Glömde att skriva att tätning av växthus behövs normalt inte. Ett växthus måste hela tiden vara ventilerat för att förhindra mögel. Jag gjorde misstaget att täta med tätningslister och inte ventilera växthuset. Det ledde till att färgen flagade på våren trots nymålat på hösten. Nu kan jag lägga till den andra bilden.

Jag har ett växthus i trä med fönsterluckor som skapats balk 45x35. Det är från början luckor som kommer från ett gammalt proffsväxthus men jag har bytt murkna balkar själv. Bilden får visa hur det ser ut. Lyckades bara ladda upp en fil

Eftersom tomaterna får ett rotsystem som helt fyller alla odlingskärl så blir det svårt att odla något tillsammans med dem. Kan tänka mig att man kan driva upp utplanteringsväxter på våren, försommaren innan tomatrötterna helt har tagit över lådan.

Det godaste päronet är Esperens Herre. Nackdelen med sorten är att det hos mig lätt får svart svamp på ytan. Carola är ett pålitligt päron. Alltid vacker yta trots att det sitter på ett Esperens Herreträd.. Saftigt sött men inte lika kryddigt som Esperens Herre. Ger frukt varje år. Jag känner inte till någon självfertil sort av päron.

Om vattnet kan dränera åt sidorna så att det inte blir stående på golvet så skall det fungera med jord direkt på plattan. Plattan kommer att bli missfärgad av jorden förståss vilket är en nackdel om ni övergår till odling i kärl. Jag skulle ha lagt plast på betonggolver och använt stora kärl, 80 liters kärl som kan köpas på Biltema. Kärlen kan pallas upp med några träreglar för att ge luft under lådorna och dränering. Framför lådorna sätter jag en plankvägg som skyddar mot sol och också blir snyggare. Måla plankväggen vit för att det skall bli ljust. Det blir lättare att byta jord när man odlar i kärl.

Jag har odlat tomater i hinkar, jordsäckar och plastbaljor.
Jag anser att det är en stor fördel att lätt kunna byta jorden inför varje säsong.
Det blir säkrare odling på så sätt.
Det är jui också lättare att städa växthuset med plattor på hela växthusgolvet.
Den enda fördelen med jordbädd är att man får lite extra höjd för tomaterna med nedgrävd bädd.
Kanske risk för vatten i botten på urgrävnigen om vatten kan rinna till.
Tomaterna är inte kinkiga på jorden. Jag tar jord från trädgårdslandet och blandar i torv.
Lägger en dm torv ovanpå jorden och gräver ner den i jorden. Lastar jorden i hinkar och kör in i växthuset.

Gör en ram av tex 50x34 virke. Köp kanalplast 8 mm och såga till de dimensioner ni vill ha.
Kanalplast är lätt vilket blir bra för vadringsautomatiken.
Köp sedan lockläkt för att pressa fast rutorna på ramen. Bifogar två bilder från min renovering.
Mitt vädringsfönster är från ett gammalt växthus. I dag sätter man ihop ramen med skruvvinklar.
På ytterkanten får man montera en list så att lockläkten kan få stöd när den skall pressa fast kanalplasten.
Montera tätningslist på lockläkten för att få en tät och ett lite flexibelt tryck mot kanalplasten.

Isolerplast med kanaler är bra, klarar av snövikter. Den är ju också lite difus så att den filtrerar bort lite ljus. Bra när det är varmt. Tunn plast fungerar nog om man har brant vinkel så att snön rinner av. Försök även att ha tillgång till el och vatten i växthsuet. Spar jobb.

Ett växthus behöver så mycket ventilation som det går att ordna varma dagar. Även dörren lämnas ju för det mesta öppen på sommaren. Växthuset skall heller aldrig vara helt oventilerat. Lämna alltid en lucka öppen för att undvika kondens och svampangrepp. Jag har bara erfarenhet av ventilation i taket (och dörren) Vet ej hur det fungerar med ventilation i grunden. Har ej sett det i något växthus.
Hälsningar
Asaleo

Upplevelsen av att det ibland är kallare inomhus än utomhus känner jag igen från många tillfällen.
Går jag in i mitt garage på vintern så känns det kallare inne i garaget än utomhus.
Går jag upp på en vind så är det kallare på vinden än utomhus.
Det blir riktigt otrevligt kallt inomhus på sådana ställen.
Temperaturen i ditt växtus kommer förmodligen att regera på samma sätt så länge som inte solen kan värma det.
Vårkänslorna ligger nära nu när solen kommer tillbaka.
Hälsningar
Asaleo

Tack för ditt svar.
Det känns lite lugnare när jag nu satsar på lejongap istället för dahlior. Dina fällor för sniglarna påminner om mina egna. Plankbitar eller andra lock som läggs ut på fuktiga ställen är bra ställen att leta på. Man hittar dem annars ganska ofta på asfalt eller betongstenar. Jag har aldrig hittat någon snigel på täckbarken. Förmodligen är det för svårt för dem att ta sig fram på barken med alla de små bitarna som täckbarken består av.
Tack igen.

Tack för svaret Margareta.
Det finns tydligen alternativ att odla.
Det är bra.
Hoppas att någon skall svara om hur lejongapen klarar sig.
Lejongap är en favorit som kan ersätta dahlian.
Arne

Jag har mitt första år med den spanska skogssnigeln. Varje morgon och kväll går jag på en snigelrunda.
Jag har konstaterat att den hitills inte ätit på mina hänglobelia. Den har fångats ovanpå lobelian och under men inga skadoe på plantan.
Den har heller inte ätit på Primulabladen trots att den har gömt sig därunder.
Den gillar mina dahlior dock. Där kan man fånga den in action.

Jag använder också ölfällor vilka fungerar bra. Gräver ner en skål med öl och lägger en planka eller fat över för att skydda mot regn och inbjuda snigeln till skydd.

Hänglobelia funger också bra som snigelfälla. De lägger sig gärna under lobelian för att söka fukt och skydd. När man lyfter på lobelian så kan man sedan lätt fånga den.

Går snigeln på lejongap?
Vilka växter har klarat sig mot angreppen?

Jag har försökt odla paprikor flera gånger men har nu slutat pga att sniglarna tycks gilla paprikablad.
Leta efter sniglar under burkar eller brädor. De kommer fram på natten.

Om plantorna stod i vatten efter ett ösregn så har du för dålig dränering i jordbädden.
Dålig dränering i tomatlådor eller bädd får rötterna att ruttna varefter plantorna tvinar bort.
Höj plantorna över marken.

Jag har använt automatisk bevattning i många år.

Jag har ett automatiskt bevattningssystem som heter Flora Feed.
Mitt system fungerar så att vattnet droppar kontinuerligt in i en behållare på 4 liter.

När vattnet stiger så höjs en flottör som till slut hjälper till att vippa i en liten mängd gödning. Därefter töms hela kärlet på 4 liter och fördelas på droppinnarna i växthuset.
På detta sätt kan gödning tillsättas till varje 4 liters sats som töms via droppinnarna.

Vattenledningstrycket släpps i mitt system ej fram till droppinnarna. De är för tunna för att klara detta.
Min strypning ligger före mitt 4 literskärl. Trycket på mina pinnar blir ju bara tryckhöjden från mitt kärl som ligger 1,5 m över pinnarna.

Mängden vatten som droppar ställs in manuellt.

Jag har nu läst beskrivningen på Hydromat och förstår att vattnet droppar kontinuerligt vid varje droppinne.
Termostaten som känner värmen i växthuset kan öka och minska vattenmängden som droppar ut.
Grundinställningen ligger mellan 5 till 100 liter per dygn.
Hur mycket vatten som skall släppas igenom beror på hur många droppställen som används och vattenbehovet. Gurka mera och tomat mindre

Kontinuerligt dropp är det i både mitt och Hydromatsystemet.

Jag antar sedan att strypningen av vattenledningstrycket och regleringen av mängden ligger före utloppet till droppinnarna för att kunna göra droppinnarna i tunnare plast.

Tillsättning av gödning har jag slopat för att ha bättre koll på mängden. Jorden är ju gödslad från början och mängden gödning är ju beroende av vad som odlas mm.
Asaleo

Tack för era svar.
Det är ju alltid intressant att höra hur andra klarar sin tomatodling.
Det måste bli lite känsligt med vattningen om man inte har full dränering.
Med manuell vattning och känsla så går det förståss.
Asaleo

Hej!
Förra året odlade jag tomater i stora 72 liters lådor med två tomatplantor per låda. Tomaterna växte enormt i juni-juli men tvinade bort i augusti. Jag tror nu att jag vet varför detta hände. Vill nu bara uppmärksamma ett eventuellt problem med stora lådor.
Jag lade plast på trädgårdsplattorna eftersom tomatrötterna "äter upp" ytan på plattorna. Borrade ett antal 4 mm hål i botten på lådorna. När lådorna fylldes med jord trycktes lådbotten ned mot plasten varvid dräneringen blev tilltäppt. Lådorna stod direkt ner på plast och betongplattor. Plantorna tvinade bort utan att jag förstod vad som hände. Jag hade ju borrat dränering i botten.

I år har jag ökat dräneringshålen till 10 mm och pallat upp lådorna på träbitar 45 mm över plasten. Ingen tilltäppt dränering skall kunna inträffa i år förhoppningsvis. Än så länge utvecklas plantorna bra. Cherola, Rosada, Rosella, Sun Cherry och Tomatoberry.

Bifogar en bild hur det ser ut i dag.



Hälsningar
Asaleo

Roligt att du lägger ut bygget. Spännande att se fortsättningen.

Hej växthusglädje!
Bifogar bilder på min vattendragning som nu har fungerat i 29 år.
Jag har kopplat en polyetenslang till utkastet på huset.
Nergrävningsdjup ca 30 cm. Fryser på vintern.
Tinar på våren vilket är ett av mina vårtecken.

Viktigt: Före vintern öppnar man ledningen i båda ändar för att inget skall frysa sönder.
asaleo

Hej blomkronan!
Värme under gurkplantor i form av en värmekabel har jag haft.
Jag har haft 225 W på en bäddlängd på 3,5 m.
Har inte kollat så noga om det har varit tillräckligt.
Lite värme är ju bättre än ingenting.
Det tar tid att värma upp så mycket jord.
Hade en lufttermostat också som kunde bryta om det blev varmt i huset.

Mitt förslag:
Lägg en tjock isolerskiva i botten så att värmen inte går ner i jorden. Den gör ju ingen nytta där.
Lägg sedan sand ovanpå denna.
Lägg på värmekabeln i sanden.
Fyll på det sanddjup som du vill ha för rötterna.
Om man har samma djup som vanliga odlingsburkar så ligger ju de flesta rötter ovanför värmekabeln.

Pröva dig fram med effekten. Genom att låta värmeelementen ligga närmare eller glesare från varann så kan man ju anpassa effekten på ytan.
Asaleo

Instämmer!
Stadiga med rejäla handtag och billiga.
Vackra är de väl inte men jag har satt upp en liten vägg utanför krukorna så att de även skyddas från solen.
Svarta krukor blir ju lätt varma i sol.
Snart börjar det!

Jag rekommenderar kanalplast liksom Greenroomer.
Kanalplasten klämde jag fast med en list som jag köpte i brädgården.
Listen är skålad och ligger an på kanterna. Jag monterade en tätningslist under kanten för att få lite flexibilitet vi åtdragningen av skruvarna.
Listen skyddar också spröjsen som plasten ligger i.
Kanalerna tätas i båda ändarna. En ände skall dock vara ventilerad för att släppa ut kondensen.
Jag bifogar en bild på hur det ser ut på mitt växthus.
Asaleo

Tätning mellan nock och vädringsfönster.
Du skall montera en horisontell nockbräda på nocken. Den bildar ett tak över springan mellan vädringsfönster och nock. Du behöver inte täta mellan fönster och nock. Det rinner in vatten i alla fall om vattnet kommer in mot nocken.
Lösningen är en bred nockbräda. Jag ökade bredden på min nockbräda genom att montera 2 st fjällpaneler sida vid sida, täckt av en galvaniserad plåt.
Nu slipper jag dropp från nocken när det regnar.
Hälsningar

Är plantan våt?
Har du hål i hinken?
För mycket vatten i jorde innebär att rötterna inte kan andas.
Hälsningar