Min brudorkidé har en hyresgäst som inte går att vräka!.
Ett midsommarblomfrö har tydligen följt med i komposten när jag planterade om bruden förra våren. Så småningom började det spira en liten planta och några blad kom upp. Jag var där med saxen och knipsade - här skall inte komma nåt ogräs i min Finastina!
Skam den som ger sej tänkte nävan och sträckte på sej med nya, ilskna blad. Jag drog i den för att få bort den men den bet sej fast i orkidérötterna. O.K. du får väl sitta då din tjurskalle! tänkte jag som med jämna mellanrum reducerade bladen så den inte skulle ta överhanden.
Nåja, den gjorde faktiskt lite nytta också - när det blev för torrt i krukan så signalerade den genom att sloka med bladen. På så sätt hjälpte den ju också orkidén som inte kunde sloka.
Så där har den hållit på nu i över ettochetthalvt år. Den blommade nu i höst , en vek stängel med små blommor.
Nu får den sitta - dom verkar leva i symbios med varandra. Orkidén sträcker nu ut en knoppstjälk. Den kanske vill tacka för att den får behålla sin krukkamrat!