Svårt att få ett snabbt resultat. Det du skulle kunna göra är att sätta en skärm/plank innanför. Det är dock inte kanonbra för häcken eftersom att det skuggar och gör den ännu glesare på sikt.

JAS är bra tid att beskära men klipp försiktigt och stegvis istället för "radikal" beskärning. Dela upp beskärningen i flera steg.

Eftersom det är sent på säsongen så är skadan relativt liten av bladförlusten men om de även har skadat grenarna så skulle jag snygga till snittytorna. I övrigt hade jag väntat.

Vill du läsa mer om fruktträdsbeskärning så har jag skrivit några rader på vår hemsida.
http://www.sptradgardsservice.se/tradgards...radsbeskarning/

Instämmer med föregående.

Det viktiga är att det inte blir stående vatten runt rötterna för då blir det syrefattigt och risk för att trädet drunknar.

Du kan beskära en gång per tillväxtperiod dvs om du beskar i vintras så går det bra att beskära även nu. Men om du skär nu så ska du inte skära igen i vår.

Läs gärna mera här

Har du någon bild?

Testa med Billbäcks plantskola eller Zetas. De borde kunna få fram växtmaterial.

Testa med endel av tisteln i kruka och låt resten stå kvar på friland.

I en kruka blir det alltid kallare på vintern än på friland och det kan bli problem med härdigheten beroende på vart du bor. Har du möjlighet så kan du gräva ner krukan vintertid eller försöka skydda den med något isolerande material. Du kan också testa att ställa den i ett kallförråd som dämpar kylan.

Man brukar säga att det är bäst för plantan är om du klipper ner på våren eftersom fukt kan gå ner i stjälkarna ge frysskador. Vi klipper ner mycket perenner på hösten eftersom det ser skräpigt ut. Vi har inte sett några problem med det så jag hade klippt ner den på hösten av praktiska skäl.

Större skador har jag fått rekommenderat att de bör skyddas på snittytan, för att det tar så lång tid innan de läker och balsam eller något annat kan skydda till viss del mot angrepp. Finns det inga situationer då man inte bör använda sårbalsam eller är det helt förlegat? Mindre skador som uppstår när man klipper kan jag tänka mig att det inte är till någon nytta. Har inte läst boken som refereras till så jag vet inte vad det är för typ av skador som undersöks.

Intressant inlägg från malus tycker jag. Det visar ju att det inte är så självklart. Har aldrig hört den perioden rekommenderas tidigare.


Om man nu vill hålla sig till JAS, så har ju löven börjat trilla i September. Hur länge går det att klippa? Hur ser man när trädet är för mycket avmognat för att klippa under den perioden? Det går ju inte helt att bara titta i almanackan, så vad avser de som skriver JAS? Riktig vegetation och flera veckor för att kunna hinna läka, eller skaffa sig ett skydd, så borde det ju heta JA istället....





OT: Apoteken säljer mer än bara mediciner. De har ett visst utbud av kemikalier som inte används i medicinska syften. Exempelvis oxalsyra brukar jag köpa där.

Mmm, okej. Det va ju dumt.

Till saken hör att jag lovat att klippa några körsbärs och plommonträd åt bekanta men glömt att höra av mig som jag lovade. Då får jag väl göra det kommande år istället.

Klippte dock ett träd här hemma som jag inte är så jätte rädd om. Finns det några sätt att minska risken för angrepp?

Det måste handlat om att det blir syrefattigt (och då är det ju inte heller några maskar i farten). Någon typ av konservering.

Nej de kan inte handlat om något lager från en vattensork. Det var mycket frukt. Eller snarare rester, men nedbrutet var det inte.

I komposten går alldeles utmärkt om de inte hamnar långt ner.


En bekant köpte en kolonilott för många år sedan. Jorden på lotten består av styv lera där det inte är uppblandat med annat.

För inte lika många år sedan skulle de gräva upp en bit av gräsmattan av någon anledning och upptäckte då att förra ägarna grävt ner äpplen som inte helt hade förmultnat. Och då hade det åtminstone passerat tio år. Så gräva ner äpplen ska man inte göra, i af inte om man har lerjord.

Fågelvägen: Nej jag tycker inte man behöver klippa varje år, och nej jag tycker inte Vollbrechts råd är otydlige. Det som står i böckerna är oftast inte hela sanningen, alla möjliga metoder och tidpunkter för klippning tas ju inte upp. Man rekommenderar den bästa och varnar för felaktiga tidpunkter.

Eftersom det är en infektion, bör man inte kunna skydda snittytorna med "sårbalsam" eller liknande?

Mjo de har jag allt läst. (Har boken)

När det gäller andra växter är det ju skillnad om de klipps så här i November eller om de klipps på vårvintern, t.ex. vindruvor. Det händer ju saker i träden även under vintervilan...

Körsbär och plommon ska ju skäras efter fruktsättning, i vegetationsperioden under JAS. Men det borde gå att klippa även efter denna bästa period.

Vårbeskärning leder ju till att trädet blöder, men går det att klippa nu under senhösten?

Finns det några riktlinjer för hur länge man kan klippa?
Finns det sätt att se det på trädet?
Är nyår för sent för norra Götaland?


EDIT: Ber om ursäkt för slarvig rubrik. Ber att någon moderator som ser detta att redigera rubriken.

Skinnhandskar verkar som ett riktigt bra tips, ska testas. Annars får de bli svampar tror jag.

Tack för era svar =)

Jag blir smått tokig på mina taggiga kaktusar. Lyckas alltid skicka mig på dem och få en massa småtaggar som sitter kvar.

Av de handskar jag testad har inga fungerat bra. Gummihandskar sticker de rakt igenom, och några olika varianter kraftiga tyghandska har också testats. Resultat: obrukbara handskar p.g.a. taggar som sitter kvar.

Antar att det bästa kanske är att inte sticka sig, att helt enkelt va försiktig och använda redskap. När man bara flyttar dem går ju det bra, men det blir svårt när man tar sticklingar eller planterar om.


Några tips?

Använder den inte själv, tycker den är lite överflödig, men var tvungen att testa. Verkar va riktigt bra funktion. Blev förvånad hur väl den hanterar gramatiken. Vissa komplicerade ord klarar den inte, men det är ju inget som stör.

Kanske ska fundera på om det är bra eller ej att använda den då risken finns att man tappar engelskakunskap på så vis. Ska försöka undvika funktionen av den anledningen även i fortsättningen, inte för att jag är expert på engelska...

Rent principielt vore det rätt också

Håller med, ett alternativ är att ha underforum. Vet inte om det ingår i det packet som odla abonerar.

Dock finns det en sökfunktion som går att använda i trådarna.

Ta de försiktigt bara, sånt här kan va känsligt och verkar va det eftersom han snäser av dig.

Hans argument att de är planterade på hans tomt faller ju eftersom de utan vidare kommer växa in även på din tomt. en 20 cm tjock syrenhäck han inte jag sett någon gång i vilket fall. Hör ju ha planterats minst 30 cm in.

Såga isär trädet, är det någon parasiterande svamp som tagit död på trädet ska de finnas röta i någon form. Det är sällan en svamp tar död på träd, även om det finns arter som göra det. (Det är osmart att ta död på sin värd...)

Svampen kan mycket väl kommit dit efteråt.


Honungsskivling har föresten självlysande mycel, kan va roligt att känna till. Mycelet är svart, och inte och inte gulbrun, fruktkropparna är däremot gulbruna. Mycelet kan även vara vitt då det växer i trä. Det är då de mindre förgreningarna och hyferna som har den färgen. Det är just spetsarna på hyferna som är självlysande.

De flesta träd och många kärlväxter bildar mycorrhiza med med en svamp.
Svampen och växten sammarbetar, svamen får socker i utbyte mot att den hjälper trädet med vattenförsörjning och näringsuptag. Utan mycorrhiza i skogen t.ex. så skulle tilväxten bli mycket sämre och vissa växter är mer eller mindre beroende av detta samarbete.

Ser inte trädet ut att må dåligt så finns ingen anledning att va orolig. Skicka gärna en bild på fruktkropparna när de dyker upp (beroende på svamp så kan de ibland ta många år).

Jag jobbade också i kassa förut. Framförallt är det mycket enklare när kunden betalar med kort tycker jag.

Jo visst, banken tar flera % på köpet. Men säkerhet kostar. Tidlås på kassorna kostar, myntboxar kostar. Korten är än så länge väldigt enkla att koppiera, men när alla använder chip-kort kommer de att bli mycket säkrare...

Vem betalar kostnaden att driva bankmaterna? För det kostar att fylla på bankomater, städa upp runt dem, ta bort klotter, underhålla dem och laga fel. Dessutom är det inte säkert att ta ut ur dem heller.

Fram för det kontantlösa samhället. Helt rätt med avgifter på bankomaterna.

Jag är lite nyfiken på vad som ska ställas ut och som ska saluföras under mässan i Älvsjö.