mest vara till för att gräva i torvmull, torr torvmull. Otroligt vad veka en del är. Jag är lyckligt lottad för jag har en riktigt kraftig sak, ett skålformat blad fastsvetsat vid en kraftig dubbelvinklad stålpinne som slutar i ett träskaft. Ger sig inte på något sätt, duger även till att blanda betong. Möjligen är det ett betongredskap från början. Funderar på vad Scout skrev om skaftlängd. Jag tror att ett för långt skaft blir otympligt, behöver man ta i är det nog bättre med en liten spade.
          Ja 40cm skaft kanske är lite i överkant, men jag vidhåller att 20cm skaft är ett minimum för mig.

          En spade för delning av perenner och omplantering av mindre plantor har jag redan tillverkat genom att ta min gamla grävspade som ändå hade ett lite för kort skaft för att vara ergonomisk, och kapat bredden på bladet med en vinkelslip. så bladet är mindre än 15cm brett, och lite kortare än tidigare, vilket skonar intilliggande plantor, ger bra precision, och samma hävarm som en vanlig grävspade.

          Ja ibland undrar man hur tillverkarna tänker när de designar verktyg, troligen har de produkttestat det mesta i fluffig krukväxtjord. Har inte hittat många verktyg som är designade för att tåla halvtorr styv lera. Förutom planteringsspadar är kulitvatorn (kvastskaft med 3 klor) ofta skrattretande, även hackjärn och liknande har jag böjt ett par. Det kanske är en bra affärsidé: alla vanliga trädgårdsverktyg fast designade för styv lera. Jag skulle lätt köpa hela serien.
            Avdelning: Småprat om trädgård · Visa i tråden: #1718822 · Svar: 7 · Visningar: 1 255

          Scout
          Skickat den: 29-09-2015, 15:10


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Mina pumpor/vintersquash av sorten uchiki kuri, som förvisso blir mycket mindre än dessa jättar, brukar jag förvara i ett hörn på vardagrumsgolvet i normal rumstemperatur. De brukar hålla sig jättebra 4-6 månader beroende på hur mogna de var vid skörd och hur oskadat skalet var. Några enstaka klarar sig längre än så utan att mögla, men brukar de vara uppätna ändå vid det laget.
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1718821 · Svar: 30 · Visningar: 10 377

          Scout
          Skickat den: 26-09-2015, 15:34


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Spännade idé! Om det funkar bra, kan det ju möjliggöra odling rätt mycket både hjortron, tranbär och åkerbär.

          Men är det inte stor risk att den torkar ut på sommaren om den bara är 30cm djup, om man inte vattnar ofta. För en naturlig mosse är ju ändå rätt fuktig även om den bara får vatten från nederbörd, men den kan ju suga upp vatten från djupare lager under torrare perioder. Fast det är klart om du grävt den meterdjup och i nivå med gräsmattan är ju risken att det skulle bli ett tjärr istället, och då hade du inte kunnat dränera den på något vettigt vis. Inte självklart det där...

          Kul att både vitmossan och bären verkar ta sig så bra.
            Avdelning: Småprat om trädgård · Visa i tråden: #1718737 · Svar: 5 · Visningar: 1 533

          Scout
          Skickat den: 24-09-2015, 15:30


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Jag har en styv lerjord, vilket ställer höga krav på små planteringsspadar som verkar vara det du är ute efter, särskillt om leran börjar bli lite torr, då blir den mer och mer betonglik.

          Alla spadar som jag provat som har ett blad av någon typ av bockad plåt har böjt sig. Oftast där skaftet möter bladet eller i själva bladet.

          Den enda planteringsspaden jag provat som inte har böjt sig bestod av tjockare metall, ser liksom gjuten ut och inte bockad. Men där knäcktes istället tången, den tunnare metalldelen som fortsätter från bladet in i det gummerade plastskaftet.

          Jag har även lyckats böja maskrosjärn i leran, även de där som består av en rejält tilltagen rundstång i stål, med tvådelad spets och träskaft.

          Så jag säger:
          -Blad i minst 5mm tjockt stålgods.
          -Använd bra rostfritt stål.
          -Överdimensionera övergången från blad till skaft, särskillt tjockleken mer än bredden, det är ofta den svaga punkten hållfasthetsmässigt.
          -Gör skaftet längre än man tror ska behövas, minst 20-40cm, annars får man ingen kraft (hävarm) i styv lera.
          -Slätt skaft utan räfflignar och hål, så att man undviker blåsor vid intensivt användande.
          -Skaft i stark glad färg (inte svart/brunt/grått). Annars tappar man lätt bort den i trädgårdslandet.

          Det blir en värstingspade, troligen svindyr, men jag skulle lätt köpa den ändå. Då skulle man bara behöva köpa en spade som faktiskt håller. och slippa bli förbanad när den böjder sig. Det är viktigast för mig.
            Avdelning: Småprat om trädgård · Visa i tråden: #1718643 · Svar: 7 · Visningar: 1 255

          Scout
          Skickat den: 10-09-2015, 08:23


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Särskillt om du har en lerjord är det på hösten du gräver, vänd stora jordkockor med spade. Ta ungefär ett spadblad djupt. Du behöver inte dela upp dem i småbitar, bara vända på dem, det ska se ut som en nyplöjd åker. Under vintern fryrer de sönder till fina små aggregat av storlek sand-grus, som man på våren när jorden reder sig (torkat upp så att den går att gräva i utan att det kletar) kan kratta ut till en fin och proös bädd. Att gräva upp en kompakt lerjord på våren blir lätt bara klumpar. Har du sandjord är det inte så viktigt att höstgräva.

          Flytta bärbuskar är väl lämpligt när de vissnat ner för hösten.

          Vitlöken ska sättas i oktober november.

          Städa (klippa ner, rensa ur vissna växter och sånt) gör man bäst på våren, då skyddas perenna plantor bättre under vintern. Täcka med organsikt material, gräsklipp, gamla löv, halm m.m. Under höst och vintern fördröjer det tjälen, samt multnar ner och blir fin mylla till nästa år. Tillföra organiskt material är bra för både sandjord och lerjord.
            Avdelning: Koloniträdgård och stadsodling · Visa i tråden: #1717906 · Svar: 5 · Visningar: 10 443

          Scout
          Skickat den: 09-09-2015, 15:01


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          CITAT (smalandstos @ 08-09-2015, 21:30) *
          Det är ju inget organiskt material precis...
          Jo, orgaiskt material är ju precis vad det definitionsmässigt är. Organiska ämnen är ju baserade på kolvätekedjor, precis som plasten är. smile.gif
          Läser man inte organisk kemi redan på högstadiet?

          Murarhinkar (svarta) är märkta med HDPE under, jag oroar mig inte. Men porslin, trä och metall är annars generellt plastfria alternativ om man oroar sig, därmed inte sagt att de därför skulle vara "giftfria".
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1717871 · Svar: 11 · Visningar: 23 179

          Scout
          Skickat den: 09-09-2015, 14:49


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Spontant säger jag broccoli, baserat på bladformen. Men i så fall lär det ju utvecklas rejäla blomklasar, gula blommor, vilket förvisso de flesta av kolväxterna har inkl. raps och senap. Märkligt men kul att de odlar sig själva.
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1717870 · Svar: 2 · Visningar: 1 263

          Scout
          Skickat den: 29-04-2015, 08:37


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Nu förstår jag inte riktigt. Är det själva plasten i baljan som du är orolig över eller är det murbruksrester?

          Plasten i murbruksbaljor skiljer sig väl inte från plast i vanliga plastkrukor, hinkar, balkonglådor och liknande som de flesta odlar i? Vad skulle det vara för typ av gifter i just murbruksbaljor? Murbruksbaljor har ju en stabil och rejäl konstruktion, tänker att det skulle vara ypperliga odlingskärl.

          Murkbruk består vanligen av sand bunden med vatten och bindemedel (cement och/eller släckt kalk). Ser inte riktigt var gifterna skulle komma ifrån.
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1710530 · Svar: 11 · Visningar: 23 179

          Scout
          Skickat den: 13-03-2015, 15:24


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Nedkylningen av en jordbädd på hösten sker inte underifrån utan framförallt uppifrån, på grund av värmeledning till kall luft. Genom att hålla luften ovan/runt bädden varm hålls bädden frostfri längre. Din tunnel kommer att göra stor skillnad mot friland, fiberduk inne i tunneln i en eller flera nivåer kan nog också göra stor skillnad. Lite som lagerpålager-prinicipen när man klär sig.

          Tror att bark/träfluffet skulle passa utmärkt som marktäckning/jordförbättring.

          Såg en dokumentär för några år sen om en som odlade grönsaker i kanada i kallt klimat i tunnelväxthus, med flera nivåer av fiberduk utan annan uppvärmning än solen. Tror dock att bristen på solljus är vårt största problem här i Sverige under den kalla delen av året.

          Har läst om magasinering av värme med svartmålade stenar eller svarta vattenbehållare, som samlar värme på dagen och sakta släpper vämren under natten, men vet inte hur bra det fungerar i verkligheten.

          Du kan ju aktivit värma upp själva bädden med en varmbänk med färsk hästskit, men det går åt rätt mycket skit om du har ett växhus på 3x6m.

          Annars är väl frigolit inte ovanligt för isolering för övervintring av t.ex. balkongväxter, men det blir ju svårt att odla genom frigolit.
            Avdelning: Pallkrageklubben · Visa i tråden: #1707474 · Svar: 5 · Visningar: 7 128

          Scout
          Skickat den: 13-03-2015, 14:46


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Materialmässigt går det säkert jättebra, är lite skeptisk till bredden bara, enligt hemsidan i länken säljs de i bredder 15-25cm. Om odlingsbäddarna är för breda blir det svårt att nå in till mitten, och ju bredare kanter desto mindre odlingsyta kvar i mitten på lådan.

          Jag tycker 1,2m breda bäddar är lagom för att enkelt kunna nå in till mitten från båda hållen. Skulle jag ha 15cm breda lekastenar på båda sidor skulle jag tappa 25% av den odlingsbara bredden, med 25cm breda lekastenar tappar jag 40% av bredden. Därför skulle jag skulle undvika kanter bredare än 5cm just för att man annars blir av med för mycket odlingsyta. För exemplet pallkragemått: En pallkrage 1,2x0,8m har arean 0,96m2 med 15cm breda kanter blir det bara 0,9x0,5m kvar i mitten, med arean 0,45m2. Alltså bara halva ytan kvar att odla på.

          Fast är kanten bred nog att sitta på när man rensar och sår, så når man kanske ännu längre än annars och då kan ju lådorna göras bredare...

            Avdelning: Pallkrageklubben · Visa i tråden: #1707473 · Svar: 4 · Visningar: 4 373

          Scout
          Skickat den: 24-02-2015, 13:27


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          CITAT (Bassam @ 13-12-2014, 16:35) *
          Hej
          jag hittade i dag informationen om Hybrid, den heter ( Kronärtskocka, Lulu ), de är:
          toppbetyg för både smak och produktivitet.
          Sol: full sol
          Sprid: nästan 110 cm .
          Höjd: 100 cm
          Nu tror jag ni pratar om lite olika saker. Tråden handalde om jordärtskockor, Bassam har svarat om någon form av kronärtskockshybrid. Själv vet jag inget om några hybrider.

          Men det finns ju en annan art som är nära släkt med jordärtskockan (Helianthus tuberosus) som brukar kallas rotsolros (Helianthus strumosus) fast den inte blommar alls i Sverige, lite mer avlånga, smala rötter än jordärtskockans klumpformade rötter. Men praktiskt taget samma smak. Plantorna är väldigt lika till utseendet.
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1706562 · Svar: 6 · Visningar: 2 403

          Scout
          Skickat den: 12-02-2015, 15:50


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          CITAT (Ann i Göteborg @ 12-02-2015, 13:27) *
          Hej!
          Jag odlar precis som du och i samma växtzon. Tomaterna står i krukor vid husvägg i SV-läge.

          Mina favoriter är:
          Sweetbaby (binda upp tjuvas, barnen tyckte den var FÖR söt!)
          Tiny Tim (tjuvas eller inte)
          Gemini (binda upp och tjuva)
          Tumbling Tom Yellow (rikligt bärande ampeltomat, behöver inte tjuvas)
          Gardener´s delight (binda upp och tjuvas)

          2014 planterade jag ut alla tomaterna redan i mitten av maj och då hade de börjat blomma inomhus. Första lilla skörden av Tumbling Tom kunde vi njuta av till midsommarlunchen!

          Jag ser fram emot att få fler tips om odlingsvärda tomater som inte behöver växthus. Gärna sådana som inte behöver tjuvas eller bindas upp och som ger skörd tidigt.
          Tiny tim är en busktomat och ska alltså inte tjuvas, den blir inte hög, bara ett par decimeter.

          Busktomater är ju smidiga på så sätt att de inte blir så höga, dock blir de ju å andra sidan breda när de grenar sig, vilket tar plats på en balkong. Jag jobbar hellre på höjden. Andra busktomater (som inte tjuvas) som jag provat på min balkong är:
          Subarctic plenty - röd normal tomat, dock inte godare än någon annan tyckte jag, men snabb och tålig.
          Marmande - röd bifftomat, ganska snabb, men kan behövas södjas lite för när bifftomaterna mognar blir grenarna tunga och orkar inte alltid hålla emot.
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1706108 · Svar: 17 · Visningar: 14 255

          Scout
          Skickat den: 11-02-2015, 09:22


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          CITAT (MrLeaf @ 09-02-2015, 23:36) *
          Jag kommer att anlägga en upphöjd bädd, som kommer att vara isolerad underifrån samt sidorna.
          Den kommer att ha innermåtten ca 180x180cm (för att jag enkelt ska kunna nå vartsomhelst vartifrånsomhelst)
          Jag hade tänkt mig ett djup på 40 cm.

          180x180cm låter lite i bredaste laget. Man når bekvämt 60cm, därav att det ofta rekommenderas 120cm breda bäddar (vilket också råkar vara ~2 alnar). Att nå 90cm in till mitten utan att behöva ta stöd i odlingsbädden låter svårt om man inte har kopiöst långa armar.

          Lökarna klarar sig nog med grundare bädd.
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1706069 · Svar: 6 · Visningar: 2 844

          Scout
          Skickat den: 29-01-2015, 21:16


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          CITAT (FannyE @ 23-01-2015, 15:49) *
          Att vi börjar täcka platserna med organiskt material som vi har, tex halm, gammalt hö, löv och liknande så att bäddarna blir lite upphöjda och att vi därefter beställer ett (enormt) lass med jord som vi täcker bäddarna i med hästskit såklart på dem ställen där vi behöver mer näring.

          Varför ska du dit med ett enormt lass med jord? Jag har aldrig förstått idén att det måste ösas på någon ny jord uppepå den redan befintliga jorden. Spara en massa jobb, pengar och miljö genom att förbättra befintlig jord istället. Eller är det nåt fel på den? Om du täckodlar blir jorden dessutom bara bättre och bättre med tiden.

          Men ogräsfrågan är något att bita i. Att täcka med ett tätt skikt av t.ex. svart täckduk, pressening, kartonger, tidningar eller liknande och vänta minst en hel sommar dödar effektivt alla rotogräs till året efter. Sen är det bara att ta bort täckduken och så direkt i fin ogräsfri jord och sen täckodla, med ett minimum av ogräsrensade. Men t.ex. kvickrot tar sig lätt upp även genom ett tjockt lager halm, gräsklipp, löv eller liknande, så ett tätskikt är bra. Men har du bråttom och vill odla direkt till våren blir det nog till att rensa eller täcka med t.ex. tidningar och göra hål i tidningarna och odla i hålen. Tålamod och långsiktig planering underlättar i det mesta odlande...
          :)
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1705698 · Svar: 6 · Visningar: 2 424

          Scout
          Skickat den: 29-01-2015, 20:52


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          CITAT (Påtoppen @ 28-01-2015, 21:09) *
          Är det någon som har frö att sälja av Stupice?

          Jodå, jag har sparat frön av Stupice, den är med varje år. Bra sort. Du kan få några frön om du vill ha. Skicka ett kuvert med din adress och ett frimärke på, så lägger jag i lite fröer och lägger på postlådan åt dig. Skicka ett PM så får du min adress om du är intresserad.
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1705696 · Svar: 17 · Visningar: 14 255

          Scout
          Skickat den: 24-01-2015, 00:43


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Nu har jag ju inget växthus utan endast balkong i söder utan inglasning. Efter provande av nästan alla tomatsorter som är kända för att vara goda har jag kommit fram till att min favvosar är:

          Gardeners delight - God körsbärstomat, röd
          Stupice - god och rätt snabb, lite mindre än en vanlig normal köpetomat, röd
          Green Zeebra - Gul med gröna ränder, lite citrusartad god smak
          Black krim - Bifftomat, brunröd med mörkare nacke, lite mjölig i konsistensen, lite svagt rökig i smaken.

          Allihopa, blir höga och bör tjuvas. Sungold F1 blev jag lite besviken på, tyckte inte att den blev så fantasiskt söt som det ryktas. Men sen kommer olika sorter bäst till sin rätt i olika odlingsmiljöer. På min balkong har dessa levererat bäst, och då har jag provat alla sorter som nämnts i inläggen ovan. Du gör rätt i att prova alla sorter som nämnts ovan och provsmaka och se vilka dina favoriter blir, för det är inte säkert att de smakar precis lika om de odlas i t.ex. växthus eller ute.
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1705511 · Svar: 17 · Visningar: 14 255

          Scout
          Skickat den: 13-12-2014, 00:30


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          På fråga ett säger jag att man kupar potatis (täcker med jord) framför allt för att undvika gröna potatisar som ju är giftiga, jordärtskockor blir inte giftiga, så det behövs inte. Men de står stadigare om man sätter dem djupt eller kupar, de blir ju 2m och kan välta om det blåser. Så kupning är inte negativt.

          På fråga två säger jag, att det låter kontraproduktivt att kapa blasten. Jordärtskockor sätter knölar sent, sep-okt. På sommaren är knölarna pyttesmå. Att stympa blasten skulle göra att plantan får in mindre solengergi och därmed får mindre stärkelse att lagra i rotknölarna under hösten. Jag ser inte hur du skulle få mer/större knölar för att du kapar blasten, snarast tvärt om.

          Hybrider vet jag inget om så där kan jag inte hjälpa dig.
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1703990 · Svar: 6 · Visningar: 2 403

          Scout
          Skickat den: 08-11-2014, 20:11


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Mina vitlökar åkte i jorden förra helgen, sista oktober, gäller att passa på när det inte regnar tänkte jag. Leran blir ju bara mer och mer kletig så här års här i Uppsala. Tog mitt gamla avbrutna grepskaft som jag spetsat med yxan och tryckte lagom djupa hål med det, 15cm mellan hålen. Mosade ner en klyfta i varje hål, och tryckte igen hålet. Eftersom det är svårt att gräva ner gödseln i den kletiga leran så här års så täcke jag bara allt med 5cm halvbrunnen blandad skit, och täckte det med minst 5cm vissen bönblast och gammalt gräs. Tänker att maskarna får blanda ner det åt mig sen. Vad tror ni om den taktiken? Eller borde jag grävt ner gödseln ordentligt så att rötterna kan växa ner i den? Hrm... För sent att göra något åt nu i vilket fall...

          Det blev 32st Vigor och 32st Siberian red. Totalt 732g utsädesklyftor => medelvikt på drygt 11,4g/klyfta, de var stora som fan allihop.

          Leningradskij fick utgå i år. Inte så att de är dåliga, men de blir inte riktigt lika stora och fina som de andra två hos mig, och det blir enklare med bara två sorter.

          Då är det bara att luta sig tillbaka i soffan och invänta våren då, och hoppas på det bästa.
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1702569 · Svar: 87 · Visningar: 40 389

          Scout
          Skickat den: 08-11-2014, 19:36


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Jag torkade mina i rumsvärme på ett fat, gick jättebra. Om de råkar vara gröna så är det väl bara att de inte smakar lika starkt som de gula/röda. Men de går ju fint att äta ändå.

          Jag ska också göra chilipulver att ha på burk, tänker att det blir lättare att dosera när man lagar mat än hela torkade frukter. Jag rekommenderar plasthandskar, för jag råkade pilla mig i ögat när jag hackade en chili sist, och det gör jag inte om, fy vad det sved.

          Vad är bästa sättet att pulverisera de torkade frukterna? Stavmixer? Mortel? Vad brukar ni andra använda?
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1702561 · Svar: 4 · Visningar: 1 823

          Scout
          Skickat den: 30-09-2014, 13:30


          Medlem
          Antal inlägg: 609
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 591


          Om du tagit bilden utan den bruna stora hönan skulle den sett sjukt enorm ut brevid de lite mindre svarta och vita fåglarna. Det gäller att anpassa omgivningarna och perspektiven smile.gif

          Mina sommarsquash åt jag små i år, då är de ju godast. Mitt odlingsrekord i år var vintersquashen banana pink. Köksvågen tog slut vid 5kg så jag fick ställa mig på badrumsvågen med pumpa i famnen och sen subtrahera bort min vikt utan pumpa i famnen. Det slutade på 6,0kg. Galeux d'Eysines blev bara 4,7kg

          Nästa år tror jag att jag ska skaffa frön till sån där pumpa/vintersquash-sort som de odlar när de slår pumparekord. Tror att rekordet är uppe i över 800kg, fast det blir nog svårslaget här i sverige. Vad kan man vänta sig för rekordvikt i Uppsala en bra sommar, med lite hästskit under?
            Avdelning: Köksträdgården · Visa i tråden: #1700609 · Svar: 5 · Visningar: 4 176

          25 sidor V   1 2 3 > » 

          Öppet inlägg (nya svar)  Öppet inlägg (nya svar)
          Öppet inlägg (inga nya svar)  Öppet inlägg (inga nya svar)
          Hett inlägg (nya svar)  Hett inlägg (nya svar)
          Hett inlägg (inga nya svar)  Hett inlägg (inga nya svar)
          Omröstning (nya röster)  Omröstning (nya röster)
          Omröstning (inga nya röster)  Omröstning (inga nya röster)
          Låst inlägg  Låst inlägg
          Flyttat inlägg  Flyttat inlägg
          Trådar med gul markering har du skrivit i  Tråd du skrivit i 
           

          Enkel version Datum och tid: 30-03-2024, 09:36
                 
                    
          Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
           
          Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon