Tack för svaren! Om man gör en sökning på de latinska namnen på svävflugelik och humlelik på just Google Bildsök så tycker jag min mest liknar alla foton över svävflugelik.

Den humlelika är verkligen mer rödaktig och grönaktig i färgen. Men helt säkra kan vi inte vara, för det verkar som om individerna skiljer sig ganska mycket åt... Jag skulle ha frågat svärmaren, men den svärmade på!

Jag såg en så fin dagsvärmare på jobbet idag, som sög nektar ur penséerna. Har letat online och förstår att det måste vara en svävflugelik dagsvärmare (Hemaris tityus) eller en humlelik dagsvärmare (Hemaris fuciformis). Detta var i Järfälla utanför Stockholm.

Färgerna säger mig att det troligen är en svävflugelik dagsvärmare, vilket gör mig glad för den är rätt så ovanlig! Men google-bildsökningen visar bilder som jag ändå inte riktigt tycker stämmer. Men jag antar att de kan skilja sig lite åt, med tanke på ålder? Det verkar som om den humlelika ska vara mer grön-röd-aktig och det är ju inte den här. Vad säger ni?











Nästintill omöjlig att fota. Väldigt fin i alla fall! Den rullade ihop sugsnabeln så fint när den flög, för att sedan rulla ut den och suga nektar ur blomman, svävande. Och antennerna var väldigt fina också.

Hoppas det inte var rödryggad spindel:
http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6dryggad_spindel

eller svarta änkan
http://sv.wikipedia.org/wiki/Svarta_%C3%A4nkan

Alla exotiska spindlar som kommer från utlandet bör oskadliggöras och fångas in i glasburk eller liknande...

I vanliga fall dödar jag inte spindlar, de gör ju stor nytta och jag tycker de är vackra! Men med exotiska spindlar kan man aldrig bli för säker, enligt mig...

Jag har inte läst alla inlägg så noga nu, vill mest svara på ursprungsinlägget.

Jag gick ut Enköpings trädgårdsmästarutbildning december 2009. Jag har faktiskt bara gott att säga om utbildningen. Lärarna var verkligen "toppskiktet" ur branschen och mycket kunniga, även om den pedagogiska förmågan varierade. Totalt sett var de flesta dock mycket bra på att undervisa. Lärarna var t.ex. Maj-Lis Pettersson (växtskydd), Lena Månsson (perenner, sommarblommor, lök och knöl), Elisabeth Svalin (Gunnarsson, trädgårdshistoria), Harald Kratschmer (beskärning), Tom Ericsson (fr SLU, växtens byggnad), och många fler.

Det finns "tre läger" när det gäller vad man vill jobba med, känns det som. Vissa kan tänka sig säsongsjobb i princip livet ut. Andra vill starta eget och hjälpa folk med deras trädgårdar (svårt på vintern om man inte får bra designjobb och kan rita trädgårdar då). En tredje skara kan tänka sig att ha säsongsjobb och att jobba med något helt annat eller snöröjning, på vintern.

Jag jobbar just nu på en kyrkogård (säsongsjobb). Man behöver inte vara medlem i svenska kyrkan för att jobba säsong där. Det är oftast de fast anställda som har hand om vissa bitar där man kan träffa anhöriga (t.ex. urnsänkning). Dock hjälper jag till med gravgrävning av olika slag, där jag dock aldrig har huvudansvaret.

Som första jobb tycker jag kyrkogårdsjobb är bra, eftersom både skötsel, viss anläggning, beskärning och framför allt MASKINER ingår, så man lär sig mycket praktiskt.

Några tips: Satsa på bra praktikplatser, gärna hos ganska kända företag, kommuner eller botaniska trädgårdar, där du ser till att få skriftligt intyg där det står vad du gjort, hur länge, samt hur du var som arbetare. Även om skolan inte kräver detta är bra att kräva det själv! Mycket värt när man söker jobb.

Det där med att många får jobb... Det funkar så att de undersöker en tid efter utbildningen, vilka som har jobb just då. Det kan vara säsongsjobb eller vad som helst. Då kan statistiken visa väldigt höga procenttal. Men visst, jag tror faktiskt inte det är så jättemånga som går arbetslösa efter 1-3 år!

Har man utbildning och skriver en bra ansökan är det inte så svårt att få åtminstone säsongsjobb inom odling, växthusodling, parkskötsel och dylikt. Vill man utvecklas och lära sig mycket om alla sidor av branschen är det nog bra att ha provat på olika saker, innan man till slut känner efter vad man vill jobba med på lite längre sikt. Så känner jag i alla fall.

Sorry för det långa svaret. PM:a mig om du vill veta något om Enköpingsutbildningen. Den kommer ha inriktning på ledarskap i framtiden, tror jag. Jag pendlade två år från stockholm (tågen stannar även i Sundbyberg). Man kan låna extra av CSN för tågresorna.

Träflis och barkflis stjäl kväve från marken när det förmultnar, vilket ger sämre tillväxt.

Du skulle kunna lägga svart markduk och sen flis uppepå för att dölja den, men troligen kommer ogräset till slut växa i flisen ändå. Du kan ju annars stödgödsla ibland om du lägger flis (svårt att veta exakt hur mycket flisen snor ur marken dock).

Jag hade nog ändå använt enbart svart markduk (sådan som ogräs ej kan tränga igenom), utan att täcka den.. Det går också att lägga vackra stenar uppepå markduken, ganska stora stenar alltså. Viktigt att se till att vattnet verkligen tränger ner genom duken bara.

Att bli av med kirskålen blir nog i princip omöjligt, utan att förstöra för mycket av vinbärens rötter

Hoppas du kommer på någon bra lösning

Vilken rolig liten holkhistoria! Hoppas vandaler och andra nötväckor till slut kan samsas så att det blir boande av! Roligt att de faktiskt gillar en så speciell holk också.

En fråga: Får jag länka till detta inlägg (med några bilder) i Holkbloggen, min blogg om fågelholkar?

Här i stockholm kan man hitta tofu i asiatiska affärer, en stor klump för 20 kronor (mycket mer än i mataffären). Men jag och min sambo köper inte denna tofu, då vi tycker det är viktigt att tofun är ekologisk, som ju Kung Markattas är. (Eftersom sojaböneodlingarna odlas där man hugger ner regnskog. Har fått för mig att Kung Markatta har koll på detta och att deras soja inte är från sådana plantager.)

Men är det rent ekonomiska skäl som avgör så är det billigare i de asiatiska butikerna.

Bara ett litet aber: Det är väl inte bra att ge för mycket kväve till unga träd. Risken för snabb utveckling av bladmassan är stor, och då kommer bladlöss och annat som ett brev på posten, plus gängliga skott. Men jag är osäker på hur mycket kväve de kvävefixerande växterna egentligen för ner til jorden. Men jag skulle för säkerhets skull ha blandat t.ex. klöver med nån annan växt.

Andra kväverika gödselmedel, som till exempel gräsklipp, kan också vara för mycket för vissa träd, det var därför jag kom att tänka på detta.

Tycker Överbölingens inlägg ovan var bäst, bra att få hjälp att gräva bort mycket jord och att göra trampstenar för enklare rensning senare! Trampstenar eller stubbar kan ju bli så fint och charmigt också

Men jag tycker inte att tipset om att lägga bark är bra, bark snor vid nedbrytning väldigt mycket kväve från marken och lägger man bark måste man stödgödsla i rätt stora mängder på sikt.

Hoppas du får ordning på din slänt!

Att så in en massa blommor som sprider sig själva är ju jättebra tips. Jag hade mest tipsat om buskar men det kanske blir för dyrt egentligen, även om jag älskar slänter där buskar bildar en fin matta.

Som gudrun skrev: Tänk på att lupiner är ganska fula efter att fröna sprätt iväg från frökapslarna, det kan se skräpigt ut, som någon skrev (även om jag älskar lupiner när de blommar!) Lupinerna går bort även enligt mig alltså

Vilket vädersträck är slänten i? Det avgör ganska mycket vad som kan trivas där, även när det gäller buskar.

De ogräs du nämner är mycket svåra att få bort och kommer nästan alltid tillbaka..
När det gäller perenner så finns det ju flera marktäckande sorter, men många klarar inte stark sol.

Ett alternativ skulle kunna vara marktäckande låga buskar, som kommer täcka så stor del av släntytan att ogräs på lång sikt inte längre trivs, eller blir svagare på grund av ljusbrist.

Exempel på sådana buskar är krypande tuja (som dock inte är en riktig tuja), den heter Microbiota decussata på Latin.

Det finns också riktigt små sorter av snöbär (Symphoricarpos albus 'Arvid'). Visserligen inte en "krypare" men ändå fint täckande om man sätter många i förband.

Liggande rosor fick du redan förslag på, det finns fler sorter. Problemet där är väl att rosor släpper igenom mycket ljus och ska du rensa ogräs bland liggande rosor är det inte så lätt.

Sen har vi klätterbenved som kan vara riktigt fint i slänter, men funkar inte i starkt soligt läge och i de övre zonerna (Euonymus fortunei).

Jag gillar också sandkörsbär, blir bara 25-40 cm över marken och växer krypande. Klarar också torra miljöer. Odla skriver i en artikel: "Prunus pumila var. depressa. Den är en lågväxande, utbrett krypande buske, bara 25 cm "hög". Bra som marktäckare, i stenpartier, på murkrön och som släntväxt."

Men ogräset får du nog dras med oavsett vad du planterar. Gräver du djupt och bra när du gräver uppgräset kanske mängden som kommer upp ändå är hanterbar, även bland de nya växterna!

Är det mer soligt läge och du är sugen på perenner skulle jag göra en kryddslänt med mycket kryddväxter, men det blir ju extremt mycket kryddväxter till en så stor slänt, så kanske vore perenner blandat med krypande buskar ett alternativ.

Hoppas du kommer på något bra!

Ja, jag gör nog det, rostar alltså. Men jag skållar dem först för jag tror skalet annars kan lossna, läste jag nånstans precis.

Tack så mycket!

Hej!
Jag köpte tidigare mandlar som var täckta av vit choklad och pudrade med kanel, vilket var himmelskt gott. Tänkte nu försöka göra såna själv och ge bort. Men alla recept jag hittar på nätet när jag söker på "chokladdoppade mandlar" har först recept på brända mandlar, och sen står det att man ska doppa dessa i choklad.

Funkar det utan att kandera mandlarna först?
Skalet ramlar väl av, av hettan från chokladen, så jag antar att jag måste skålla dem så att skalet försvinner, oavsett.. Men frågan är alltså om man sedan bara kan doppa dem i chokladen?

Julgodisnovisen är tacksam för svar

Tack för kommentarerna om fotona! Jag använder en digital kompaktkamera från 2003 som börjar bli riktigt dålig, men närbilder utan blixt klarar den fortfarande, om man bara lyckas hålla händerna stilla. Det var häftigt med den gröna färgen mot höstens färger som sagt.

Olle, du har rätt, det är en jordstjärna, fick jag veta av min kompis. Här är mer fakta om svampen:

http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/v...arnor.1737.html

Var på Gotland i helgen och i det dystra, men vackra grå och bruna landskapet hajade jag plötsligt till när jag såg denna spindel som jag tror är en grön bladspindel, Micrommata virescens? Den var så fin!

Om honorna övervintrar borde den väl ligga och sova nu? Eller är den på väg att dö? Det var väl runt 7 grader ute.









Denna röksvamp var också väldigt fin, men vad är själva pyramiden som bildats undertill? Har inte sett det på röksvampar förut! Flera i skogen hade en sådan bildning. Övriga hade bara den runda delen mot marken som vanligt.

Ska kika på Tradera också, tack! Tänkte att frakten kan göra att det blir dyrare än det behöver bli där...

Det blir nog Shurgard faktiskt! 1 meter bred, 15 meter lång, 129 kronor. Jag klarar mig med två sådana! Så det är ett tips om det är nån som behöver, då slipper man frakt också, kan köpa direkt där.

sökte lite på odla nu och ser att det finns växtskyddsbubbeplast på willab, men det är inte vad jag är ute efter (för dyrt), utan kanske hänvisning till kontorsgrossist, byggmarknad eller liknande som kan ha? bredden är inte så noga, bara det är billigt... jag får häfta ihop flera längder på bredden annars.

Är det nån som vet var man kan köpa bubbelplast på stor rulle? Behöver det senare till mina växter på balkongen. Många står tyvärr i väldigt små krukor för jag har inte haft råd att köpa stora och välisolerade krukor. Vi har trätrall på balkongen, tänkte göra ett tält av bubbelplast där jag buntar in flera krukor åt gången. Men väntar tills det blir kallare...

Bor i Stockholm så alla stora kedjor finns här, men jag har sökt runt lite på hemsidorna och hittar inte..

Tack för era svar! Jag har nu vidarebefordrat svaren till min vän, hittade flera bilder på larven och fjärilen på wikipedia Commons:
http://commons.wikimedia.org/wiki/Cossus_cossus
Hoppas det var den han såg!

Hittade en gammal tråd på Odla-forumet, läs den här!

Deras länkar till Naturskyddsföreningen är gamla och funkar inte, men de har en guide "bygg en fjärilsträdgård", du hittar den här.

Kryddväxter är ju en hit. Här är en sida som listar fjärilsväxter allmänt, många borde gillas av vissa nattfjärilar, såvida de inte stänger sig!

Här är en engelsk sida från odla-tråden som listar fler.

Heliotrop och andra kvällsdoftande sommarblommor borde funka bra. Kryddväxter skulle jag ha, och solhattar..

Jag tycker inte man ska samla några djur, även om de är vanliga, men då menar jag som HOBBY. För vetenskapliga skäl kan det ju vara mer okej i vissa fall. Vem vet, till slut blir de ovanliga. Blev lite arg när jag läste denna artikel som så vackert beskriver några barns "udda" "spännande" intresse att samla fjärliar:
Unga bröder med udda hobby

En vän till mig såg en stor (Minst 5-6 cm) röd larv med gult/gulaktigt huvud komma krypande uppe i en ek i Drottningholms slottspark, som ju har många gamla ekar. Kanske någon sällsynt skalbagge? Vi vill gärna få reda på vad det kan ha varit. Någon som har en aning?

Hittade ett recept:

http://bjornmat.blogg.se/1195079184_aroniapaj.html

Det verkar funka bra att göra paj.
Jag kan inte testa för jag har bara begränsat med bär (fick genom jobbet). Men det ska nog gå bra

Hej!

Behöver lite "akut" (har inte riktigt plats i frysen) ett recept på aroniapaj, eller snarare en fråga:

Borde det inte gå att göra en smulpaj eller vanlig paj på aroniabären, utan att blanda med annan frukt? Om man tillsätter lite mer socker än vanligt? Jag tycker smaken påminner något om blåbär, och blåbärspaj är ju gott.'

Jag sökte på nätet men hittade inget exempel på någon som använt endast aronia... Men med en söt sås till gör det väl inget om pajen är lite "kärvare"? Någon som testat?

Även om du nu vet vad det är, så tänkte jag påpeka att det är lätt att komma ihåg om man tänker att den äkta flädern har breda PLATTA blomklasar, medan druvflädern flädern har mer runda klasar. De är runda/avlånga eftersom de sedan får mer som en druvklase av bär, istället för en platt konformad klase.

Men det är väl ungefär vad alla har sagt