1. Ljuset som sådant behöver inte vara ett problem, skarpa kontraster och framförallt snö kan däremot lura exponeringsautomatiken. Snön är värst då den lurar både exponeringen och gärna även vitbalansen. Man får kika lite då och då på skärmen och ställa in så man får se histogrammet för bilden man precis tagit.
2. Använd blixten för att lätta upp motivet. Har man gått ifrån det gröna autoläget måste man alltid tänka på det själv. Lätt att glömma blixten soliga dagar, man tror att det finns ljus, men solljuset ger skarpa skuggor och kontraster som blixten lättar upp.
3. När man fotar ett motiv mot en kontrasterande bakgrund, om det inte är viktigt att även bakgrunden blir rätt exponerad. På en semesterbild kanske det inte är så lyckat, men tar man porträtt med oskärpa på bakgrunden kan den även vara under- eller överexponerad.
4. Håll koll på högdagrarna, dvs de ljusaste partierna. Man brukar kunna ställa in visningen på skärmen så att den markerar de partier där man exponerat så hårt att det blivit helt vitt. Det vill man undvika, så strax under det är lagom, då finns all information kvar även i de ljusaste områdena. Sedan kan man eventuellt trixa lite i datorn för att lätta upp resten. Alternativet är sk HDR, där man lägger ihop två exponeringar till en. Skall det göras på riktigt så kräver det stativ och bra programvara, men det börjar komma liknande funktioner inbyggda i en del kameror nu.
Viktigt att tänka på när man börjar utforska de mer avancerade funktionerna i kameran, är att alltid ställa tillbaks till normalläge efteråt. Det är lätt att glömma och man hinner ta rätt många bilder vid nästa tillfälle innan man märker det...
/magnus