Om smärta, smärttillstånd och teorier bakom, Egna och vetenskapligt bevisade teorier Alternativ

[Cacki]

Cacki det är klart att ständigt värk påverkar psyket, konstig vore det annars. Men då fanns värken innan.......

Ja, så är det naturligtvis. Men att inte "ont i själen" även skulle kunna ge fysiska symptom tror jag inte riktigt på. Ta en sådan sak som stressutlöst magsår. Vad blir då hönan och vad blir ägget? En människa är en helhet och att skilja psyket från kroppen går inte.
Att "psykosomatiskt utlöst smärta" används som begrepp för att stämpla någon som inbillningssjuk, är en ganska allmän missuppfattning. Det handlar snarare om från vilket håll man lämpligast bör angripa smärtan.

[Ugglemormor]

mamagan,

Jag undrar vad du menade med det att slänga sig på golvet eller skrika el. vad det nu var? Det är väl barnungar som gör så?
Vad har det att göra med att få akut hjälp? Jag är bara osäker när/om jag är i det stadiet att behöver åka in akut? Det är så diffus begrepp som jag fått att gå efter, så det väcker osäkerhet.

Jag har varit smärttålig, men efter att blev fri från det efter förra operationen, kan jag inte bli vän med den igen?
Hör ibland att det borde städas osv. .... till slut blir jag så arg att jag gör allt på en gång, även om jag får krypa till slut innan det är färdigt. Att höra gnatet gör mig illa och när man inte egentligen skulle utsätta sig för det så kör jag i rena ilskan tills nästa gång.......
Jag vill inte ta emot skit av det jag inte klarar av så bra.........

Värken försvinner inte någon gång numera..... nog påverkar det psyket då.

Under tiden som jag gick hos en kiropraktor för min rygg, fick jag inslängt på mig att jag blir inte bra i ryggen om jag inte gör slut med mina anhöriga ex. ex. ---- alltså var min ryggskada en psykisk form fr. anhöriga???
Hur skulle han då förklara de faktiska skadorna som fanns där? jag tyckte att han snackade goja....

[Cacki]

Börjar bakifrån. Jag har inte blivit misstrodd, varför vet jag inte, kanske för min personlighet? Jag har inte haft ett dugg mindre ont för det än en annan med likadan skada som blivit misstrodd. Det kan jag lova. Skillnaden är att jag kanske hanterade min smärta på ett annat sätt än den som också mår psykiskt dåligt.

Psykosomatiskt Kropp och själ. Jag har sällan kunnat identifiera mig med de beskrivningar jag fått på de otaliga smärtkurser jag gått. Där fokuserade man väldigt mycket på just att man hade ont på grund av att man mådde psykiskt dåligt. Eller att man mådde psykiskt dåligt automatiskt för att man hade ont. Jag kände inte igen mig. De gånger jag mått psykiskt dåligt, som när min bror dog, upplevde jag min fysiska smärta som mindre påtaglig.
Under de senaste två åren med utförsäkring och ekonomisk otrygghet och allt vad det innebär har jag mått som sämst. Min smärta i kroppen har varit densamme, men jag har ignorerat den tidvis på ett felaktigt sätt för at jag så gärna ville bli självförsöjande, ville inte vara en parasit som kunde bespottas. Det var min handledare som stoppade min arbetsträning. Hon sa att jag inte hade arbetsförmågan. Inte jag. Jag ville fortsätta.
Sen brakade kroppen helt en period och jag insåg att min vilja har ganska lite med saken att göra. Det visste jag ju egentligen redan innan, men nu var det bevisat.

Nåja, jag kanske är konstig och annorlunda, jag som aldrig känt igen mig i beskrivningen av den typiske smärtpatienten. Fast det tror inte jag. Jag har träffat fler som är som jag.

Kanske är det fel att kalla det för psykosomatisk, jag menar nog snarare psykisk. Det finns ingen psykisk smärta som sätter sig i en kroppsdel. Har man fysiskt ont har man något fysiskt fel. Förutom Ångest, som ju känns som ett tryck över bröstet.

Vi är alla olika och alla har sitt sätt att tackla sina problem/skador/sjukdomar. Du har varit stark och klarat det på ditt sätt. Jag kan nog säga att jag själv fungerar lite som du. Kan t.o.m nästan välkomna när man ställs inför andra vardagsproblem ibland eftersom de tvingar en att fokusera på annat än hur mycket kroppen behagar bråkar med en.

Redigerat av Cacki: 30-09-2012, 18:02

[Anma]

Ja, så är det naturligtvis. Men att inte "ont i själen" även skulle kunna ge fysiska symptom tror jag inte riktigt på. Ta en sådan sak som stressutlöst magsår. Vad blir då hönan och vad blir ägget? En människa är en helhet och att skilja psyket från kroppen går inte.
Att "psykosomatiskt utlöst smärta" används som begrepp för att stämpla någon som inbillningssjuk, är en ganska allmän missuppfattning. Det handlar snarare om från vilket håll man lämpligast bör angripa smärtan.

Hur vet man att magsåret beror på stress? Jag tror att det är en ren gissning.
Nu har man till exempel hittat en bakterie som orsakar magsår. Vem vet vad som orsakar resterande fallen av magsår. Kanske gener?
Kanske hänger det ihop med att en person som är mindre stresstålig också oftare har genen för magsår, och så kopplar man ihop det, fast på ett felaktigt sätt.

Självklart ska man se till helheten i människan. Jag motsätter mig att man förklarar smärta i kroppen som psykosomatisk så fort människan bakom kanske mår psykiskt dåligt.
Se bara på fibro. Där håller man ju på att visa att felet sitter i ryggmärgen. Hur många fibropatienter har inte hört att de inbillar sig eller att deras smärta sitter i huvudet?
För tio år sedan när en smärtspecialist på en konferens kläckte tanken om att fibro kanske kan beror på just fel i ryggmärgen blev han utskrattad. Nu håller samma läkare på att bevisa att så är fallet.

[Cacki]

Hur vet man att magsåret beror på stress? Jag tror att det är en ren gissning.
Nu har man till exempel hittat en bakterie som orsakar magsår. Vem vet vad som orsakar resterande fallen av magsår. Kanske gener?
Kanske hänger det ihop med att en person som är mindre stresstålig också oftare har genen för magsår, och så kopplar man ihop det, fast på ett felaktigt sätt.

Självklart ska man se till helheten i människan. Jag motsätter mig att man förklarar smärta i kroppen som psykosomatisk så fort människan bakom kanske mår psykiskt dåligt.
Se bara på fibro. Där håller man ju på att visa att felet sitter i ryggmärgen. Hur många fibropatienter har inte hört att de inbillar sig eller att deras smärta sitter i huvudet?
För tio år sedan när en smärtspecialist på en konferens kläckte tanken om att fibro kanske kan beror på just fel i ryggmärgen blev han utskrattad. Nu håller samma läkare på att bevisa att så är fallet.

Nej, egentligen vet nog fortfarande ingen med någon större säkerhet vad som är hönan och vad som är ägget med magsår. Bakterier, förhöjd saltsyreprocuktion, försvagade magslemhinnor...you name it! Så är det ju med ett oräkneligt antal andra sjukdomar också.

(Jag tycker förresten också att det är helt katastrofalt att både whiplash och fibromyalgi fortfarande ifrågasätts....bara så du vet.)

[Ugglemormor]

Ang. psykosomatiska sjukdommar/symtom så kan jag enbart att konstatera att då svärmor styrde o ställde innan (2 mån.) och under julen till sista lilla pepparkaka var gjort som hon ville ha det och massa annat, så fick jag söka läkarhjälp för min magkatarr.
Det räknar jag som stress/tvångutlöst protest i min kropp när jag inte fick ut det i ord.......
Allt skulle göras som i hennes barndom och innan dess.......
Inget blev gott nog!

Min hämnd:
Jag skulle servera en speciell efterrätt när alla hade lämnat köket och satt o väntade i vardagsrummet.
Jag portionerade ut det som sig bör och vispad grädde uppepå.......
Men i hennes vispgrädde blandade jag massor med salt och vitpeppar i ............
Efter att serverat alla sina skålar ..... hördes det ett skriii .------ "ska du förgifta mig!" fr. svärmorn.
Jag gick fram och sade att nog har mormorsmors recept blivit något galet, mer vet jag inte, har följt allt till punkt och pricka .......de andra var frågande och berömde det hela, endast min svärfar hade svårt att hålla för skrattet.........

[Anma]

Nej, egentligen vet nog fortfarande ingen med någon större säkerhet vad som är hönan och vad som är ägget med magsår. Bakterier, förhöjd saltsyreprocuktion, försvagade magslemhinnor...you name it! Så är det ju med ett oräkneligt antal andra sjukdomar också.

(Jag tycker förresten också att det är helt katastrofalt att både whiplash och fibromyalgi fortfarande ifrågasätts....bara så du vet.)

Angående ditt parantes. För mig är det lika illa oavsett vad det är för åkomma som ifrågasätts. Och visst, jag är mycket medveten om att det finns inbillningssjukdomar, men vad det gäller de allra flesta smärttillstånd kan man ju med enkla medel idag påvisa att det gör ont på riktigt, även om man inte kan säga varför. Ändå klassas smärtan som psykiskt framkallad. Det är helt galet enligt mig.

[Ugglemormor]

......

Japp Anma, och tur för det att smärtan kan upptäckas som verklig, även om det kan vara si o så med orsaker ibland........

Redigerat av Ugglemormor: 30-09-2012, 18:37

[Cacki]

Angående ditt parantes. För mig är det lika illa oavsett vad det är för åkomma som ifrågasätts. Och visst, jag är mycket medveten om att det finns inbillningssjukdomar, men vad det gäller de allra flesta smärttillstånd kan man ju med enkla medel idag påvisa att det gör ont på riktigt, även om man inte kan säga varför. Ändå klassas smärtan som psykiskt framkallad. Det är helt galet enligt mig.

Naturligtvis håller jag helt med dej.
Fast då måste jag få fråga vad som menas med inbillningssjukdomar? Upplever man av någon anledning att man inte mår bra, så är det ju bara så....
Sedan att det kanske inte finns någon bakomvarande medicinsk orsak till det är ju en annan sak, men det är väl ändå hur man upplever sin hälsa som räknas?
Jag skulle helst se att ordet skrotades ö.h.t

Redigerat av Cacki: 30-09-2012, 18:41

[Anma]

Naturligtvis håller jag helt med dej.
Fast då måste jag få fråga vad som menas med inbillningssjukdomar? Upplever man av någon anledning att man inte mår bra, så är det ju bara så....
Sedan att det kanske inte finns någon bakomvarande medicinsk orsak till det är ju en annan sak, men det är väl ändå hur man upplever sin hälsa som räknas?
Jag skulle helst se att ordet skrotades ö.h.t

Ja, det håller jag med dig om. Att det bör skrotas, precis som whiplashskada, men jag anväde de uttrycken ändå, för då vet folk vad man menar, typ.

Vad jag menade med inbillningssjuk är hypokondri, som ju är en sjukdom i sig fast personen inte har någon fysisk åkomma.

[Ugglemormor]

Men det är väl rätt så lätt hos läkare/sjukhus att veta vem som är hypokontriker? Jag tror att det var värre förr med den biten, eller har jag fel?
Det är väl synd om dem på sätt och vis, men det finns ju bra hjälp att få hjälp till en sådan, om man nu får dem att följa med till läkaren........

Min svärmor var ett praktexempel på det, men vi fick inte henne till läkare, hon hade behövt det för det fanns en psyk. sj bakom hennes agerande som vi alla i familjen vet om.
Jag har tagit med en del "tokigheter" och en del roliga saker om henne i min bok, med andras tillstånd och alla namnen är ju inte äkta förrutom mitt som författare........

[pejori]

/***/



Det är en balansgång det där. Vägra känna smärtan gjorde jag också, men för den skull slutade jag inte att respektera min kropp och vad den klarade av.
Och så valde jag tidigt att bli vän med min smärta. Istället för att jobba mot den jobbade jag med den. Kunde jag ta tvättstugan en dag lät jag bli att ta disken samma dag, för då skulle smärttopparna vinna.
Jag ser det inte som att smärtan hade makten. Mer att jag valde att inte få mer smärta än nödvändigt.
Vankades det något roligt var det alltid det som gick före hushållsarbete och annat tråkigt. Sen att vårt hem var allt annat än perfekt, det struntade jag fullkomligt i.

Det är så jag gör också.
Istället för att "känna efter" om det gör ont, gör jag det jag kan göra, resten får vänta...

[Elisabeth-Västku...]

Vi är alla olika och alla har sitt sätt att tackla sina problem/skador/sjukdomar. Du har varit stark och klarat det på ditt sätt. Jag kan nog säga att jag själv fungerar lite som du. Kan t.o.m nästan välkomna när man ställs inför andra vardagsproblem ibland eftersom de tvingar en att fokusera på annat än hur mycket kroppen behagar bråkar med en.

Man kan ju inte heller hela tid tänka på det som gör ont, då blir man ju helt galen.

Eftersom jag har flera olika sjukdomar så har jag slutat tänka för länge sedan vad som är vad....

Bara om det tillkommer något nytt igen då börjar man tänka efter

Elisabeth

[Ugglemormor]

hoppas att komma dit själv sedan om allt med operationen skulle gå galet, men mitt mål är att åter bli smärtfri och rörlig och glad människa för min omgivning och för allas bästa.......

[Myosotis]

...Jag tror inte på psykosomatisk fysisk smärta. Har man ont i kroppen så är det något fysiskt fel. Hjärnan konstruerar inte smärta om inget är fel...

Migrän då? Det är inget fel egentligen. På wikipedia står det så här: "Det pågår mycket forskning kring orsaken bakom migrän, men trots detta vet man ännu inte varför man får sjukdomen." Inget har gått sönder, det är inte farligt, många tror att man bara låtsas, ändå gör det jävligt ont (och en del andra symptom som illamående).

[Ugglemormor]

Det där med migrän har jag tänkt på flera gånger.....
Har varit med den som verkligen varit sjuk i det, men även sett en annan som använder migrän som en ursäkt och ett sätt att få uppmärksamhet eller visa sitt missnöje....
Där känner jag mig tudelad.......

[Natur liv]

Man behöver inte vara tudelad, bara den som känner smärtan vet hur det är. Hur andra känner sin smärta behöver man inte fördjupa sig i, annat än för att visa lite empati.

[*Stintan*]

Man behöver inte vara tudelad, bara den som känner smärtan vet hur det är. Hur andra känner sin smärta behöver man inte fördjupa sig i, annat än för att visa lite empati.

Precis, man kan aldrig veta hur andra känner smärta. Trösklarna är olika. Varför ska man förminska andras smärta?

[Cacki]

Det där med migrän har jag tänkt på flera gånger.....
Har varit med den som verkligen varit sjuk i det, men även sett en annan som använder migrän som en ursäkt och ett sätt att få uppmärksamhet eller visa sitt missnöje....
Där känner jag mig tudelad.......

Fast det där är ju bara ett exempel på s.k. "sjukdomsvinst", det har ju inget att göra med diagnosen som sådan. Alla som har sett någon ha ett ordentligt migränanfall skulle nog aldrig få för sej att börja ifrågasätta om migrän verkligen existerar eller ej. Att man inte vet varför är en helt annan femma.

[Myosotis]

...Alla som har sett någon ha ett ordentligt migränanfall skulle nog aldrig få för sej att börja ifrågasätta om migrän verkligen existerar eller ej...

Nog finns det gott om folk som tycker att man ska skärpa sig, lite ont i huvudet har väl alla ibland.