Ja, det där med jordgubbskrukan skulle säkert bli tjusigt, men jag har märkt att det är lite lurigt med vattningen på såna därninga! Svårt att få det så där bra, med upptorkning och lagom fukt, som det ska va´!
S:t Paulia trivs jättebra med mig, och jag med dem, däremot azaleor - dem ska vi bara inte tala om
När min mamma var bortrest för att fylla jämna år (längesedan - någon gång i början på 70-talet) var min pappa och jag ensamma hemma med hushållet. Då kom ett blomsterbud med en jättestor azalea från en gratulant, vi skvätte väl till den en slatt vatten då och då, med följden att den blev alldeles vissen med hängande blad och fnöskiga knoppar. Jag satte helt resolut ner den i diskbaljan, där den fick ett rejält vattenbad. Den piggade på sig, bladen reste sig, och den såg så fin ut! Nöjda var pappa och jag, mamma skulle ju komma hem samma dag! Hon kom, hon såg den stora azalean, sade: Oh, vad fin! Gick fram till fönstret och vände krukan lite hit och dit för att riktigt titta på den från alla håll - då rasade hela bladverket och alla knopparna i golvet! Gissa om vi skämdes - och i sporrsträck sprang vi till blomsteraffären och köpte en ny!
Kanske har denna händelse givit mig komplex vad gäller azaleor - jag har verkligen försökt att sköta dem efter alla konstens regler - men de vill väl fortfarande hämnas på mig för den där gången för 30 år sedan...