Utskriftsversion
Klicka här för att visa tråden i forumet
Trädgårdsforumet _ Förkultivering och förökning _ Tobaksplanta med jobbiga blad
Skickat av: Unni 21-04-2018, 09:45
Har ni något tips på hur man kan göra med tobaksplantans blad? De håriga stora bladen sätter sig gärna fast i andra plantors blad så att man får vara jätteförsiktig så man inte river med sig andra växter när man flyttar på de. Eftersom bladen är så stora blir det lätt att de klistrar fast eller skymmer andra växter så de varken får vatten eller ljus om man inte är uppmärksam. Jag funderar på att frisera bladen lite genom klippa av en bit. Annars måste de stå långt ifrån varandra och plats är ju inte liksom det man har mest av dessa tider...
/Unni
Skickat av: Gunilla T 21-04-2018, 11:47
Växterna behöver sina blad, annars skulle de inte ödsla energi på dem. Några enstaka blad går säkert att ta bort men du kan inte forma om plantorna för att de skall passa in i planteringen.
Mitt tips; plantera glesare så växterna får det utrymme de behöver, då blir det också fina plantor av dem.
Har du inte plats att ge dem det utrymmet har du för många växter på det utrymme som står till buds.
Skickat av: fiskarn 22-04-2018, 08:29
Ställ dem bakom de andra plantorna? Jag tycker att de är rätt så tåliga, har du möjlighet att ställa ut dem en stund på dagen så klarar de sig så länge de får indirekt ljus, och kanske extra-belysning resten av dagen.
Skickat av: Huskatten 03-07-2018, 08:26
Sent svar men ändå! Som jag svär över mina Nicotiana alata varje år. Milliarders pyttefrön som alltid hamnar för tätt och gror i sålådor ā la smörgåskrasse. Evigt pyttlande med lilla teskeden för att separera och skola om. Klibbiga, sköra, stora blad som - precis som du skriver - fastnar i allt och ställer till det på trånga odlingsbord. Ämliga, ömtåliga bladrosetter som slits sönder vid omplantering till större krukor. Avhärdning med fiberduk som skydd mot vårsolen osv. Men sedan. Nu när de stormat iväg på höjden, funnit mer stadga i bladen och äntligen släpper ut sin ståtliga blomning med öronbedövande väldoft i skymningen. Nu är allt förlåtet! Tack snälla blomstertobak för att du alltid är värd besväret. Hos Unni också hoppas jag. Vi ses igen nästa år, svärandes över frösåddens långa väg till färdig planta. 