Förra sommaren hittade jag ett par vinbergssnäckor i trädgården. Dom hör inte hemma här normalt och jag tänkte att dom inte skulle övervintra, men det tycks dom ha gjort för häromdagen hade jag 5 st Jag tycker dom är vackra men är osäker på om dom kommer att ställa till stor skada i trädgården. Någon med erfarenhet?
 DSC_0165.jpg ( 937.4k ) Antal nedladdningar: 27

Här finns det massor av dom! Och dom gillar att knapra på det mesta T.ex. lupinstammar är mums Ibland när det varit regnigt ett tag, brukar jag plocka en hink och föra långt ut i skogen!

Tack Lokan för svar. Kanske man skulle testa sniglar med vitlökssmör......

Jag har också erfarenhet av vinbergssnäckor - dels dom som jag 'planterade' in i mina föräldrars trädgård (södra Dalarna) - där finns dom fortfarande kvar (säkert efter 30 år) men i begränsat antal, grävling och klimat gör nog sitt till. Och så mina 'egna' som jag ständigt och jämt för 'krig' emot (jag avlivar dom helt enkelt). Vinbergssnäckorna har förstört massor i trädgården, nästan värre än mördarsnigeln. I början plockade jag kass-vis av dom och gick iväg - men inte längre. Nu blir det 'pang bom' - denna massaker utspelar sig strax utanför Uppsala.

Här där jag bor - norra Färingsö på Mälaröarna - har det funnits vinbergssnäckor i hela mitt liv! Jag "lekte" med dem när jag var liten. De var mina "husdjur" och jag älskade dem, och gillar dem fortfarande.

Numera, de senaste åren, finns det så mycket vinbergssnäckor så de inte går att räkna, de är som sandkornen på sandstranden . När det regnat kan det se ut såhär (de är INTE hopsamlade inför fotograferingen!) :

 v.1.jpg ( 364.03k ) Antal nedladdningar: 64


Någrta av dem har samlats under fågelmatningen, där det fortfarande ligger kvar skal efter solrosfrön.


Jag har en viss erfarenhet som sagt . Och det är sant att de äter av det mesta. Men de är ändå mest förtjusta i "grova fibrer". Som solrosfröskal, tjocka mer eller mindre torkade växt-stänglar, och dyligt.

Men sedan har de vissa favoriter som står överst på deras meny - det vill säga sånt som är i stort sett omöjhligt att odla utan att slydda sina växter med när eller galler. Snäckor klättrar ju också mycket bra, så att ha urnor och lådor bekymrar inte dem.

Tagetes älskar de! Mums. Dahlia går inte att ha, knappt en stjälk är kvar på morgonen, bara ett torkat slemspår som avslöjar marodören.

Solrosor fäller de som timmer, de är som bävrar!


Det finns säkert något mer som de är svåra på, men i stort sett går det mycket annat bra här. Jag har ju hönsnät runt trädgården, mot rådjuren. Det funkar även mot snäckorna - de stora. Ganska bra. Jag samlar ihop dem i en hink och flyttar dem, sen är det ganska lugnt.

Ett trädgårdsland funkar med ett lågt hönsnät/kycklingnät omkring.
Vinbergssnäckorna är definitivt bättre att ha, än "mördarsniglana" som börjar komma nit nu också!!


Vinbergssnäckorna tar ju flera år på sig att bli vuxna och könsmogna. Här är några i olika åldrar (hopsamlade för fotografering). Den vita är äldst :

 v.2.jpg ( 264.97k ) Antal nedladdningar: 68



Stor och liten:

 v.3.jpg ( 169.02k ) Antal nedladdningar: 91



Mmmm, gott:

 v.5.jpg ( 146.05k ) Antal nedladdningar: 38



Det är vackra djur, tycker jag. De är till exempel inte "slemmiga" som mördarsniglarna är.

Ett par foton till:

 v.4.jpg ( 211.53k ) Antal nedladdningar: 60


 v.6.jpg ( 137.07k ) Antal nedladdningar: 80


Redigerat av amaira: 07-06-2014, 13:59

Amaira! Tack för viss balans i tråden (syftar på mitt mordiska inlägg) - jo jag kan tycka att dom är vackra, och förr innan jag jag skaffade egen trädgård fascinerades jag av deras storlek. Men inte längre tyvärr. Tagetes skrev du att dom gillar - det kan jag intyga - jag gillar alla former av tagets men det går inte att odla mer p g a snäckorna. Vidare skrev du om dahlior - det gör mig mycket nervös eftersom jag aldrig tidigare har odlat sådana - men i år slog jag till och har drivit upp nio dahlior. Ska det bli snäck-mat av dom tro. Känner att jag borde sätta mig i bilen genast och fara ut till torpet och inspektera dahlia-krukorna.

Med all denna samlade erfarenhet blir ju beslutet lätt. Tack amaira även för fina bilder, det är något visst med dessa snäckor.