Rabarbern behöver ingen täckning för att klara vintern, men det är inget problem att täcka plantan heller. När våra rabarberplantor har vissnat helt och hållet under senhösten, täcker jag dem med ca 30cm med löv, gräs och flisade tunna grenar av buskar och träd. Detta blir näring till nästa säsong. Det har aldrig blivit någon mögel och växtkraften är enorm, vissa stjälkar är nästan armstjocka, vilket egentligen är i grövsta laget.

Du behöver inte oroa dig. Det är inte lätt att ta död på rabarberplantor. Så här års håller rabarbern att förbereda sig för vintern och bladen och stjälkarna vissnar. Om maken har tagit död på bladen lite i förtid, spelar nog ingen roll.

Säkert kan du äta hela baljan, men den är nog inte aptitlig. Den är tunnare än hos riktiga salladsärter och kan vara trådigare och innehålla lite hårdare membran. Det är bara att testa, råa eller förvällda, det är inte farligt.

Det borde gå att flytta trädet. Jag har flyttat betydligt större.
Toppa trädet rejält, skär in på sidogrenarna, ta bort den lägsta grenen helt. Vänta tills trädet har gått till vila, dvs är avlövat, längre fram på hösten, skär med spade runt trädet så att du får med så mycket rötter som möjligt. Gräv en motsvarande grop där du ska ha trädet, flytta det dit, fyll på jord, vattna och stampa till. Kanske kan du slå ner en stör och binda upp trädet emot.

Du skall bara klippa ner skott som burit frukt. Det gäller både sommar- och hösthallon. Skillnaden är att sommarhallon ger skörd andra året, medan hösthallon bär frukt på årsskotten.
Man kan testa att låta bli att klippa ner hösthallonplantorna efter skörd. Har man tur kan man få en tidig blomning och skörd på dessa plantor påföljande år. Samtidigt kommer det upp nya skott som ger skörd senare under sommaren-hösten.

Du har inte fått Japansk lönn "Summer Gold"?

Päronskorv är en svampsjukdom. Men päron, och annan frukt, kan spricka p.g.a. vatten.Om trädet har upplevt vattenbrist och det sedan blir överskott på vatten, då kan det bli sprickor i frukten. Och då blir det inga skorvsymptom.

Päronskorv är det första jag tänker på när jag hör om sprickor på frukten. Men frukten och bladen brukar ju också ha bruna-svarta skorvfläckar. Kan du bifoga en bild?

Päronskorv.

Det går mycket bra att använda som gödning och jordförbättring. Kompostera ett tag med t.ex. löv innan du sprider skiten.

Jag antar att det svårt att veta när fröna i kryddburken är skördade. Dillfrön förlorar grobarheten ganska snabbt, sällan över 2 år. Men testa, ta t.ex. 50 frön, lägg dem på ett hushållspapper, vik ihop pappret, fukta det och stoppa in i en plastpåse. Kolla sedan efter en vecka om något har hänt. Om inte, kolla igen längre fram. Om ingen groning har skett efter 3 veckor, då får du skaffa annat frö. Om groning har skett, kan du räkna ut ungefärlig groningsprocent.

Tomat är en potatisväxt (Solanaceae), och dessa har normalt 5 kronblad. Vår "tama" tomat har manipulerats av växtförädlare under årens lopp, så att antalet kronblad hos olika sorter kan variera, 5-7 är väl det vanligaste.

Storleken på själva tomatfrukten påverkas inte av antalet kronblad i blomman. Tomaten är självpollinerande, men man kan öka skörden genom att hjälpa till. Antingen mekaniskt genom att t.ex. skaka plantan på något sätt eller se till att pollinerande insekter kan komma till blommorna.
Sedan finns det ett par fenomen som kan resultera i mycket större frukter än vad som är normalt. Catface-blommor har mängder med kronblad och foderblad och är större än normala blommor. Resultatet blir en stor, men mycket knölig tomat. Orsaken till catface-tomater kan vara olika, t.ex. låga temperaturer och kontakt med ogräsmedel.
En annan variant är megablomning. I det fallet har 2-3 blomämnen vuxit ihop till en blomma med 2-3 pistiller. Blomman är ganska lik en catface-blomma, och den resulterande frukten liknar också catface-tomaten. Orsaken i det här fallet är genetisk.

Hur gammalt är trädet? Vilken sort? Trots allt lever inte träd för evigt. Vi har 5 äppelträd som är 70+. De står i gräsmattan och har inte gödslats eller bevattnas de senaste 50 åren. Jordmånen är sandig, torde vara ganska näringsfattig, gräsmattan är väldigt mager. Vårt problem för två av träden. Filippa och Ingrid Marie, är att de är för frodiga. Det är svårt att beskära dem lagom, tar man för mycket, svarar träden med massor av långa vattenskott. Vidden på kronan av det största trädet, Filippan, är 11m.
De tre övriga är mera lättskötta och håller sig relativt lugna. Men gemensamt för alla träden är att de är allvarligt skadade i stammen. Det växer svamp på ett par av dem, det saknas bark, en del är ihåliga. Men det blir massor av frukt på 4 av träden. Det 5:e, Signe Tillisch, har varit risigt i många år, och det blir inte så stor skörd. Men sorten är ju den godaste av alla, därför har trädet fått stå kvar.
Det är förvånande hur länge allvarligt skadade träd kan överleva. Men lite skötsel måste de ha. Vi skär kontinuerligt bort döda grenar, angripna Monilia eller kräfta.
Ta en titt på ditt träd, ta bort allt dött. Kolla stammen. Se efter om det finns sorkhögar, fast gamla träd brukar inte bli skadade av sork. Gödsla gärna och se kommande år om det hjälper. Om inte och om inte frukten är god, gör ved av trädet och plantera ett nytt, fast inte på samma ställe.

Vanligaste orsaken är för kraftig bevattning och/eller för kraftig gödsling.

De gulaktiga bulorna är Alknottror, galler åstadkomna av ett kvalster Eriophyes laevis, det finns inget svenskt namn, vad jag vet. Dessa galler har inget med de bruna löven att göra. De skyldiga är antingen Allövbagge, Agelstica alni, eller Alglansbagge, Plagiosterna aenea, eller möjligen båda arterna.

Av din beskrivning att döma, "gröna larver som firar sig ner", är det frågan om körsbärsmal. Larven förpuppas i jorden och under högsommaren kläcks fjärilarna och flyger upp i trädet, lägger ägg i barken vid knopparna. Äggen övervintrar, kläcks nästa vår och börjar kalasa på knopparna.

Jag har några frågor. Var finns du någonstans? Är det mycket norr om bokens naturliga utbredningsområde? Träden skall väl planteras ut så småningom? Hur stora är krukorna?
Vi har övervintrat träd och buskar många gånger. Då har vi grävt ned trädet med kruka i växthuset eller något skyddat ställe utomhus där vårsolen inte kommer åt alltför kraftigt.Det har inte varit några problem, i växthuset har vi vattnat lite grann på vårkanten, utomhus har vi inte gjort någonting, bara grävt fram krukan när det har blivit varmt nog.

Det verkar märkligt! Det ser ut som att det är en tämligen riklig blomning på gång. Och busken/trädet verkar må bra. Vi har många fläderbuskar och min erfarenhet är att de bär sämre efter ett antal år. Då brukar jag såga ned dem, ända nere vid marken. Det kommer snabbt nya skott och efter ett par år är blomningen riklig igen. Jag har aldrig vattnat eller gödslat buskarna.

Det är inte ovanligt att det blir få äpplen efter ett år med enorm skörd. Vissa sorter är mer benägna att varva stora skördar med betydligt mindre vartannat år. Andra sorter har inte denna variation, utan ger ungefär samma skörd år efter år.
Sedan finns det andra faktorer som kan påverka fruktsättningen. T.ex. dålig pollinering pga olämpligt väder, frost i blomningen, svampangrepp och angrepp av insekter.
Det är svårt att uttala sig om de bruna fläckarna utan bild.

Det är snarare tvärtom, vitlöken har både livrem och hängslen. En gång i tidernas begynnelse förlorade vitlöken förmågan att fortplanta sig sexuellt, dvs bilda frö genom blomning och pollinering. Blomknopparna innehåller visserligen ämnen till blommor, men dessa slår aldrig ut, eftersom där också finns groddknoppar som kräver så mycket kraft för att utvecklas att blomämnena vissnar. Om man låter vitlöksplantan utvecklas utan att störa den, kommer den att föröka sig på två sätt. Groddknopparna, eller bulbillerna som de också kallas, kommer, när plantan mognar, att ramla ner till marken och många av dem kommer att slå rot och bilda nya plantor. Men även från löken i jorden kommer det plantor, oftast en ny planta från varje klyfta. Löken i jorden och bulbillerna är genetiskt identiska, så det blir samma sorts plantor från både klyftor groddknoppar.Vitlöken har alltså mycket god förmåga att föröka sig. Att det inte växer vitlök överallt, beror på att den konkurreras lätt ut av andra växter.

Tillståndet kallas kloros. Orsakerna kan vara många. Ofta är det järnbrist, järn behövs vid bildandet av klorofyll. Det behöver inte vara brist på järn i jorden, men om pH-värdet är högt, kan växten inte ta upp tillräckligt med järn. Kalkrik jord kan medföra problem, även bevattning med kalkrikt vatten kan utlösa kloros hos känsliga växter. Andra orsaker är allmän näringsbrist, t.ex. för lite kväve eller/och magnesium. Men långvarig torka kan också bidra till fenomenet.

Ta en noggrann titt på det vita på barren. Det finns en sköldlus, Chionaspis pinifoliae, i USA och Kanada, som angriper barrträd. Jag tror inte att det finns observationer från Europa, men inom EU är man orolig för att den kan komma till vår kontinent via import av prydnadsbarrträd.

Det är vitlök, närmare bestämt blomstjälkar av vitlök. Vill du att lökarna skall bli större, skall du klippa av blomstjälkarna snarast. Klipp precis över översta bladet. Det blir inga blommor som slår ut, utan det blir mängder med små groddknoppar och dessa stjäl energi från själva löken så att den förlorar i storlek, om man låter blomstjälken utvecklas. Blommorna på kinesisk gräslök ser helt annorlunda ut.

Kan finnas många orsaker, exempelvis: För lite vatten, för mycket vatten, näringsobalans, för mycket näring. Stora temperaturskillnader, kan bli för varmt under dagen om solen gassar.

Ett antal växtsjukdomar, svamp och virus.
Skadedjur av olika slag. Spinnkvalster är vanligt, men skadebilden tyder inte på det.

Dålig pollinering.