Flisa granris vs. bränna det, Vilken skillnad gör det för jorden? Alternativ

[Huggorm]

Varje gång jag sågar ner ett träd flisar jag kvistarna och ger tillbaka till jorden för att återföra mineraler. Men vad förlorar man egentligen om man bränner granris istället? Kväve är det väl inte mycket i barr ändå, och kolet försvinner förstås. Därtill borde terpentinet i barren förbrännas, vilket kan vara en fördel. Vilka mer skillnader blir det? Kvist från lövträd skall jag förstås fortsätta flisa men det blir ju så enormt mycket kvist när man sågar ner gran och det är inte bra som täckmaterial.

[Gunilla T]

En intressant fråga som jag inte vet svaret på men som satte igång funderingar. Som du vet, kvävet och kolen försvinner och kvar i askan blir mineraler samt de tungmetaller trädet tagit upp under sin livstid. Från fliset får du exakt samma restprodukter men under längre tid. Möjligen tillför flisade grenar och barr något högre mullhalt till jorden. Jag använder inte ens granbarren till surjordsplanteringar för de blir lätt en geggig massa, inte alls lika bra som tallbarr.

Vi varken bränner eller flisar grankvistar, vi har mycket utrymme så vi samlar dem i stora högar och så får de förmultna i egen takt, det tar mycket lång tid. Vår natur lider brist multnande ved så för mig är det ett sätt att stödja insektlivet och ge skydd till fåglar och smådjur.

[Tapio]

Halaj!

Jag tror inte det är nån vinst alls I att flisa grenarna framför att bränna upp dem. Däremot brukar jag ta vara på barren. Det blir prima täckning på sura växter. Jag lägger grenarna i 125 L papperssopsäckar och de får ligga nåt år luftigt. Sen lägger jag ut en presenning där jag skakar på grenarna. Barren släpper lätt. Jag tycker att det ger mycket täckmaterial för en liten arbetsinsats.

//T

[Huggorm]

Jag flisade hela grenverket inklusive barr på en stor tall som blåst ner. Barren lades i hög för att så småningom skapa en bra surjord att plantera något i. Men efter ett år har de fortfarande knappt börjat brytas ned, man börjar se lite svamptrådar i materialet men det kommer ta många år innan det blir jord

[Tapio]

Halaj!

Perfekt täckmaterial ju!

//T

[Gunilla T]

Ja, tallbarr förmultnar långsamt och det sägs att just därför är det bra för Rhododendron - jag vet inte faktiskt om det är sant eller bara ännu en av dessa otaliga trädgårdsmyter. I vilket fall som helst är det ett ypperligt täckmaterial för surjordsplanteringar.

Jag tror att om du enbart har barr i komposten så blir det för kompakt och ensidigt. Kompostering fungerar bäst om man har en blandning av olika material. Blanda ner lite jord, kvistar och löv i högen så tror jag komposteringen går snabbare och det tillförs syre som är nödvändigt för att materialet skall brytas ner.

[Huggorm]

Hur är det med terpentinet då? Det skall ju finnas en hel del sådant i tall, har andra växter inget emot det?

Som täckmaterial är det säkert perfekt

[Eva i Västerås]

Terpentin är flyktigt, och när det slutar dofta är det i princip borta om du flisat virket.
Och som sagt, i kompost är det bra att blanda. Trävirket har för lite kväve i sig för att det ska brytas ner bra.
Komposterat marsvinsströ av kutterspån, med lagom mycket urin och avföring i gav helt fantastisk kompost. Lätt lucker näringsrik jord.
Det blev mycket mer komplicerat när vi sålde marsvinen. Guldvatten och matrester är hyfsad ersättning. Men nu täcker jag med kompostkvarnsflis, gräs och kompost blandat och får rätt bra jord.

[addo]

Den första rabatten jag någonsin gjorde (2010?) var en upphöjd rabatt som jag fyllde till 2/3 med barr och flis från tall. Översta decimetern blev rododendronjord.
Jag har inte märkt några som helst problem med det, även om jag skulle bygga upp jorden på annat sätt nu när jag kan mer.