Javisst är det roligt att träd finns i alla former. Eftersom de funnits i ca 100 miljoner år har de utvecklat alla möjliga sätt att leva...
[/IMG]
...som denna Araucaria columnaris i Nya Kaledonien.
Om du inte vill ha rotskott - akta dig för pelarasp, pelarpoppel och olika pilar.
Pelareken som Tingstäde nämnde är fascinerande att se och den har ett ekmörkt och glansigt, fint bladverk, ofta med röda inslag i de nykomna bladen. Det är ett stort och ståtligt träd och om man som jag tycker att eklöv är utmärkt som jordförbättrare för att de inte 'försvinner' så snabbt är det ett utmärkt träd.
Vill du ha ett träd som mer följer en pyramidal form av sig själv - titta på avenbokarna osm Åsa nämner. De är parklikt majestätiska utan att man behöver göra något med sekatören.
Carpinus Fastigiata, till höger uppstammad:
Av pelaraplar har jag sett sorter som blir 1-6 meter ute i handeln. De brukar inte bli mer än 60 cm breda. Malus baccata Columnaris är en pelarprydnadsapel som växer som en smal pyramid och ger vacker blom och små frukter. Det är den enda pelarapeln jag sett som ändå ser ut som ett träd. De andra ser mer ut som en rak, upprättstående spaljé de första åren och sedan som ganska upprättspretande buskar. Inte särskilt vackra förutom under blomning och fruktsättning.