Har snart höstrensat klart rabatterna i trädgården för tredje gången den här hösten. Nu får det gärna bli någon frostnatt också här i sydost. Nästa gång jag rensar ogräs får det nämligen vara första gången för vårsäsongen istället för höstens sista för fjärde gången. Jag gillar att rensa ogräs, men någon måtta kan det ändå få va' ;-)

Nytt försök med bilderna, en annan väg. (Dropbox e bra, btw.)

För en hel evighet sedan hade jag en diskussion i en annan tråd om huruvida parkslide dprider sig med frö eller ej i landets sydligaste delar. Eftersom det var fel årstid att kontrollera saken återkommer jag nu, under eftersäsong.
Idag har jag stökat runt i en av ruggarna vid tomtgränsen och det jag kommit fram till är följande:
Parkslidet sätter frö här i Zon 1, åtminstone gynnsamma år, men frösättningen är sparsam och frökapslarna pyttesmå och svåra att få syn på. Jag har tagit några bilder som jag hoppas illustrerar mina fynd, jag ska se om jag kan ladda upp dem.

Sandsenapen är visserligen flerårig, men min erfarenhet är att den är så infernaliskt stark efter övervintring att ingen vill äta den, dessutom blommar den illa kvickt. Jag tror att det är därför de "rekommenderar" att den odlas som ettårig.

Hösträfsat har jag gjort i mina dagar, men de löv som blir kvar till våren brukar daggmaskarna ta hand om. Visserligen skulle jag kunna räfsa mossa, men eftersom jag har max en månad till av grön gräsmatta känns det inte livsavgörande. Det kommer aldrig att bli en grön golfgreen med mina få cm sandjord överberggrunden så jag tar helre bort gräset där det blir för eländigt. För en del är en slät, grön gräsmatta viktigt, det är klart man lägger ner mer energi på den då. Personligen älskar jag trädgårdsveronikor (som dessvärre inte växer här), tusenskönor, violer, gräslök och sparvnävor i pytteformat i gräsmattan. Smaken är, som bekant, delad.

Sitter här och väntar på det utlovade regnet. Det är torrt som fnöske i backen, regntunnorna tomma och jag har en massa planteringar som behöver vattning. Jag fick ett stänk i pannan på väg från affären och dessvärre ser det inte ut att bli så mycket mer idag.

Dessa säljs som ettåringar, annars hade de fått en egen kruka och fått stå vid husväggen över vintern.

Rotade runt litet i såbrättet idag och konstaterade att av mina lupinfrön finns bara tomma fröskal kvar. Det var nog en dålig ide att plantera dem tillsammans med convulvus, i alla fall...

Robinia pseudoacacia är ett träd, att försöka hålla sådana små brukar sällan bli riktigt bra. Rosenrobinia är å andra sidan en buske, och mycket tjusig som sådan.

De tycks alltså gilla temperaturskiftningar. Det står inte på Impectas påsar. Mina frön är sådda för en knapp månad sedan, första dagarna i april, varpå det första fröet grodde inom några dagar. Resten har alltså inte grott alls. Kallväder alltså. Tack!

Håller med föregående talare, det är absolut klätterhortensia. De kan stå och stampa i tillväxt länge innan de sätter fart, men med den lilla krukan tror jag inte att den kommer bli jättestor hur som helst.

Här där jag bor växer den gula ginsten vild/förvildad och bildar buskar på ett par meters höjd, det kan väl vara värt ett försök att flytta på dem tycker jag!

För mycket näring ger stor tillväxt av bladmassa istället för frukt, det är helt korrekt. Nästa sak jag funderar på är hur du klipper din vinranka. Pincenerar du årsskotten till 2-3 blad över blomklasarna för att stimulera frukttillväxt?

Ett perfekt bevis på att gången inte måste bli kantig och tråkig bara för att stenarna är raka. Du får verkligen ett trädgårdsland att bli glad av!

Det tycker jag absolut att du ska, Kerstin!

Nej, det går jag inte med på -då spricker ju mitt planteringsschema för sommaren! De får veckan på sig, gror de inte då åker såbrättet ut i kylen på förrådet för litet konstgjord stratifiering. Jag har ju halva fröpåsen kvar, jag får väl överväga att plantera dem också :-)

Okej, filade gjorde jag innan blötläggning, täckt har jag gjort och varmt står de. Då är det bara att hålla tummarna för att de får fart så småningom då. Tack Kerstin för att du ger mig hoppet åter!

Är det någon som har erfarenhet av att så doftlupin?
Jag har sått mina efter konstens alla regler, följt fröfirmans instruktioner om blötläggning, jord och temperatur till punkt och pricka men ändå har jag bara fått upp 1 (!) enda liten fröplanta som inte ens tycks överleva omplantering. Med nya frön, som vid plantering såg jättefina ut borde jag ha fått upp mer än en planta på elva försök. Rätt långt från förpackningens utlovade 75% grobarhet.
Jag sådde i såbrätte tillsammans med en convulvus - kan den senares snabba groning ha hämmat lupinerna? Eller finns det något hemligt trick för att få lupinerna att gro? Jag vet ju att perenna lupiner gror bäst på jord där det redan vuxit lupin...
Nu har jag planterat om det som grott och sparar såbrättet någon vecka till för att se vad som händer. Annars gör jag ett nytt försök med fröpåsens andra halva direkt på friland och hoppas på bättre resultat.
Har ni några bra ideer?

En kruka på 25 cm i diameter skulle jag bara rekommendera en enda purpurvinda i. Jag brukade sätta mina i terrakottakrukor med diameter 50 cm när jag hade balkong, en planta med andra sommarblommor runt, det kräver daglig vattning omkring 5 l för att utvecklas väl (=2-3 m höga). Sommaren som gick satte jag tre purpurvindor tillsammans i en av sagda krukor, de utvecklades inte alls bra och blev betydligt klenare än jag varit van vid av konkurrensen.

Vad gäller toppning har jag aldrig fått dem att se ut som köpeplantor med stora, kraftiga stammar, men det är om inte annat ett sätt att hålla dem i chack så att de inte ränner iväg och trasslar in sig i möblemanget på fönsterbrädan. Har du plats att låta dem vara är det helt okej också, de buskar till sig när de kommer ut. Toppa 0,5 cm ovanför bladfästet för att inte skada anlaget i bladvecket.

Så var det nog, Huggorm :-)

Krambjörnarna var en vild chansning, de har inte gjort minsta avtryck i min minnesbank. Bumbibjörnarna minns jag däremot, men det var när barnen var små.
Fel hade jag dock på Ikas skelett. Kan ha berott på att jag brukade stänga av när hon dök upp på TV.

Thujan skall inte toppas innan häcken nått slutlig höjd. Man kan trimma litet på bredden om man är noga med att inte klippa in på brun ved, men det är mer för att hålla den smal, inte för att den ska grena sig.

Misstänkt likt spirea. Antingen klipper du av hela rasket och håller tummarna för att du kommer upp igen, eller så klipper du ur torra grenar från roten och putsar litet på det som blir kvar så att den skjuter nya skott.

Jag skulle tro att tvåan är en lagerhägg, gammal och fröförökad. Då blir de stora som små träd och får vackra röda bär på hösten.

Elvan kan vara en druvfläder, med spetsigare blomklasar än "vanlig" och röda bär. Den skall man inte göra saft på, de är giftiga. Du får vänta in blomningen och se...

De vitbrokiga bladen är definitivt en klätterbenved.
Jag håller helt med de som tidigare sagt att ni ska ta det lugnt första säsongen, se vad som kommer upp och känna efter hur det funkar hos er. Ta bara bort om det är något som växer helt tokigt och riskerar skada något, har man väl sågat ner och grävt upp är det för sent att ändra sig!

På jobbet har vi en urgammal version av explorer som bara ger upp varenda gång jag försöker ladda nya Odla. Urtrist när man sitter och försöker få natten att gå!