"mätta" träet med kokt linolja så håller dom garanterat minst 3 ggr så länge..
stryk på och låt trävirket suga i sig, repetera tills det inte sugs in i trävirket längre, var extra noga med ändträ..

är det helt nytt virke bör man ligga steget före, så att virket får stå ute obehandlat ett par månader och "torka till sig", då blir det sprödare och suger olja bättre..
sen är det bara att måla, måla, måla, måla och så måla...

T-röd är melodin på tejpklister..
annars brukar de flesta alkoholer lösa limmet, etanol bl a annat, men då ska det vara ren etanol, inte E85 ifrån macken, den innehåller bensin..

ett förslag, om än lite besvärligt är att du "skalar av" lite frisk och välväxande gräsmatta (ca 4-5 cm tjockt) ifrån den befintliga gräsmattan och lägger ut vid huset, lite som gräsmatta på rulle..
sen sår du ny gräsmatta på den ytan som du stulit gräsmatta ifrån, se till att du tillför lite ny jord som du blandar upp med den befintliga innan du sår nytt där bara..

en fundering, är huset nyligen grunddränerat?
då kan det vara så att du har 2 problem med remsan vid plattorna..
dels att det är för bra dränering så jorden torkar ut fort..
men sen kan det också vara så att när man har återfyllt så har man inte sorterat massorna "rätt", dvs att man har sparat matjorden till det sista lagret utan man har bara skyfflat igen det man grävt upp..

när det gäller snöskottning på en grusgång/grusplan så är det inte så stora problem anser jag, det gäller att tänka till ifrån början..
hemma hos mina föräldrar gjorde vi alltid så att den första snön packade vi ordentligt och lät den frysa till..
när sen nästa snöfall kommer så har man en hård "botten" som gör att man inte får med en massa grus upp med skyffeln..

visst, det är ju risk för att det blir halt, men då får man sanda helt enkelt..

förklara gärna varför det är en så dålig lösning..
jag har sett den varianten på ett flertal ställen..

man skall aldrig sprida glyfosat på väldränerad mark, dvs grusgångar och grusytor..
då kan du i princip hälla ut det direkt i närmsta bäck eller annat vattendrag..

glyfosat ska enbart användas på biologiskt aktiv mark som det heter, där har glyfosaten en möjlighet att brytas ner..

armeringsjärn går bra att bocka "för hand", dessutom slipper du gå på gymmet den dagen..
upp till 10 mm tjockt klarar man utan större bekymmer..

har du bara tillgång till ett skruvstycke eller något annat stabilt där du kan hålla fast ena sidan av bockningen och sen tar du hjälp av ett järnrör som är ungefär 15 mm invändigt, då kan du få ganska skarp radie på bockningen..

den typen av U'n som du tänkt brukar jag bocka och "spika fast" fårstängslet med i hagen, detta gör jag enbart med hjälp av ett skruvstycke och ett järnrör..

en tunn plåtremsa 1 mm tjock och ca 10-15 cm bred/hög som man knackar ner i gräsmattekanten..
detta får du tag på hos någon plåtslagare, sen är det bara att måla och trycka ner den i kanten..

googlade på "geotextil honeycomb" och fick då en herrejössesmassa träffar, finns flertalet tillverkare som gör nå liknande..

http://www.google.se/search?hl=sv&clie...omb&spell=1

bingo!!
tror jag i alla fall.. :S
http://www.nida-core.com/english/nidaapp_geothermal.htm
http://www.youtube.com/watch?v=YhXO00gMOd8...layer_embedded#!

här är länk till programmet, det är från säsongen 2009..
http://www.nrk.no/nett-tv/klipp/512178/

vadå, arealstöd för att intensivodla, hur menar du där..?
som jag tolkar dagens regelverk så är det väl riktat åt precis motsatt håll, man får ju gårdsstöd oavsett vad man gör med marken, miljöstöd för kantzoner m m..

däremot så tror jag att man kan komma bra mycket längre i miljöförbättrandet via "Greppa Näringen", hoppas bara att det är lite mer långsiktigt än förra gången, REKO var ju på väg att bli bra innan man la ner det..

att din blandning möglar är inte så underligt, i stillastående vatten/vätska startar en bakterietillväxt efter ett tag..
och det är ingen fara att blanda i det ihop med att du vattnar, det blir så utspätt och det är sånt "liv" i jorden att möglandet inte fortsätter..

-Hur tänker ni när ni handlar mat?

-Är den KRAV-märkta maten så mycket bättre eller är det ett sätt att stilla sitt samvete?

-Är KRAV bara ett lyckat marknadsföringsknep?

Jag själv väljer bort KRAV-märkt helt och hållet, finns inget annat att välja på så är jag hellre utan.
Däremot så är jag väldig noga med att köpa t ex svenskt kött, svenska grönsaker i så stor utsträckning som möjligt.

Varför?

Jo, det är enkelt, jag anser att maten ska produceras så nära konsumenten som möjligt och betalas av konsumenten och inte av politiska beslut.
För vad jag vet så finns det inget som talar för att den KRAV-märkta maten är så miljövänlig som KRAV vill påstå, att djuren har det så mycket bättre än konventionellt uppfödda.

jag håller med "kerstin z5-6", stenmjöl minskar risken för myror..

så här skulle jag ha gjort:
- gräv ur ca 30-40 cm
- lägg duk
- bottna sedan med väggrus (0-18 eller 0-16 brukar det heta i sortimentsprislistan)
- packa det gruset ordentligt
- lägg sedan ut lite stenmjöl och placera ut stenarna i det
- strö sedan ut mer stenmjöl ovanpå och sopa ner i skarverna
- vattna rikligt men med ett fint duschmunstycke
- fyll eventuellt på med mera stenmjöl och vattna igen tills det är mättat med stenmjöl i skarverna
- när det vattnet sedan sjunkit undan/torkat så hårdnar stenmjölet och du får ett "golv" som blir lite som ett dränerande cementgolv

lycka till!

vadå, menar du att torven i betongen magasinerar vatten..?
nu vill jag inte måla fan på väggen, men, är inte risken väldigt stor att krukorna fryser sönder redan vid en frostnatt..?
iofs så kanske du tar in krukorna eller har dom inomhus på något vis, för änglatrumpeter är väl lite frostkänsliga..?

det är tyvärr lite som frågan"hur långt är ett snöre"..

näringsinnehållet beror på många saker bl a:
- hur mycket nässlor du har använt vid "tillverkningen"
- när i växtperioden hos nässlorna du skördat dom
- hur länge blandningen har fått stå och dra

jag återuppväcker tråden lite..

som synes så rekommenderar de flesta att man ska ha sand under plattorna, det vill jag påstå är nästan rätt..
lägg istället ut stenmjöl, dels så packar det sig bättre, alltså håller det bättre..
men, den största fördelen med stenmjöl är att man slipper få problem med att myror bosätter sig under plattorna, dom gillar inte att gräva i stenmjöl..

jag har sett åtskilliga plattsättningar som har sand som underlag, när man rivit upp dom så har man gjort tusentalet myror hemlösa..

hur tjock är plattan?

vilket underarbete är gjort?

är betongen armerad?

jag skulle säga att en kombination av ditt gödselvatten och lite nässelvatten borde göra susen..
det handlar väl mest om vad dina växter behöver för näring..
hästgödsel innehåller ju mestadels P och K, vilket är näringsämnen som oxå behövs i rabatter och odlingar..

är det bara rabatter eller har du trädgårdsland oxå?

i så fall kan du ju gräva ner resterna ifrån "tepåsen" i landet till hösten och på så vis jordförbättra där..
i rabatterna kan ju gräsklipp göra susen, lägg ett litet lager uppepå, dels som skydd mot ogräs, detta multnar ner med tiden och kan blandas in i den nuvarande jorden..
dessutom så sipprar det ju ner lite näring vid vattning och regn..

i stockholm-området bör det inte vara några problem att hämta gödsel vid något ridstall, dom flesta brukar få betala rätt dyra pengar för att bli av med gödseln och jag tippar på att dom är tacksamma för att bli av med en del "vid sidan om"..

ett tragiskt inslag om den bistra verkligheten för mjölkbönderna..
http://svtplay.se/v/1721951/hon_tvingas_salja_sina_mjolkkor

exakt, det finns ingen mjölkbonde som har råd att missköta sina djur, det är ju dom som ser till att bonden får sin försörjning..
en bekant till mig har idag 130 kor som mjölkas av 2 robotar, korna går och blir mjölkade när dom känner för det, hans kor "vill" inte gå ut på bete, dörrarna står öppna i stort sett hela sommaren och korna går inte ut..
något som jag däremot anser är vansinnigt är att dagens djurskyddslag grundar sig på hur det var på 80-talet, då var det sällsynt med lösdrifter och det fanns definitivt inte dom system som används idag men robotmjölkning osv..

sen anser jag att det är mer djurplågeri att tvinga ut korna på bete en solig dag på högsommaren än att låta dom stanna kvar i skuggan i lagården..


jag anser mig inte vara expert men jag är uppväxt med mjölkproduktion och har jobbat inom näringen i att 10-tal år..
jag ska svara efter den förmåga jag har, fråga på..

nu får du väl ändå ta och ge dig..
möjligen att det är det omvända..
att en av tio inte släpper ut korna..


bara för att man ser en "bautastor" lagård behöver väl inte det innebära att det finns mjölkkor på den gården, eller..?

det finns en sak som retar mig fruktansvärt och det är lösa antanganden från folk som "vet" hur det är..
bristen på kunskap hos "vanligt folk" om hur lantbruket bedrivs i det här landet är åt helvete..
tyvärr så lyckas ju inte LRF med sina försök till upplysning..

jag hade inte oljat in den formen i och med att det "bara" var ett golv som skulle gjutas och jag hade inga problem att riva formen..
vet inte om det blir någon skillnad i "strukturen" på betongen om man oljar formen, där får du nog prova dig fram..
tips nummer 2:
istället för att köpa formolja så går det lika bra med vanlig matolja eller träolja, sån man har till trädgårdmöblerna..