Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

    Kategorier

      Visa alla resultat

      Sökresultat för

      Produkter

        Kategorier

          Visa alla resultat
           

          Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )


          81 sidor V   1 2 3 > »   
          Skriv svarNytt inlägg
          > Jag är så ledsen och förtvivlad
          Biggan_
          Inlägg 03-11-2008, 04:43
          Länk hit: #1


          Medlem
          Antal inlägg: 35 147
          Medlem sedan:
          15-04-2005
          Medlem nr: 5 447



          Min älskade sambo gick hastigt bort i onsdagsnatt. Det är så tungt och tomt och förlamande overkligt. Jag har så svårt att ta till mej detta och vet inte hur jag skall klara av det. Jag får kontakta läkare i morgon för jag kan varken sova eller äta. Jag har bara sovit några enstaka timmar på nästan fem dygn. Jag har ingen ro i kroppen, vankar bara omkring och tänker och gråter. Som tur är har jag mina barn som hjälper mej. Jag är inne på Odla och läser emellanåt för att kunna koppla bort allt det hemska för en stund och ni skall veta att jag har god hjälp av det. Det gick upp för mej att jag nog borde höra av mej för en del undrar nog var jag tog vägen. Hur orkar man med detta? Hur orkar man med begravningen? Hur orkar man med livet efter begravningen? Hur orkar man med att börja jobba igen?



          --------------------
          Biggan
          *****************
          Systematik är att sätta den ena foten framför den andra när man går och inte tvärtom.
          Eyvind Johnson

           
          Citera
          Pia L
          Inlägg 03-11-2008, 05:38
          Länk hit: #2


          Medlem
          Antal inlägg: 2 662
          Medlem sedan:
          26-03-2006
          Medlem nr: 7 292



          Jag kan inte säga att jag VET hur det känns, jag har ingen närstående som har avlidit, mer än min farfar 1981.
          Men jag kan säga att jag förstår hur du känner, det är min värsta mardröm att min älskling skulle gå bort och den mardrömmen kommer jag att fortsätta ha, han hade en stroke för några år sedan så man vet aldrig hur länge man har sina älskade till låns.
          När jag läser det du skrivit så gråter mitt hjärta och jag känner verkligen med dig, det finns ingen tröst jag kan ge dig, men mina tankar kommer att vara hos dig då jag fasar för den dagen då min älskling lämnar mig, jag vet inte om jag kommer att klara det.
          Det är tur att du har barnen, ta hand om dig. trostar.gif


          --------------------
          Frihet är att ha modet att följa sina känslor.
           
          Citera
          Aqvakul
          Inlägg 03-11-2008, 05:42
          Länk hit: #3


          Medlem
          Antal inlägg: 94 306
          Medlem sedan:
          07-10-2007
          Medlem nr: 12 751



          Kära Biggan!
          Det gör mig så ont att höra om din stora förlust. Vågar inte ens tänka tanken hur jag själv skulle reagera i en motsvarande situation. En läkare kan hjälpa dig med att få lite andrum med en tids sjukskrivning och lite att sova på. I övrigt får du ta hjälp av dina barn och andra som älskar och tycker om dig. Det tar tid att hantera stora sorger, men det går!
          kram
          Anders


          --------------------
          Har du också ett stort monster under sängen?

          zon 1
           
          Citera
          Berith
          Inlägg 03-11-2008, 05:58
          Länk hit: #4


          Medlem
          Antal inlägg: 15 282
          Medlem sedan:
          01-11-2002
          Medlem nr: 18



          Åh vännen! Så fruktansvärt att behöva gå igenom, ingen skulle behöva göra det! Hur man kommer över det vet jag inte, men det gör man. Ta en dag i taget och låt det ta så många dagar som krävs. Dina barn och din familj finns nära, och här ute finns vi andra som lyssnar och försöker trösta så gott vi kan.

          Kramar...


          --------------------
          ----<--<-@ Att dölja ett fel med en lögn är som att dölja en fläck med ett hål. @->-->----
           
          Citera
          Monaxe
          Inlägg 03-11-2008, 06:15
          Länk hit: #5


          Medlem
          Antal inlägg: 3 326
          Medlem sedan:
          23-10-2007
          Medlem nr: 12 962



          Åh snälla du, vilken chock! Visste ni om han hade någon krämpa eller kom detta som en blixt från klar himmel?
          Vilken tur att du har dina barn som kan stödja dej, ni får nog stötta varandra också kan jag tänka mej.

          Det är ingen ide att du börjar grubbla på hur det ska bli SEN, det viktigaste är att du tar dej igenom den närmaste tiden. En läkare på vårdcentralen ser att du är i akut chockfas och behöver vila.
          Dessutom måste du får lite sömn, om man inte sover så sliter du bara på dej själv.
          Begravningen tar begravningsbyrån helt och hållet hand om om du vill det.

          Jobbet är väl det sista du behöver grubbla på just nu.

          Även om det känns som en mardröm nu, så kommer det att bli bättre, jag lovar. En dag i taget, en vecka i taget. Det finns inget rätt eller fel i hur länge man sörjer, det tar den tiden det tar.
          Hoppas att du känner stödet härifrån, och att du orkar ta dej in hit igen och skriva några rader, Tänker på dej och gråter med dej.
          Många många tröstekramar till dej Biggan.


          --------------------
          Monaxe zon 2 på västkusten
           
          Citera
          Skruttis
          Inlägg 03-11-2008, 08:01
          Länk hit: #6


          Medlem
          Antal inlägg: 1 659
          Medlem sedan:
          28-03-2008
          Medlem nr: 14 868



          Jag lider med dig och sänder dig en tröstande tanke.


          --------------------
          Zon 3
          Mina katter är inte bortskämda, jag är bara väldresserad!
           
          Citera
          Betty
          Inlägg 03-11-2008, 08:42
          Länk hit: #7


          Medlem
          Antal inlägg: 14 536
          Medlem sedan:
          01-11-2002
          Medlem nr: 14



          Åh Biggan, vännen! Det gör mig så ont att din man inte orkade längre.
          Den förlamande smärtan kommer att försvinna - men det måste få ta tid. En timme i taget, blir till dagar, så småningom kommer smärtan att blekna även om det låter helt omöjligt just nu.
          Du gör klokt i att kontakta en läkare som kan ge dig lindring den här första förlamande tiden. Och det är bra att du har barnen nära så att ni kan prata och prata och prata ur er så mycket det bara går och behövs. Ta en dag i taget, tänk inte så långt som till efter begravning och återgång till jobb - de frågorna får komma senare, inte nu. Du kommer att orka igenom detta, för att du måste för din egen och för barnens skull. Det låter oövervinnerligt - men det är så.
          Jag önskar att jag var närmare, så att jag kunde hålla om dig - på riktigt.


          --------------------
          Norrbottenskusten zon 5-6



           
          Citera
          Myosotis
          Inlägg 03-11-2008, 08:49
          Länk hit: #8


          Medlem
          Antal inlägg: 19 793
          Medlem sedan:
          30-09-2007
          Medlem nr: 12 674



          Så hemskt. Det finns inget man kan säga som kunde vara till tröst. -cry-.gif trostar.gif smiley_small_hug.gif Hoppas du har vänner och familj omkring dig som kan stötta dig, koka kaffe och sådana praktiska saker som man inte själv orkar med, och bara finnas där.


          --------------------
          Det ska gå.

           
          Citera
          Eva-Helene
          Inlägg 03-11-2008, 08:53
          Länk hit: #9


          Medlem
          Antal inlägg: 6 295
          Medlem sedan:
          04-07-2007
          Medlem nr: 11 365



          Åh så fruktansvärt! Dom av mina närstående som gått bort har gjort det pga cancer och då hinner man förbereda sig. Mja, man vet att den kommer att dö snart så det blir inte en chock då: chocken har man redan fått vid cancerbeskedet. Sömnlöshets-stadiet gick (iaf jag) igenom när "domen" kom.
          Sorgen har sina stadier. Vart och ett av dessa stadier måste få ta den tid den tar - det går inte att skynda på dom, men när det är som värst kan man behöva medicinsk hjälp! Om du inte redan har kontakt med någon kurator på sjukhuset så ta kontakt med vårdcentralen och be om en remiss! Kuratorn är expert på sorghantering.
          Som Monaxe skriver: ta en dag i taget! Ta emot all den hjälp du får av dina nära och av dina vänner. Det behöver du - och dom!
          En stor tröstekram till dig kram2.gif trostar.gif


          --------------------
          Ju mer du vet, ju mindre förstår du (Zhuang Zi)


          cancer.gif
           
          Citera
          titti49zon6
          Inlägg 03-11-2008, 09:10
          Länk hit: #10


          Medlem
          Antal inlägg: 2 009
          Medlem sedan:
          15-03-2005
          Medlem nr: 5 169



          Jag beklagar din stora sorg, det känns hopplöst så här i början men så småningom
          bleknar sorgen och du kan tänka på alla glada stunder ni haft tillsammans.
          Säger som dom andra att det är tur att du har dina barn som stöttar dig och
          vi här på Odla skänker dig många tröstande tankar, sköt om dig kram2.gif


          --------------------
          Glad fd. amatörodlare vid Norrbottenskusten zon 5-6
           
          Citera
          Wilmer
          Inlägg 03-11-2008, 09:11
          Länk hit: #11


          Medlem
          Antal inlägg: 10 733
          Medlem sedan:
          04-11-2003
          Medlem nr: 2 529



          trostar.gif Men oj så tråkigt och jobbigt! Angående jobbet så tror jag väl inte du skulle göra så stor nytta där just nu ändå med alla tankar som virvlar i huvudet? Om det är så det känns för dig, andra kan ju tycka att det är skönt att få något annat att tänka på har jag förstått.
          Att förlora en livskamrat, helt ofattbart, kan jag inte föreställa mig vidden av. En stor stor styrke och tröstekram från mig och di små lurviga djuren.

          Kicki


          --------------------

          Killerq Mini Wrigg.jpg

           
          Citera
          Boxer
          Inlägg 03-11-2008, 09:21
          Länk hit: #12


          Medlem
          Antal inlägg: 3 234
          Medlem sedan:
          09-07-2004
          Medlem nr: 4 038





          --------------------
          Allt är relativt. För en mask är det en större avkoppling att gräva i den hårda jorden än att vara med och fiska.
           
          Citera
          Irene_L
          Inlägg 03-11-2008, 09:35
          Länk hit: #13


          Medlem
          Antal inlägg: 4 111
          Medlem sedan:
          13-02-2005
          Medlem nr: 5 006



          sad.gif åhhhh vad tråkigt. Jag är såå ledsen för din skull. Jag förlorade hastigt en nära i somras och vet hur tungt det kan vara. Livet är så skört och när det händer såna här saker så märker man det.
          Skickar en tröst och styrkekram trostar.gif


          --------------------
          Irene sår och odlar i zon 3
           
          Citera
          Chamomille
          Inlägg 03-11-2008, 09:39
          Länk hit: #14


          Medlem
          Antal inlägg: 10 013
          Medlem sedan:
          28-06-2007
          Medlem nr: 11 250



          Näe.. Usch.. Jag vet inte vad jag ska skriva. trostar.gif 10000000 kramar till dig i alla fall...


          sad.gif


          --------------------
          Camilla zon 2-3

          Ett gott skratt förlänger munnen.

           
          Citera
          *Stintan*
          Inlägg 03-11-2008, 10:07
          Länk hit: #15


          Medlem
          Antal inlägg: 22 484
          Medlem sedan:
          04-08-2005
          Medlem nr: 6 301



          Skickar tröstekramar trostar.gif


          --------------------
          Rotar runt i Sörmlands inland zon 2-3
          Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd/Tove Jansson
           
          Citera
          Kajsa i Arvika
          Inlägg 03-11-2008, 10:44
          Länk hit: #16


          Medlem
          Antal inlägg: 2 351
          Medlem sedan:
          30-09-2006
          Medlem nr: 8 660



          trostar.gif När man står där och trampar i sorgen fattar man inte hur livet någonsin ska kunna bli "bra" eller "normalt" igen..

          En dag i taget, när man inte orkar tänka det ens får man ta en timme i taget, en minut.. Det hjälper att prata, älta, älta, älta.. hjärnan får grepp om vad som har hänt, får det att bli förståeligt.. Gå till jobbet om DU orkar, om du känner att det skulle hjälpa DEJ.. många har en djupare relation till sin arbetskamrater än till en syster eller en bror.. Gå ut och få lite frisk luft ibland, småät för att få nåt i magen.. Odla är ett fantastiskt forum!! Förringa inte kompisar i cyberrymden..

          Det är inte för inte det heter sorgearbete.. det måste få ta tid.. Du ORKAR mer än du tror, bara jobbigt att se det nu..


          --------------------
          Före detta Morinablomman..
           
          Citera
          Bee
          Inlägg 03-11-2008, 10:46
          Länk hit: #17


          Medlem
          Antal inlägg: 2 496
          Medlem sedan:
          27-01-2006
          Medlem nr: 7 002



          Gud så förfärligt! Stackars dig!
          Som andra säger, ta en timma i sänder. Gott att dina barn finns där.

          Jag skickar också tröstekramar trostar.gif


          --------------------
          Rensar ogräs i sydligaste Bohuslän, ett blåshål i zon 2-3
           
          Citera
          *Ulrica*
          Inlägg 03-11-2008, 10:49
          Länk hit: #18


          Medlem
          Antal inlägg: 2 292
          Medlem sedan:
          11-07-2007
          Medlem nr: 11 481



          Jag vet inte heller vad jag ska skriva. Jag kan/vill inte ens tänka mej in i din situation...
          Men jag håller med om att man får ta en stund i taget. Ett andetag i taget om det så behövs.
          En stor kram till dej och dina barn.
           
          Citera
          CillaM
          Inlägg 03-11-2008, 10:57
          Länk hit: #19


          Medlem
          Antal inlägg: 3 419
          Medlem sedan:
          21-01-2005
          Medlem nr: 4 901



          Usch, en situation som är väldigt svår att sätta sig in i. Jag vet inte vad jag ska säga annat än att du har mina sympatier och att du får ta en dag i sänder. trostar.gif
           
          Citera
          Netha
          Inlägg 03-11-2008, 11:09
          Länk hit: #20


          Gäster






          Åh så tråkigt. Vet inte vad jag ska säga.
          Bra om du får hjälp till att orka den svåraste första tiden.

          Skickar många tröstande tankar och kramar till dig. trostar.gif
           
          Citera

          81 sidor V   1 2 3 > » 
          Skriv svarNytt inlägg
          1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
          0 medlem(mar):



           

          Enkel version Datum och tid: 28-03-2024, 19:33
                 
                    
          Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
           
          Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon