S�kresultat

von Flotows mirabell

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 21-01-2008, 20:32
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	CITAT (myrtille @ 05-09-2006, 06:29) Jag gjorde en snabb s�kning p� internet men hittade bara en plantskola i frankrike som har den i sitt sortiment. Men det borde finnas p� n�rmare h�ll. Under 'tarifs' st�r en del om pris och transport, plus ett telefonnummer. http://perso.orange.fr/christophedelay/ Hej! Jag skrev ett brev i v�ras (2007-04-23) till den h�r plantskolan. Brevet skrev jag p� svenska, men med en engelsk �vers�ttning l�ngst upp. Efter n�gra veckor fick jag svar i form av ett handskrivet brev (p� franska), samt en produktkatalog (h�fte). Tack vare en hj�lpsam arbetskamrat fick jag brevet �versatt, vedeb�rande hj�lpte �ven till att skriva ett f�rslag till svar (p� franska). Svaret skickade jag d� omg�ende (2007-06-16). D�refter h�rde jag ingenting fr�n dem, s� jag blev f�rv�nad n�r jag nu i julhelgen pl�tsligt fann ett kuvert, postst�mplat i Frankrike, i min brevl�da. Brevet inneh�ll endast en r�kning, vilken jag ivrigt betalade (nyfiken p� vart det skulle leda). I f�rra veckan kunde jag kvittera ut en kartong fr�n posten, inneh�llande tv� barrotsplantor av sorten Mirabell Von Flotow (Mirabelle De Flotow). Det k�nns ovant att hantera tr�dplantor den h�r �rstiden, dessutom �r jag inte van vid att frukttr�d levereras som barrotsplantor inlindade i halm. Tills vidare har jag planterat dem i en j�ttekruka, vilken jag placerat i ett ouppv�rmt uthus med f�nster. Jorden i krukan har jag fr�st upp fr�n potatislandet (det �r trots allt ingen tj�le i �r). Jag har inte tillsatt vatten, men jorden �r naturligt fuktig efter allt regnande. Till v�ren r�knar jag med att st�lla ut krukan och hoppas d� f� se blad p� n�gon av plantorna. //Johan.
	Avdelning: K�kstr�dg�rden · Visa i tr�den: #743503 · Svar: 6 · Visningar: 3 196

Dags att stoppa fruktk�rnor i marken!

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 03-09-2007, 18:47
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	CITAT (G�ran @ 29-10-2003, 11:25) �ppel- och p�ronk�rnor har jag planterat tidigare och dragit upp n�gra tr�d av, de verkar ha l�tt f�r att gro men hur �r det med plommonk�rnor? Vill minnas att jag petat ner en del s�dana k�rnor ocks� p� h�sten men har inte sett att det kommit upp n�got. Hur �r det med grobarheten f�r dessa och m�ste man behandla dom p� n�got speciellt s�tt? Har �ven tagit reda p� k�rnor av k�rsb�rsplommon som jag ska prova plantera i �r, det borde bli bra grundstammar att ympa plommon p� om man nu kan f� dom att gro. Hej! Jag har ocks� tagit reda p� stenar (k�rnor) fr�n k�rsb�rsplommon (Prunus Cerasifera). Nu har jag torkat dem, men hur g�r jag f�r att de skall gro? -Vissa p�st�r att man skall stratifiera (frysa) dem, men fr�gan �r hur l�nge? -Ett annat tips jag f�tt �r att fila stenarna (k�rnorna) p� utsidan f�r att �ka groddbarheten, st�mmer det? -Ytterligare tips �r att omplantera k�rnorna efter stratifiering (frysning), �r det bra? //Undrande.
	Avdelning: Tr�d, buskar och h�ckar · Visa i tr�den: #659748 · Svar: 20 · Visningar: 22 594

Persikosylt

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 27-08-2007, 18:20
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	CITAT (KURT @ 07-09-2004, 13:07) Certo �r flytande pektin (mogna persikor inneh�ller inte s� mycket pektin). Alternativ �r "syltsocker" eller att blanda i n�gon pektinrik frukt, ev plommonk�rnor som inneh�ller pektin. Hej! Att anv�nda plommonk�rnor som f�rtjockningsmedel har jag l�st om tidigare (det st�r bland annat att l�sa i vissa upplagor av boken HemKonservering). S�vitt jag f�rst�r b�r man �ven ha i lite citronsyra (eller pressad citron) f�r att plommonk�rnornas pektin skall verka. Dock har jag �nnu inte hittat n�gra uppgifter om hur m�nga plommonk�rnor som �r l�mpligt f�r en viss m�ngd sylt. Man kan l�sa f�ljande i boken HemKonservering, upplaga 20, under rubriken Plommonsylt. "Om s� �nskas, kan en del av k�rnorna st�tas s�nder, mandlarna tas ur och hackas fint och tills�ttas den f�rdigkokta sylten" Det vore intressant att veta mer om detta �mne.
	Avdelning: Mat och recept · Visa i tr�den: #656156 · Svar: 4 · Visningar: 7 302

Almbuske

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 16-07-2007, 20:09
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	CITAT (Sommartorparn @ 16-07-2007, 12:02) ...Jag har just blivit av med min almh�ck (som i o f�r sig klarade sig l�ngre �n almtr�den s� jag hade b�rjat hoppas att den skulle klara sig)... Jag bor invid Kaggfj�rden, h�r omkring �r samtliga almar nu d�da, eller p� v�g att d�. �ven almplantor som grott inuti syrenh�ckar (ogr�s) syns tydligt nu n�r de blivit bladl�sa. Almsjukan tycks ta hundra procent d�r den drar fram, man fr�gar sig om vi har n�gra almar kvar alls i Sverige om 20�r.
	Avdelning: Tr�d, buskar och h�ckar · Visa i tr�den: #635898 · Svar: 22 · Visningar: 14 022

1:a besk�rning av k�rsb�rstr�d

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 16-07-2007, 09:40
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	CITAT (arborator @ 14-01-2007, 10:00) ... tydligt �r att k�rsb�r v�xer ofta f�r h�ga. Jag ville ta fram det h�r att man planterar k�rsb�r i alltf�r sm� v�xtplatser etc... K�rsb�rstr�d blir h�ga, dock ganska varierande h�jd beroende p� sort. Men s�vitt jag f�rst�r tar tr�den trots det lite plats i sidled, tr�den blir trots allt ganska smala (j�mf�rt med tillexempel �pplen och p�ron).
	Avdelning: Tr�d, buskar och h�ckar · Visa i tr�den: #635497 · Svar: 13 · Visningar: 13 387

K�rsb�rsf�rslag?

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 16-07-2007, 09:31
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	CITAT (Charlotte V @ 30-05-2003, 13:20) Sj�lv t�nkte jag f�rs�ka prova med D�nnissens (stavningen?) gula bigarr�. Finns hos Zetas i Stockholm och de har gett den h�gsta betyg. Det s�gs ju att f�glarna inte ser gula b�r lika bra som de ser r�da och att man d�rf�r f�r beh�lla mer b�r sj�lv. Charlotte Hej! F�rvisso en gammal tr�d, men jag t�nkte �nd� ta upp �ndan och f�rs�ka spinna vidare p� �mnet D�nissen (D�nissens gula bigarr�, �ven kallad Stark's Gold). Enligt pollineringstabellerna i Sveriges Pomologiska F�renings str�skrift nr.6, Sortkombinationer i frukttr�dg�rden, pollinerar D�nissen och Frogmore varandra och �r d�rf�r en bra kombination. -Hur stora kan man f�rv�nta sig att D�nissen, respektive Frogmore -tr�d blir (i antal meter r�knat)? Zetas s�ljer som sagt var D�nissen... -Men var k�per man Frogmore? V�nliga h�lsningar
	Avdelning: Tr�d, buskar och h�ckar · Visa i tr�den: #635493 · Svar: 13 · Visningar: 11 172

Tips p� konserveringsburkar?

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 14-07-2007, 20:56
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	CITAT (ninnisky @ 13-07-2007, 18:02) S�dana vill jag ocks� ha s� jag kollade Le parfait�s hemsida (kan lite franska). Kom fram till att burkarna s�ljs dels i handeln i Frankrike och �ver deras hemsida. En 6-pack av t ex en 1-liters, diameter 85 mm kostar 19.40 Euro + frakt. Nu g�ller det bara att hitta dom i Sverige ocks�.... I G�teborg p� Larmgatan finns en fransk delikatessaff�r - ska kolla d�r om dom vet n�got! Hej! Sj�lv kan jag ingen franska alls, d�remot lite hj�lplig tyska och engelska. Jag fyllde i fr�geformul�ret p� deras hemsida med en kortfattad fr�ga p� engelska som beskrev var jag bodde och vilken typ av burk jag s�ker. Jag fick ganska snart ett svarsmejl (engelskspr�kigt) som f�rklarade att man f�r n�rvarande inte har n�gon �terf�rs�ljare i Sverige, men att jag kan k�pa burkarna fr�n ett grossistf�retag i norra Frankrike som �ven s�ljer direkt till konsumenter. Jag kan vidarebefodra deras svarsmejl till dig om du vill, om du f�rst skickar mig din mejladress till mig. Jag har tidigare k�pt reservdelar till min gamla traktor fr�n Tyskland, det har g�tt bra. F�r mig ter det sig d�rf�r inte om�jligt att k�pa konserveringsburkar via postorder fr�n Frankrike, om det �r n�dv�ndigt. N�r jag k�pt fr�n Tyskland har det blivit relativt billigt, p� grund av att de till�mpat l�g moms (inom EU betalar man avs�ndarlandets moms vid postorderf�rs�ljning). Betalat r�kningen har jag gjort med EU-betalning. Fraktkostnaden har inte blivit s�rskilt mycket dyrare �n motsvarande porto skulle blivit inom Sverige, enligt min erfarenhet. Hur kostnadsl�get �r i Frankrike har jag dessv�rre inte n�gon aning om. N�; v�l... -Den burk jag s�ker heter "Le Parfait Super / Bocal A / 0,50L" St�rsta diametern �r 108mm, h�jden �r totalt 110mm. L�get �r inte mer akut �n att jag har tid att f�rs�ka k�pa exakt den typen och fabrikatet (alternativt en identisk kopia). Jag vill n�mligen ha samma m�tt p� alla mina burkar s� att de g�r bra att stapla, passar bra i konserveringsapparaten, samt att jag d� slipper ha flera olika packningar att h�lla reda p�. Visst har det h�nt att man sett s�dana burkar p� loppmarknader och liknande, men dessv�rre brukar t�tningskanten d� n�stan alltid vara defekt. Det g�ller att v�rda burkarna. N�r man f�rvarar dem tomma har man aldrig n�gra packningar p�, d� brukar jag alltid kl�mma mellan ett sm�rpapper i st�llet (det �r f�r �vrigt s� de levereras nya). I annat fall blir det h�rt glas direkt mot den tunna t�tningskanten av glas, vilket g�r risken stor att t�tningskanten g�r s�nder, eller n�ts ner.
	Avdelning: Sm�prat · Visa i tr�den: #634505 · Svar: 10 · Visningar: 7 161

Tips p� konserveringsburkar?

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 13-07-2007, 10:39
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Hej! Har n�gon p� sistone sett burkar av fabrikatet Le Parfait s�ljas (f�retr�desvis i Stockholmsomr�det, eller p� postorder)? Dessa s�ldes under 1980-1990-talen p� varuhusen fram�t h�stkanten, men numera ser man dem aldrig. Jag beh�ver fler burkar och kan inte finna n�gon som s�ljer dem. Tillverkaren finns kvar i frankrike, men d� jag inte kan spr�ket kan jag varken l�sa vad som st�r p� hemsidan, eller kontakta dem. V�nliga h�lsningar Johan.
	Avdelning: Sm�prat · Visa i tr�den: #633831 · Svar: 10 · Visningar: 7 161

J�rnsulfat mot m�rdarsniglar

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 13-07-2007, 07:06
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Hej! Sj�lv har jag anv�nt J�rnsulfat till att impregnera tr� med. Man blandar d� en m�ttad varmvattenl�sning och stryker p� den. N�r tr�et torkat h�ller/stryker jag p� kokhet linolja p� tr�et. J�rnsulfaten skyddar f�rvisso mot r�ta, men linoljan beh�vs f�r att inte tr�et skall torka s�nder, samt f�r att m�tta tr�et s� att vatten inte tr�nger in. S�vitt jag f�rst�tt blir mossa svart om man vattnar den med j�rnsulfatl�sning. Kombinerar man detta med kv�veg�dsling av gr�smattan ger man gr�set ett gott f�rspr�ng. Sniglar vet jag ingen som provat medlet mot. Se �ven: Uppslagsverket Wikipedia! Annars finns det tydligen �ven ett biologiskt bek�mpningsmedel mot Spansk skogssnigel.
	Avdelning: Ogr�s och skadedjur · Visa i tr�den: #633738 · Svar: 18 · Visningar: 45 454

K�rsb�r - K�rsb�rstr�d?

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 30-04-2007, 07:43
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Hej! Jag har s�kt h�r efter uppgifter om klarb�r, skuggmoreller, m.m. Vad jag vill veta �r skillnader mellan olika sorters k�rsb�r. Hur k�nns de igen, vilka jordar trivs de p�, etc. D� jag inte funnit vad jag s�kte har jag skrivit detta inl�gg. Nedan finns omn�mnda diverse sorter jag snappat upp p� internet. Skuggmorell Stora klarb�r F�gelb�r Brunb�r Svartk�rsb�r Ostheimer Annonay Almore Allm�n gulr�d bigarr� Stella G�rdebo G�rdebo Minitr�d Stor svart bigarr� Hedelfinger Van I boken Hem-Konservering, upplaga 11, tryckt 1942 finns att l�sa ang�ende sortval med utg�ngspunkt fr�n fruktens t�nkta anv�ndning. D�r n�mns dock inte n�gonting om vilka tr�d som trivs p� sandjord, tr�dens storlek och utseende, etc. Dessutom �r m�nga av de d�r omn�mnda sorterna numera sv�ra att k�pa. Till kompott (hermetiskt inkokt): S�ta k�rsb�r, mjukk�ttiga (hj�rtk�rsb�r). T.ex. Annonay, Frogmore, Rivers, Early. Till kompott (hermetiskt inkokt): S�ta k�rsb�r, fastk�ttiga (biggar�er). F�retr�desvis sorten: Stor svart biggar� (ej att f�rv�xla med brunk�rsb�r, som �r mycket surt och ej l�mpligt till kompott). Till sylt och saft: Sura k�rsb�r. F�retr�desvis Skuggmorell, samt Ostheimer. Till kompott, sylt och saft: Klarb�r. G�rna den h�gst f�rb�ttrade sorten Triaux.
	Avdelning: Tr�d, buskar och h�ckar · Visa i tr�den: #598958 · Svar: 1 · Visningar: 6 941

Bj�rkar

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 30-04-2007, 06:56
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	L�ser till min f�rv�ning h�r att bj�rkar inte skulle vara n�got problem f�r avloppsledningar, det kan jag definitivt inte h�lla med om, deras r�tter har en enast�ende f�rm�ga att leta sig in i ledningar. Vi hade tidigare problem med en bj�rk som v�xte in i avloppsledningen, problemet l�ste sig till sist genom att ta bort bj�rken. V�r granne har ocks� haft problem med bj�rkr�tter i avloppet. I b�da fallen best�r avloppsledningarna av cementr�r. Tr�d som v�xer n�ra en husgrund kan vara ett problem, d� den kan lyfta husgrunden. N�r det tillexempel bl�ser utomhus r�r sig rotsystemet och marken runt detta. D�r kan stora krafter uppst� som l�tt b�nder s�nder husgrunden. Har man en gammal husgrund som best�r av stenblock kan stenarna f�rflytta sig. Jag har en kompis, vars f�rstuga (veranda) p� 1800-talshuset r�rde sig upp och ned ganska kraftigt n�r det bl�ste ute, p� grund av en bj�rk som stod intill huset.
	Avdelning: Tr�d, buskar och h�ckar · Visa i tr�den: #598940 · Svar: 8 · Visningar: 5 658

Hasseln�tter

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 04-10-2006, 06:02
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	M�rkligt nog s� tycks inte n�gon av de hasselsorter som omn�mns i Sveriges pomologiska f�renings str�skrifter ; 12 finnas att k�pa l�ngre. Med utg�ngspunkt fr�n n�mnda bok skulle sorten Bergeri vara den mest l�mpliga f�r undertecknads egen tr�dg�rd om jag ville plantera en �del hasselbuske, den sorten kan jag dock inte finna n�gonstans.
	Avdelning: K�kstr�dg�rden · Visa i tr�den: #483801 · Svar: 8 · Visningar: 9 906

Hasseln�tter

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 23-09-2006, 07:44
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	CITAT (netaave @ 22-09-2006, 14:05) Hmmm vi har ocks� ekorrar i tr�dg�rden. Man kanske blir av med dom allts�! L�ste p� hortogreens sida att man ska plantera tv� olika sorter f�r b�sta sk�rd. Enligt Sveriges pomologiska f�renings str�skrifter ; 12 �r ekorren det skadedjur som v�llar hasselodlaren de st�rsta f�rlusterna. Extra stort anses problemet vara p� grund av att ekorren g�rna sk�rdar n�tterna innan de �r mogna (ett faktum undertecknad kan intyga). I n�mnda bok rekommenderas avskjutning f�r att r�dda n�tterna, kan i sammanhanget n�mna att min farmor anv�nde slangbella f�r att freda hasselbuskarna fr�n ekorrar. Betr�ffande sjukdomar och insektsangrepp �r tydligen de odlade sorterna inte lika k�nsliga som vild hassel. Om man har vild hassel som �r frisk rekommenderas man dock att beh�lla dem, d� de anses v�rdefulla f�r pollineringen. Den vilda hasseln b�r d� l�mpligen st� n�got v�ster om den odlade f�r att f� s� goda f�ruts�ttningar som m�jligt.
	Avdelning: K�kstr�dg�rden · Visa i tr�den: #479927 · Svar: 8 · Visningar: 9 906

Sk�rd av r�nnb�r, tillv�gag�ngss�tt och verktyg

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 22-09-2006, 20:11
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	R�nnb�rsgel�
	Avdelning: Tr�d, buskar och h�ckar · Visa i tr�den: #479851 · Svar: 10 · Visningar: 5 747

Hasseln�tter

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 22-09-2006, 06:32
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Mina hasselplantor har s�tt sig sj�lva, tyv�rr kan jag aldrig sk�rda dem p� grund av att ekorrarna sk�rdar dem f�re mig. Ang�ende plantering och odling av hasseln�tter rekommenderar jag: Sveriges pomologiska f�renings str�skrifter ; 12. Har l�st boken sj�lv och finner den b�de intressant och l�rorik.
	Avdelning: K�kstr�dg�rden · Visa i tr�den: #479525 · Svar: 8 · Visningar: 9 906

Sk�rd av r�nnb�r, tillv�gag�ngss�tt och verktyg

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 22-09-2006, 06:20
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Hej! I g�r fick jag se en sk�rd av r�nnb�r l�ngsmed �kerkanten, d�r man anv�nde sig av en l�ng tr�stav med en metallkrok l�ngst ut i �ndan. Tr�staven var ungef�r lika grov som ett kvastskaft, man kunde f�lla ihop den p� mitten f�r att den skulle bli l�ttare att b�ra. Med dess hj�lp drogs grenarna ner, varvid b�ren enkelt kunde sk�rdas fr�n marken. Hon som pysslade med detta sade sig ha �rvt redskapet (och metoden) av sin far. Nog f�r jag vet att r�nngrenar �r sega, men att man kunde b�ja dem s� mycket utan att de gick av, visste jag faktiskt tidigare inte.
	Avdelning: Tr�d, buskar och h�ckar · Visa i tr�den: #479517 · Svar: 10 · Visningar: 5 747

V�lja �ppeltr�d

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 16-09-2006, 21:47
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	CITAT (Cilla @ 16-09-2006, 03:38) Det �r r�tt lustigt att Aroma och Amorosa blivit s� popul�ra. Ingen av dem har jag lyckats lagra s�rskilt v�l (fast jag lagrar l�ngt ifr�n perfekt) och det verkar st�mma med odlarnas erfarenheter. Enligt boken V�ra �ppelsorter (Anton Nilsson/Nordiska Museet) kan Aroma angripas av gloesporiumr�ta vid lagring. CITAT (Cilla @ 16-09-2006, 03:38) Jag tror det i l�ngden kan vara b�ttre att i tr�dg�rden satsa p� �pplen som inte g�r att k�pa f�r pengar. H�ller med om det. En sort kan ha mycket gott odlingsv�rde f�r husbehov, utan att f�r den skull vara intressant f�r kommersiell odling. Ett tydligt exempel �r p�ronsorten Holl�ndskt fikonp�ron... -Men nu kanske vi b�r h�lla oss till att diskutera �pplen.
	Avdelning: Tr�d, buskar och h�ckar · Visa i tr�den: #477379 · Svar: 39 · Visningar: 28 452

Saftiga recept

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 09-09-2006, 20:08
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	CITAT (LadyG @ 09-09-2006, 19:23) CITAT (Johan.S @ 09-09-2006, 19:56) Tyv�rr hittar jag inget recept f�r just sl�nb�rssaft i s�kallad saftmaja. Det finns annars gott om recept i �ldre kokb�cker. Den process man anv�nder sig av i saftmajorna �r i princip densamma som man f�rr kallade "�ngkokning", "�ngning", eller "b�ren �ngade". F�rr hade man en st�llning med silduk man st�llde ner i konserveringsgrytan, med en sk�l p� botten av grytan. D�r ser man, det hade jag ingen aning om. Sl�nb�r inneh�ller v�l fr�n som �r lite giftiga, s� det kanske �r d�rf�r man ska sila den d�? Sl�nb�r �r ganska n�ra sl�kt med plommon. De flesta k�rnor av det slaget inneh�ller bl�syra (�ven bittermandlar du k�per i aff�ren), i den meningen �r de giftiga. Att sl�nb�rsk�rnor skulle vara ovanligt giftiga har jag aldrig h�rt talas om. Det finns nog en annan f�rklaring i det h�r fallet.
	Avdelning: Mat och recept · Visa i tr�den: #473897 · Svar: 23 · Visningar: 14 322

Saftiga recept

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 09-09-2006, 17:56
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Tyv�rr hittar jag inget recept f�r just sl�nb�rssaft i s�kallad saftmaja. Det finns annars gott om recept i �ldre kokb�cker. Den process man anv�nder sig av i saftmajorna �r i princip densamma som man f�rr kallade "�ngkokning", "�ngning", eller "b�ren �ngade". F�rr hade man en st�llning med silduk man st�llde ner i konserveringsgrytan, med en sk�l p� botten av grytan.
	Avdelning: Mat och recept · Visa i tr�den: #473794 · Svar: 23 · Visningar: 14 322

Plommon - vilken sort?

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 07-09-2006, 21:17
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Tydligen �r det s� att: Prunus domestica ssp. domestica = Sviskon Prunus domestica ssp. syriaca = Mirabeller Prunus domestica ssp. insititia = Krikon Prunus domestica ssp. rotunda = Rundplommon Till gruppen Sviskon h�r tydligen bland andra Experimentalf�ltets Sviskon och Victoria. Till gruppen Rundplommon h�r f�rutom alla Reine Claude-sorterna, �ven bland annat Hackman, Ive, Jefferson, Ontario, Opal och Washington. Allt detta enligt Svensk Kulturv�xtdatabas
	Avdelning: K�kstr�dg�rden · Visa i tr�den: #473002 · Svar: 14 · Visningar: 5 515

von Flotows mirabell

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 07-09-2006, 20:59
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Tack, g�rna det. Det vore intressant att veta skillnaderna mellan Mirabelle de Nancy och Mirabelle de Flotow. Det �r b�de skillnader mellan de b�da sorternas frukter och mellan sj�lva tr�den som intresserar mig. M�nga Mirabeller l�r bli som buskar, sj�lv vill jag hellre ha n�gon sort som blir mer tr�dlik. D� min tomt inte �r s�rskilt frostk�nslig tror jag mycket v�l att Mirabeller skulle kunna trivas i framtiden.
	Avdelning: K�kstr�dg�rden · Visa i tr�den: #472982 · Svar: 6 · Visningar: 3 196

von Flotows mirabell

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 05-09-2006, 15:20
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Tack! Sj�lv har jag ocks� provat att s�ka p� internet, men jag gick bet. Jag f�r prova att s�ka lite till i Sverige, det l�ter komplicerat att k�pa fr�n Frankrike. Ett problem �r transporten, jag gissar att den blir dyr, dessutom k�nns det som att transporten riskerar ta f�r l�ng tid f�r att ett levande tr�d skall klara sig. Ett annat problem �r spr�kf�rbistringen. N�r jag gick i h�gstadieskolan valde jag att l�sa tyska, i st�llet f�r franska. Jag s�kte lite p� den franska plantskolans sortiment, men hittade tyv�rr inga bilder. Det vore tillexempel intressant att j�mf�ra Mirabelle de Flotow med Mirabelle de Nancy. Glada h�lsningar Johan.
	Avdelning: K�kstr�dg�rden · Visa i tr�den: #471886 · Svar: 6 · Visningar: 3 196

von Flotows mirabell

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 05-09-2006, 05:50
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Hej! Finns det n�gon h�r som vet n�gonting om von Flotows mirabell? Enligt �ldre litteratur anses den vara odlingsv�rd. M�nga mirabellsorter bildar buskar, d�rf�r vore det intressant att veta hur sorten ser ut. �ven Mirabell fr�n Nancy och mirabell fr�n Metz �r tydligen odlingsv�rda. I nordiska genbankens pomologi n�mns endast Mirabell fr�n Metz och Stor mirabell. D�r anges �ven att Stor mirabell = Mirabell fr�n Nancy. Till sist vore det naturligtvis intressant att veta om n�gon plantskola f�r�kar dem?
	Avdelning: K�kstr�dg�rden · Visa i tr�den: #471602 · Svar: 6 · Visningar: 3 196

Recept-K�rsb�rsplommon (Prunus cerasifera)

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 04-09-2006, 06:17
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Hej! L�gger h�r in en nytagen bild p� mina K�rsb�rsplommon. Tv�rsnittsdimetern p� frukterna �r n�stan exakt lika som diametern p� en enkrona. Samtliga frukter p� hela tr�det �r n�stan exakt likadana och lika stora. Fruktk�ttet �r gult, t�ckf�rgen ligger enbart i skalet, �ven doft och smak tycks ligga i skalet. Skalet �r tunt och inte fastvuxet i fruktk�ttet. Stenen (k�rnan) lossnar l�tt fr�n fruktk�ttet. D� tr�det ursprungligen �r en grundstam f�r ett Victoriaplommontr�d (troligen planterat p� 1950, eller 1960-talet) �r jag �vertygad om att det �r en Prunus Cerasifera, k�nner inte till att man haft andra grundstammar f�r att ympa plommon. I g�r provade jag att koka sylt p� frukten. �n har jag inte provsmakat den, men doften i k�ket p�minde om n�r jag kokar �ppelmos. Jag har inte hittat n�gra tips alls i mina b�cker p� vad man kan g�ra av dessa frukter, ej heller hittar jag n�got vid en s�kning h�r. -Finns det n�gon som har n�gon erfarenhet?
	Avdelning: Mat och recept · Visa i tr�den: #471126 · Svar: 0 · Visningar: 3 150

Besk�ra �pple och plommon nu

Johan.S Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	Skickat den: 03-09-2006, 08:41
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	I s� fall kan man dra slutsatsen att ett frukttr�d �r d�dsd�mt i och med att man tar bort en st�rre gren. Jag t�nker nu helt och h�llet p� stora grenar l�ngt ner p� tr�dkroppen. Jag kan inte minnas jag sett ett enda �ppeltr�d d�r man tagit ner n�gon av de stora krongrenarna i botten, d�r tr�det inte sedan efter m�nga �r blivit ih�ligt och �garen blandat cement f�r att fylla h�let. Betr�ffande tr�dvax har jag inte sett s�rskilt mycket anv�ndning av det, s� det �r m�jligt att det inte g�r n�gon nytta. Dock kan man finna recept p� tr�dvax �ven i �ldre litteratur, jag har tillexempel hittat 6st. olika recept p� tr�dvax och r�tskyddsmedel f�r tr�d i en bok fr�n f�rra sekelskiftet, s� det �r inget nytt p�fund, jag har dock aldrig provat n�got av dessa recept. Genomg�ende tycks det vara s� att man anv�nder n�got giftigt �mne i alla varianter, vilket borde hindra svamp och r�ta. Flera av dem inneh�ller tillexmpel terpentin, borsyra, sprit, eller karbolsyra (Karbolsyra �r ett �ldre namn p� �mnet Fenol).
	Avdelning: Tr�d, buskar och h�ckar · Visa i tr�den: #470757 · Svar: 16 · Visningar: 4 926