För att ta fasta på dina krav på ett luftigt träd är naturligtvis Robinia pseudoacasia ett bra val. Jag är personligen inte så förtjust i gulbladiga träd, men det är en smaksak och det finns grönbladiga former också, om man föredrar det. Det finns ett par hakar som jag ser det. Den främsta är robinians tendens att skjuta rotskott. Det kan med tiden bli ett bekymmer. En annan egenskap som jag irriterar mig mycket på, är att robinian fäller mycket risiga smågrenar som är försedda med tornar. Det blir skräpigt och kvistarna är lite besvärliga att handskas med. Inget jätteproblem men värt att veta.
Ett träd som liknar robinian mycket i fråga om utseende är korstörne, Gleditsia triacanthos. Den är också försedd med tornar - i väldigt hög grad. Därför har det förädlats fram sorter som helt saknar tornar. En sådan sort är 'Shademaster' som i dag har ersatt robinia vid nyplantering av gatuträd i flera sydsvenska städer, exempelvis Malmö. Som gatuträd har jag en upplevelse av korstörne från Trier i sydvästra Tyskland, där jag minns en hel allé planterad med enbart stora fina korstörne. Den är dubbelt parbladig och lätt att känna igen. En gulbladig sort om man föredrar det heter 'Sunburst'. Båda dessa sorter bör ganska lätt gå att få fram hos en välsorterad plantskola. Finns de inte hemma kan de säkert beställas. Härdigheten är väl lite sämre än hos robinia, men i Stockholm är det inga problem.
Både robinia och korstörne tillhör ärtväxtfamiljen och kan alltså fixera sitt eget kväve. Båda är också s k pionjärväxter och tål alltså sol bra och växer relativt snabbt. Å andra sidan är de inte så långlivade men de klarar sig med säkerhet ditt liv ut.
|