Hur fungerar konserveringsapparaten., Har nu hittat en konserveringsapparat so Alternativ

[kvalite]

Har hittat min gamla konserveringsapparat och tänkte i år konservera istället för att använda flera frysar. MEN jag har aldrig själv använt den utan bara tittat på som liten. Har både burkar, lock, termometer men hur mycket vatten och hur länge och ska gradantalet stiga upp till eller koka viss tid. Ska locken vara på från början? Ska man använda parafin även här. Någon som kan och kan beskriva för mig. Jag har snart massor av hallon, jorgubbar, vinbär, rabarber och sedan kommer tomater, gurka och squasch (stavas det så) .

[KURT]

Jag tror att du bör köpa en bok om hemkonservering (det brukar vara lätt att hitta på antikvariat). Olika livsmedel skall behandlas lite olika och de skall framförallt konserveras olika länge.

Locken skall sitta på (man värmer så att luften försvinner) och man skall inte ha någon parafin på. Är utrustningen gammal så kan du behöva köpa nya gummiringar, de måste vara mjuka och får inte ha sprickor.

[Gurkan]

Japp, leta upp en bok låter som en bra ide, antikvariat eller bibblan. Finns säkert nyutgivna böcker om saftning/syltning/konservering osv. också hos en välsorterad bokhandlare.

Jag har en bok som heter nåt i stil med "Safta, Sylta, Koka in" från ICAförlaget från 80-talet nångång. Är på jobbet nu så jag kan inte läsa innantill men ...

I stort så går processen ut på att man steriliserar innehållet i burken samtidigt som man gör så att det blir vacuum i den. Lock+gummiring är utformade så att ånga kan pysa ut under uppvärmningen men ingen luft kan sen tränga in när burken kallnar.
Vanliga glasburkar med skruvlock funkar utmärkt att använda (så länge locken inte är skadade), dom är ju också hermetiserade på samma sätt men i en lite större maskin i konservfabriken.

Burkarna skall vara helt täckta av vatten, locket skall vara på (stängt) och det hela skall koka tills burkarna (innehållet alltså) når en viss temperatur. Har inte detaljerna i huvudet men kan kolla lite när jag kommer hem.

Har man bara lite kolla på temperatur och tid så är det lätt och resultatet blir jättebra.

Jag har gjort en del tomatsås och grönsaksröror och konserverat på detta sätt och det har funkat jättebra.

Passa på att köpa lite billiga grönsaker (det som har säsong just för den vecka) och blanda med dina egna grönsaker och gör massor av god Ratatouille och koka in hela vinterns behov. Anpassa recept efter vad som är moget eller billigt. En perfekt bas till soppor, grytor, som pastasås, som tillbehör, sås eller på egen hand.

DET BLIR SÅÅÅÅÅÅ GOTT !!! Jag lovar.

[Gurkan]

Btw ... det stavas Squash

[Gurkan]

Finns inte så mycket info om detta på nätet men jag hittade en Norsk sida med lite instruktioner och recept ... för dom som pallar läsa på norska.

Hermetisering på norska

[Johan.S]

Hej!
Jag har praktiserat denna metod i cirka 15-20 års tid, främst för att konservera hallonsylt. I år har det av olika orsaker hittills dock mestadels handlat om jordgubbssylt.
jag har provat två olika konserveringsapparater, den ena har jag ärvt , den andra har jag köpt på Myrorna.

Burkar har jag både ärvt, köpt på Myrorna, samt köpt nya. Le Parfait-burkarna tycker jag är bäst, men de gammaldags glasen utan fastbyggda klämmor fungerar också bra.

Nya packningar finns att köpa på Kuntze & Co AB i Stockholm.

Se till att burkarna är hela och rena. Var särskilt noggrann med att glaskanten som skall täta upp mot packningen är i perfekt skick.
När Le Parfait-burkarna är nya sitter ett tunt smörpapper klämt mellan lock och burk, i stället för en packning (packningen ligger löst i burken). Så gör man klokt i att även förvara tomma burkar som inte används.

Först häller jag sylt i burkarna, antingen till markeringen, eller max till 2cm under burkens överkant (lite drygt markeringen i Le Parfait-burkarna kan man hälla i, sylten sjunker ihop något när den svalnar).
Därefter torkar jag rent tätningskanten runt burkens övre del.
Packningarna stormkokar jag i en kastrull med lite vatten i 5 minuter, innan jag sätter dem på plats och stänger locken.
Om burkarna har fastbyggda klämmor staplar man helt enkelt ner burkarna i konserveringsapparaten och fyller på vatten tills det täcker burkarna, eller åtminstone täcker 3/4 av de översta burkarna.
Om burkarna inte har några klämmor, måste man använda de klämmor som levererats med konserveringsapparaten (om dessa finns kvar).
När temperaturen i apparaten passerat den föreskrivna startar man tidtagningen och tillser att temperaturen håller sig någolunda jämn i minst den stipulerade tiden.
Efteråt lyfter man ur konserveringsapparatens insats med burkarna och låter dem avsvalna.
Om burkarna har egna klämmor kan man ganska omgående stapla upp nya burkar i konserveringsapparatens insats, om man använder de klämmor som hör till konserveringsapparaten måste däremot burkarna få svalna sittandes kvar i insatsen.

Jag har som längst sparat hallonsyltburkar i 1½år, ännu har det aldrig hänt att någon av dem möglat.

Den bästa litteraturen jag hittat i ämnet är boken: Hem-Konservering Modern handbok i konservering av bär, frukt & grönsaker, tryckt på Göteborgs Litografiska Aktiebolag i Göteborg, år 1937.
Där finns tydliga beskrivningar och listor över konserveringstemperaturer och tider för respektive innehåll.

En annan bok jag tycker är värd att rekommendera är: Konservering på gammalt sätt och nytt (tryckt 1941-1946)

-Lycka till!

[Gurkan]

Tack för informationen Johan.S, tyvärr funkade inte dina länkar till Libris men jag ska leta efter böckerna ändå.

Jag har tidigare inte haft nån konserveringsapparat utan kokat i en vanlig stor gryta och det har funkat bra, nu fick jag tag på en på loppis för 50:- så det ska bli intressant att testa. Tyvärr saknas termometern men det går ju att ersätta med en ny termometer och en gummipropp.

[Johan.S]

Ack, så slarvigt av mig att inte kontrollera länkarna... -Nu fungerar de.

Kan notera att länken till biblioteksdatabasen Libris beträffande den förstnämnda boken egentligen inte är till samma upplaga som jag har. Min bok är tryckt 1937 och är på 144 sidor.
Vet inte vad som kan tänkas saknas i den äldre versionen, men jag gissar att det inte är någonting avgörande.

[Johan.S]

Hem-Konservering

I samband med den traditionella MHS-marknaden som normalt äger rum varje år, söder om Stockholm, sista helgen i juli månad, fann jag till min glädje ett exemplar av nyss nämnda bok, av ett senare tryckår än min gamla (ny upplaga 11 / tryckår 1942, jämfört med den tidigare upplaga 3 / tryckår 1937).

Kan konstatera att bokomslaget är detsamma, men att innehållet både utökats och justerats. Läser i förordet att revideringen och utökningen huvudsakligen skett i och med framtagningen av upplaga 10.

Boken i fråga är koncentrerad till tekniken att konservera på konservglas genom hermetisk inkokning (med traditionell konserveringsapparat), men man tar även upp råkonserevering, ättiksinläggningar, torkning och saltning.
I boken finns även tips om vilka sorters hallon, jordgubbar, äpplen, plommon, björnbär, vinbär, rabarber, etc. som bör föredragas i samband med tillexempel sylt och saftberedning.
Man tar även upp tillexempel olika former av sylt, saft och marmeladberedningar. Där finns bland annat beskrivningar av saftframställning genom ångning, (vilket undertecknad är nyfiken på men ännu aldrig provat på grund av att jag saknar lämplig utrustning).

En märklig form av saftframställning redovisas också ("Gammaldags körsbärssaft", samt "Gammaldags rönnbärssaft").
Där kokas saften i tillsluten lerkruka, med en vakuumtätning av rågmjölsgröt.

I de senare upplagorna av boken beskrivs även utförligt torkning i olika elektriska ugnar, samt gaseldade ugnar. Dessutom beskrivs en metod att konservera på vanliga konservglas i ugn.
Noterar även att man rejält utökat kapitlet om frukt och bärsort-rekommendationerna. Särskilt intressant är att den päronsort (Holländskt fikonpäron) som i så ovanligt varma ordalag förordas i de äldre upplagorna, helt och hållet försvunnit ur motsvarande kapitel i de nyare upplagorna.

[Gurkan]

Grattis till fyndet !!! Jag har fått gå till bibblan och låna en bunte böcker istället men de är mestadels från 70-80 talen och tar tyvärr bara upp hermetisering lite översiktligt.

Man tar även upp tillexempel olika former av sylt, saft och marmeladberedningar. Där finns bland annat beskrivningar av saftframställning genom ångning, (vilket undertecknad är nyfiken på men ännu aldrig provat på grund av att jag saknar lämplig utrustning).

Nästa loppisfynd kanske blir en "saftmaja" ??

[Johan.S]

Grattis till fyndet !!!

-Tack!

Nästa loppisfynd kanske blir en "saftmaja" ??

-Ja, det kanske blir en sådan, vi får hoppas det.
I nämnda bok använder man en något enklare utrustning än en Saftmaja, men principen är densamma.

Problemet är att Saftmajor såvitt jag förstått normalt är tillverkade av aluminium. Därmed faller alla möjligheter att använda den till någonting som innehåller rabarber.

// Johan.

[Gurkan]

Det har jag inte tänkt på men det borde ju egentligen inte vara lämpligt att använda den till andra syrarika fruker och bär heller, även citronsyra är ganska aggressivt mot aluminium. T.ex. röda vinbär är ju rena citronsyrabomberna. Är oxalsyra mycket värre ?

När man gör sylt och marmelad är ju aluminium totalt tabu i grytor och redskap, rostfritt eller emalj är det som gäller.

Vadför saftmajan är nåt slags undantag förstår jag inte ... Att hitta en i rostfritt lär inte vara så enkelt om det ens existerar.

[Johan.S]

...även citronsyra är ganska aggressivt mot aluminium. T.ex. röda vinbär är ju rena citronsyrabomberna...

Du har rätt i att citronsyra är aggressivt mot aluminium, men jag känner inte till att halterna i vinbär är så höga att det fräter på sylt och saftgrytor.

Det tycks finnas saftmajor i både aluminium och rostfritt. Vissa tycks dessutom ha inbyggd elvärme och termostat.

Vet inte vilken sort jag vill ha, således bara att fortsätta undersöka saken. Förvisso har jag viss vurm för äldre apparater och maskiner, men jag är inte helt insnöad på att det alltid måste vara så.

Tips i ämnet saftmajor är just nu hjärtligt välkomna, men någon sådan utrustning i aluminium känns i alla fall inte intressant.

[Sörgårdsnissen]

Kan man konservera in burkar med "ren äppelmust", dvs 100% äppeljuice man pressat fram från äpplen tror ni, eller måste man ha i socker eller konserveringsmedel ändå?

[*Stintan*]

Här står det om hur du kan pastörisera/konservera äppelmust. Varken socker eller konserveringsmedel behövs.
http://hem.bredband.net/musterirosenhill/must/tips.htm

[Gossen Ruda]

Det var en gammal tråd. Jag har inte läst den tidigare men fastnade på en sak. Inte aluminiumredskap till sylt???? Jag och tidigare min mamma har alltid använt en stor aluminiumgryta till att koka sylt, saft och även mos utan problem. Vad skulle problemet vara?

[*Stintan*]

Syra fräter på aluminium. Oxalsyra t.ex. är perfekt att få fula aluminiumgrutor fina igen, bara att koka lite rabarber. Förmodligen fäller aluminiumet ut en del om man då kokar sånt med hög syrahalt. Vi är nog många som använt aluminiumgrytor till saft- och syltkokning utan att fundera över om det är bra eller ej innan de rostfria fick ta över.

[malcolm]

Använder man rostfria redskap i tex. en aluminiumkastrull kan innehållet missfärgas om det är surt, så är det i alla fall om man lagar bearnaisesås.

[Gossen Ruda]

Vanliga bär är nog inte så fasanfullt sura, är det någon som har siffror på pH-värdet? Rabarber är surt så det förslår, jag undviker därför rabarber. Lite surt tål nog aluminium.

[*Stintan*]

Vanliga bär är nog inte så fasanfullt sura, är det någon som har siffror på pH-värdet? Rabarber är surt så det förslår, jag undviker därför rabarber. Lite surt tål nog aluminium.

Antagligen inte enbart bärens egenskaper.
Det är ju vanligt att man använder citronsyra eller numera oftast askorbinsyra som är mildare när man kokar bär och mos.
Citronsyra är något starkare än askorbinsyra. Citronsyra användes mycket till sylter och saft för att reglera surheten. Även pektinet i sylten behöver ett lågt pH för att sylten skall tjockna och då använder man konserveringsmedel i sylten så förstärks hållbarheten av citronsyra.
Lägger man skalade äpplen i vatten med askorbinsyra förhindras att dom blir bruna, bra då man ska göra äppelmos.