I min och närmaste grannarnas trädgårdar bor 8 rådjur. Terrängen är bergig och omgiven av syrénhäckar och kommunens hasselsnår, dvs mycket svår att stängsla in. Så rådjuren har tillsvidare massor med ställen där de kan ta sig in. Denhär våren har de gett sig på magnolian och hundtandsliljorna, så jag ruvar på hämnd…

Men för den enda raksträckan har jag designat ett staket som fungerar. Själva staketet är 100 cm högt, men de två överliggarna gör att rådjuren inte hoppar över. Stolparnas höjd är 210 cm. Företaget Skandinaviska Områdesskydd byggde staketet, 35 m. och jag målade det med blågrå slamfärg.

Jag saknar också Köp & sälj!

I mjuk snö brukar råttors svans göra ett tydligt spår. Gissar på koltrast. Fanns det fågelmat eller kanske ett äppelskrutt där det är mest spår?

Menar du denhär?

Väldigt förvånad blev jag över att daggmasken kan vara oönskad någonstans. Darwin skrev visst en hel bok om daggmaskens liv, som han studerade noga. Darwin var helt övertygad om daggmaskens nyttighet för jorden. Jag tycker det är lite knepigt om allt som kommer någon annanstans ifrån måste räknas som skadligt.

Jag tittade noga på de två bilderna i artikeln i trådens början. Det ser ut som en skog med marken täckt av vitsippor på bilden "utan maskar" och en skog utan blommor där maskar förekommer. Nu har jag aldrig bott vid en bokskog, men visst växer där vitsippor på våren och på sommaren ser man bara den bruna lövtäckta marken? Med skandinaviskt maskbestånd alltså?

Bengalow, jag vet inte om din fråga var till mig? Men jag skulle inte gjuta fast stenarna för om jag om en tid skulle börja tycka att trappan är oangenäm, hal eller allmänt opraktisk så är det lättare att ta bort den om det INTE är betong under.

Tapio, på något sätt är din uthållighet med dendär trappan (trappsteget) imponerande. Fast jag fattar inte riktigt den monumentala innebörd som träbiten tycks ha för dig. Kanske jag har för mycket bakåtkompabilitet, eller för lite? Aldrig tänkt på att det kan vara något som unga invandrarkvinnor saknar.

Jag tror att stenmjöl inte ger tillräcklig stadga för en konstruktion som är ovanpå markytan. För att få stenarna att ligga stadigt skulle jag ha använt grovt krossgrus (t.ex. 8-16 mm) under trappsteget.

Halaj själv! Vad betyder din konstiga hälsning?

Du behöver kanske inte kämpa så mycket med leran och stenarna i din trädgård. Lera håller fukten bra och innehåller massor med näring. Om du småningom blandar upp den med grovt grus, grov torv och kompost så växer vad som helst i den. Växter tycker inte illa om stenar heller!

Jag tror att alla dina fynd beror på att återvinningsstationer är ett ganska nytt påfund. Sprängstenar efter ett husbygge körde man inte bort, utan man fyllde ut tomten med dem. Men cyklar brukade folk dumpa i skogen, ovanligt omtänksamt att gräva ner dem på den egna tomten istället!
Vi har fått omplacera tiotals kubikmeter sten som kom fram när husgrunden dränerades. Liksom du har vi hittat en massa trista spår av tidigare invånare: söndrigt fönsterglas i mängder, gamla medicinflaskor, burkar, plastsjok, verktyg, kakelplattor... Det enda som är roligt att hitta är vackra små porslinsbitar. Man diskade för hand och fina små kaffekoppar gick ideligen sönder.

Vill du få lite perspektiv på era stenfynd kan du jämföra med
stenkaoset kring vårt hus. Och som tröst: det växer bra ändå!

Nja Preussen, vi är kanske inte helt konsekventa. Vi väljer lökar som ser allmänt präktiga ut, dvs stora lökar med flera stora klyftor. Från dem väljer vi de största klyftorna. Har de någon liten inklämd klyfta hamnar den i grytan istället.

Vår estniska vitlök är nu också exporterad till Skottland. Få se hur den klarar sig där.
Roligt att du är nöjd med ditt experiment.

Och intressant vad masa skrev om vitlöksvarianter och deras genetik.

Det är inte rådhusvin Parthenocissus tricuspidata vi har. Den klättrar med "häftskivor", t.ex. på en putsad vägg. Den vi har klättrar med klängtrådar och heter antagligen P. cinquefolia. (Sådd av fåglar, saknar namnlapp!)

Undrar om den också tål klippning när som helst?

Jag hoppas Blomsterlandet har bättrat sig i år! De sättlökar jag tittade på i fjol såg ut som om de sparats ett extra år. Klyftorna kändes lite mjuka och såg sjuka ut. Men priset var präktigt.

Inför säsongen 2012-2013 har vi igen blivit lite klokare. Vi har nu odlat 90 vitlökar uppdelade på 3 pallkragar i flera år. Sorten är ursprungligen från Estland. Den är rödskalig, god och mycket hållbar. (Odlas Preussen, som har fått ett provex. kallar den Estnisk Röd.)
De senaste 3 åren har vi vägt skörden och räknat ut medeltal för de 3 pallkragarna för att kunna förbättra resultaten. 2010 var skörden 3100 g, 2011 var den 4600 g och i år 5000 g. (Rekordlöken i år vägde 110 g, men sorten ger i allmänhet inga jättelökar.)
Varje år har vi valt ut de största klyftorna som sättlök. Största skillnaden mellan 2011 och i år är att vi flyttat en av pallkragarna från ett skuggigt ställe till samma soliga plats som de andra två. Det var bra! Störst skörd i år, och störst medeltal på lökarnas vikt, gav 2 Hasselfors odlingslådor, där alltså jorddjupet är högre än i 2 pallkragar på varann. Alla har gödslats rikligt både vid sådden med kogödsel och benmjöl och i april-maj med Algomin. Att gödsla med vedaska verkade inte ha någon effekt. Gräsklipp kring lökraderna i maj-juni verkade vara bra.
Ett mysterium är resultatet i år i Hasselforslådan: vissa av lökarna är rekordstora, flera andra är pyttesmå. Variationen 110 g - 25 g (M=59,83 g) har vi inte haft tidigare. Har någon en teori om hur vi kan undvika det nästa säsong?

Vildvinet är en självsådd planta som jag vill flytta till ett staket. Rankorna är 2-3 m långa. De har slingrat sig fast bl.a. i några Taxus och en hägg. Kan jag kapa en del av rankorna nu i september utan att vildvinet tar skada? Hoppas på goda råd!

masa Jag tänkte på somrar som bjuder på hög luftfuktighet, ideliga regnskurar med mycket oförutsägbara stunder av sol och blåst. Och på vitlöksodlare som odlar för eget bruk, inte för försäljning.
Kanske sorterna är olika? När våra vitlökar har torkat inomhus ett par veckor - utan avsköljning - lossnar det tunna ytterskalet lätt och följande skal är rosastrimmigt och alldeles rent. Också lerjord, sandjord, torvblandad kompost spelar väl roll?

Vissa vitlökssorter har så styva stjälkar att de inte kan flätas.
Om vädret är mycket regnigt funkar det inte att hänga upp lökknippena för torkning utomhus under tak. De kan mögla, det har hänt hos oss. Att skölja dem verkar riskabelt och onödigt. Torkar de inomhus ramlar mull och skräp av i allafall när man klipper av stjälkar och rötter.

Snällt att ni varnar mig!

Ganska säkert är de getingar. Jag skramlade senare med metallstegen så de kom ut. Sedan tittade jag på dem med kikare på långt avstånd. Mycket arga såg de ut när de flög omkring och letade efter fienden. I morgon ska jag försöka få bort det sista skräpet ur hängrännan med en kraftig vattenstråle. Jag ställer mig på en stege runt hörnet, så getingarna inte anar något. Hoppas jag...

Lyckas det inte med vatten får det vara till hösten. Anticimex verkar lite överkurs om getingarna inte blir mera störande.

De bor inte på vinden (vilken tur!) för det finns ingen vind ovanför vår glasveranda. De kryper in under plåttakets hörn och man hör ibland ett litet gällt gnisslande ljud gniii gniihi någonstans i taket när de bygger och fixar däruppe.

TACK RUDAN! Jag hoppades att du skulle se mitt nödrop.

Jag får väl locka någon icke-allergisk släkting att klättra upp.
Eller vänta med just den biten av hängrännan till senhösten, när getingarna är döda.

Anticimex-besök ingår, såvitt jag vet, i vanliga hemförsäkringar, men knappast för getingar som diskret bor på utsidan av huset.

Jag håller på och rensar våra hängrännor. När jag med stort skrammel flyttade stegen till ett nytt hörn dök det vid takkanten upp 20-25 insekter som verkade väldigt irriterade. De såg ut som getingar, fast lite mindre, och flög på getingaktigt sätt. Eftersom jag är livsfarligt allergisk för bin vågade jag inte klättra upp och titta närmare på dem. Jag vill inte pröva om jag är allergisk för getingar också.
Finns det en chans att getingarna (om de nu är det) är mindre aggressiva sent på kvällen?

Vi har en hög och bred gammal syrenhäck. Intill den planterade jag för flera år sedan en Clematis 'Tage Lundell'. Den blommar samtidigt som bondsyrenerna och färgerna kompletterar varandra perfekt. Jag vet att syrener är glupska och trodde inte en klematis skulle trivas, men den blir bara större för varje år. Jag strör benmjöl och hönsgödsel kring klematisrötterna tidigt på våren. Syrenerna får istället vedaska, de behöver inte gödas.

Vill du ha en sent blommande klematis undrar jag om det inte finns risk för att t.ex. den vackra rikligt blommande 'Paul Farges' (kallas också 'Summersnow') kan bli alltför stor och tung för en låg syrénhäck. Den gracila 'Flammula' får små vita blommor ännu senare - kanske ett lättare alternativ?

Så klokt av dig soan att identifiera växterna först, innan du tar till spaden och macheten! Du kommer kanske att göra ännu fler glada fynd.

Precis som Anna-Karin tänkte jag att en egen kompost skulle lösa en del av grannproblemen. Det är dessutom trevligt att veta vad den egna fina kompostjorden består av. En kompost behöver ju också skötas om, hur görs det om grannsämjan inte är den bästa?
Som häcken ser ut nu är den knappast till glädje för någon. Att utgå från att grannarna är idioter (se tidigare inlägg!) hjälper inte alls. Kanske grannarna rentav är bra på att sköta häckar? Och kanske de egentligen förargar sig över att beskärningstidpunkten ni valde inte stimulerar tillväxt optimalt (Cillas inlägg) och att buskarna är fult kapade ("vaktmästarbeskärning"), vilket på sikt kommer att ge en konstig tillväxt på buskarna?
Det kan verka som en alltför dyr eller komplicerad lösning att anlita en trädgårdsexpert. Ni kunde kanske börja med att skaffa en bra bok om beskärning, så ni beskär buskarna rätt tid och på rätt sätt. Målet är ju att få en tät och vacker avgränsning för er tomt. Gör ni det enligt goda beskärningsprinciper kommer också grannarna att ha glädje av buskarna. De får väl acceptera att det tar lite tid om häcken har vanskötts länge.
Att be de uppretade grannarna om buskbeskärningsråd är väl en alltför blåögd tanke...

Några snabbgissningar:
Nr 1 är någon sorts nejlika, nr 2 en näva (Geranium), den nästsista ser ut som en Saxifraga och den sista bilden är också en Geranium. Nr 5 (om jag har räknat bilderna rätt) är en fjälldaggkåpa (Alchemilla). Nånstans däremellan såg det ut som en mossflox.

Sorgligt för alla som har fina thujahäckar. Nu dör också ekar runtom i landet.

Hos en av våra grannar har en jättestor ek sett tynande ut ett par år, så hon började ringa runt för att få reda på vad det kunde handla om. I våras fick hennes ek bara några få blad. Nu ser den ut som ett jättelikt trädskelett. Kusligt att se ett stort kraftfullt träd dö!
Flera ekar på Djurgården i Stockholm lär vara döda/döende, fick vår granne reda på. Sjukdomen finns i hela Sverige. Det är rötterna som angrips av en svampsjukdom.

Tack för hjälpen, Rudan och Markus! Bra att få lite olika tips. Antagligen borde jag gallra bort hälften, men just nu har jag inte lust att titta igenom bilderna och slänga sånt som är skräp.
Jag ska också kolla vilka konkreta råd Mac Worlds forummedlemmar kan ge.

Apple övergår till iCloud. Jag har lyckats flytta min trädgårdshemsida till webhotellet One.com. Det var inte så svårt. Hoppas nya adressen fungerar!

Nu undrar jag hur jag ska bära mig åt för att rädda alla bilder (1.98 GB) som jag har på iDisk.
Någon som har samma problem?

Våra vitlökar mår fint, alla 90. Men de har fått svampbesök. Två toppmurklor uppenbarade sig vid kanten av en av pallkragarna. Jag tror de har kommit med barkmull, ett tunt lager som jag strödde överst i pallkragarna i höstas.