�ldsta existensen p� jorden - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

2 sidor

1 2 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

�ldsta existensen p� jorden, - ett tr�d f�rst�s!

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	29-11-2002, 00:51 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hittade detta p� F�reningen f�r Dendrologi och Parkv�rds hemsida. Bra beskrivning av tr�d tycker jag! Dendrologi betyder l�ran om tr�d. Tr�d �r fantastiska organismer som i stor variationsrikedom v�xer p� v�r planet. De h�gsta tr�den n�r strax �ver 100 meter upp i luften och de gr�vsta m�ter flera 10-tal meter i stamomkrets. Den �ldsta nu levande varelsen p� v�r planet �r ett tr�d. Flera tusen �r gamla individer existerar. Det �r l�tt att fascineras av dessa v�xter som utstr�lar s� mycket t�lamod, trygghet och livskraft. I dendrologins sf�r brukar man f�rutom tr�d �ven inkludera �vriga lignoser s�som buskar, ris och slingerv�xter. Lignoser �r v�xter med lignin = ved�mnen. Lignoser �r s�ledes vedartade v�xter. Lignoser, liksom alla andra v�xter, grupperas i familjer som i sin tur indelas i sl�kten. T.ex. h�r sl�ktena Prunus (k�rsb�r och plommon), Sorbus (r�nnar och oxlar), Malus (aplar) och Rosa (rosor) till Rosaceae (rosfamiljen). Sl�kten indelas i arter. Arten �r den taxonomiska grundniv�n och ett artnamn beskrivs med sl�ktnamn och artepitet. T.ex. Prunus (sl�tnamnet) avium (artepitetet), f�gelb�r. F�ljdaktligen: Familj: Rosaceae Sl�kt: Prunus Art: avium Frr�n http://www.dendrologerna.nu/denkurs.html -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	29-11-2002, 18:57 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	Inst�mmer i stort med f�reg�ende talare. Fantastiskt med dessa amerikanska j�ttetr�d som n�r �ver 100 m. Redwood och Mammuttr�det t.ex. Det �r i det senare som man kan g�ra bilv�gar genom stammen. Maxh�jen f�r ett tr�d �r ungef�r 120 m. Sen klarar inte vattnets kapill�rverkan av att h�lla ihop. Det �r ju faktiskt den �versta grenen som suger upp vattnet hela v�gen. L�ste n�nstans att tr�den klarar n�n meter mer �n vad den teoretiska maxh�jden �r. Antingen s� st�mmer inte ber�kningarna eller s� har tr�den n�t knep. Men jag undrar om tr�den verkligen �r �ldst? Vad man kan bevisa med �rsringar s� st�mmer det, men hur skall man �ldersbest�mma ett �rnbr�ken som v�xer och v�xer. Den �ldsta delen �r f�r l�nge sen d�d men individen som s�dan lever. Det finns s�kert svampar som levt i tusentals �r p� samma s�tt. N�n minnescell pratar om pelare av bl�gr�n-alger (stomatoliter?) som tycks leva i all o�ndlighet fast jag hittar inga litteraturuppgifter just nu. Fascinerande �mne. -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

Ina Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	29-11-2002, 23:31 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 2 225 Medlem sedan: 31-10-2002 Medlem nr: 12	Kan man r�kna med korallrev som s�dana l�nglivade organismer, tro? Fast ett rev best�r ju egentligen av massvis av individer, det kanske inte kan s�gas vara en organism...

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	30-11-2002, 17:09 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Intressant att fundera p�! Till en del �r det v�l ocks� fr�ga om vad man anser �r "en levande existens" eller organism. Vi kan s�kert vara �vrens om att om en svamp sprider sig med sporer (fr�) s� bildar fruktkropparna nya individer. Sprider det sig med mycel och bildar nya fruktkroppar borde dessa ha samma genetiskt material som f�rra �rets svampar - och d� blir det v�l samma individ. Ett rotsystem som �rnbr�ken, om samma r�tter kan leva, vissna och komma igen i tusentals �r - d� �r det ju en individ. Men korallrevet som lever i tusentals �r borde v�l mer betraktas som en skog, dvs av en massa individer som kommer och g�r. Hur det genetiska materialet ser ut i koraller har jag ingen aning. Kan n�gon annan med genetiska eller filosofiska kunskaper delta och hj�lpa till h�r? Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	30-11-2002, 18:40 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	Nu b�rjar vi hamna i existensiella fr�gor, vad �r liv? Men ett korallrev skulle jag vilja kalla f�r ett livsaggregat, dvs m�nga organismer ihop. En korallpolyp lever inte l�nge men revet g�r det. Tror jag, �tminstone f�r�kar dom sig med �gg. Men jag undrar om dom inte kan dela sig ocks�. D�r �r ett annat livsl�ngdsproblem. T�nk en bakterie som delar sig oupph�rligen. Hur l�nge lever varje individ? Fr�n dess den �r nydelad tills n�sta delning? Eller tills alla delningsprodukter �r d�da, i s� fall f�rmodligen evigt liv. Ujujuj. -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

Ina Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	30-11-2002, 21:00 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 2 225 Medlem sedan: 31-10-2002 Medlem nr: 12	Jag har ibland n�r jag sett stora myrstackar blivit st�ende f�rsjunken i grubblerier om huruvida en myrstack �r organism eller tusentals. Det �r v�l lite grand en parallell till korallrevet eller skogen. Varken korallpolypen eller myran klarar sig speciellt bra p� egen hand. Det g�r i o f s tr�det... S�vitt jag vet har koraller enbart k�nlig f�r�kning, men jag �r inte s�ker. De kanske g�r som maneterna, f�rst k�nlig f�r�kning som ger en polyp och sedan avsn�rning av identiska individer fr�n polypen. Det d�r med bakterierna har jag inte t�nkt p� tidigare, s� nu har jag n�t' mer att grubbla �ver om jag inte kan sova i kv�ll. Eller s� har jag f�tt anledning att ligga s�mnl�s...

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	02-12-2002, 17:11 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Men om man l�ter definitionen av en enskild individ vara beroende av att den ska klara sig sj�lv, ja d� �r v�l inte ens vi m�nniskor individer. Liksom myrorna beh�ver vi ju varandra. Och liksom korallrevet lever varje ensild m�nniska inte s�rskilt l�nge, medan m�nskligheten iallafall hittills gjort det. Med celldelning och bakterier borde det v�l vara enkelt (hrmmm... testar h�r). S� snart en ny genupps�ttning skapats �r det v�l befogat att tala om en enskild, individuell cell och existens? Fast kloning kanske talar emot det. �ven tvillingar blir ju individer, och ett tr�d som v�xt upp fr�n en stickling och sedan levt i 1000 �r �r s� individuellt p�verkat av milj�n att man ju m�ste s�ga att det �r en enskild individ, helt unik alla andra. Man kan inte s�ga att vi helt l�st detta - �nnu. Eller hur? -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Ina Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	02-12-2002, 20:49 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 2 225 Medlem sedan: 31-10-2002 Medlem nr: 12	N�, det har vi v�l inte... Men d� massvis av filosofer och l�rde inte klarat av det p� hundratals �r beh�ver vi nog inte sk�mmas!!

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-12-2002, 03:50 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hittade en uppgift idag som �terigen f�r mig att tro att tr�det �r den existens p� jorden som lever l�ngst: F�r n�gra �r sedan uppm�ttes �ldern p� en "Huon pine" (Dacrydium franklinii) p� Tasmanien (Australien) till 11 100 �r, elvatusenetthundra �r. Helt otroligt. Detta enskilda tr�d har genomlevt en fj�rdedel av m�nniskans existens (den typ av homo sapiens vi �r idag). Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Ronny Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	05-12-2002, 08:44 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 121 Medlem sedan: 02-11-2002 Medlem nr: 69	Du Gossen Ruda, �r det inte s� att tr�dens vattenf�rs�rjning sker med hj�lp av kapil�ra krafter och osmotiskt tryck. Det �r ocks� det som begr�nsar tr�dens l�ngdtillv�xt till just en h�jd runt dryga 100 meters strecket.

Agar Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	05-12-2002, 10:06 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 32 Medlem sedan: 03-12-2002 Medlem nr: 455	Ang. Svampar s� �r mycelet en livsform..n�r det producerar frukter som i sin tur producerar sporer som germinerar s� �r det en ny livsform med annorlunda genetisk upps�ttning. Men ett mycel-n�tverk kan bli v�ldigt gammalt under jord. mvh //Agar.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-12-2002, 15:52 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej Agar, Men ett mycel p� 11 100 �r blir sv�rt att finna v�l? Hur gamla blir mycel i svenska skogar? Vilka svampars mycel lever och sprider sig l�ngst? Roligt att j�mf�ra svamp och tr�d! Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Agar Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	05-12-2002, 16:46 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 32 Medlem sedan: 03-12-2002 Medlem nr: 455	Jag vet �rligt talat hur gammalt det kan bli men ett n�tverk kan ju bli helt enormt stort och �verleva l�nge, iaf d�r man slipper v�ran Nordiska tj�rle. Fast 11 100�r har jag iofs sv�rt att t�nka mig att det kan bli. I Svenska skogar..?? Jag har faktiskt inget bra svar..men jag kan ta och forska lite i �mnet och se om jag hittar n�tt intressant svar. MVH //Agar.

KURT Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	05-12-2002, 16:47 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 10 440 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 34	Det finns ju i alla fall svampar som �r flera 100-tals �r gamla. Eftersom svampmyclet v�xer ut fr�n ett centrum (en spor) i en ring s� kan man ber�kna �ldern efter genomsnittlig tillv�xthastighet och ringens diameter. I gr�smattan kan man ju se s�dana s.k. h�xringar. N�r sedan ringen f�r en diameter om N�GON km s� blir det ju sv�rare att verkligen visa att det �r en och samma individ, men har gjort med genom att j�mf�ra DNA prover och p� s� s�tt hittat svampar som �r gamla och d�r individen nu v�xer i en cirkel om flera km. Det finns ocks� andra v�xter (f�rutom tr�d) som kan bli mycket gamla. Jag vill minnas att det bla finns n�gon �kenv�xt som kan bli n�got 1000-tal �r �tminstonde.

KURT Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	05-12-2002, 16:59 L�nk hit: #15
Medlem Antal inl�gg: 10 440 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 34	H�r finns det l�nkar till gamla tr�d OCH svampar. En svamp skall i alla fall kunna bli 2400 �r och vara jordens st�rsta levade organism http://www.scenichillsnursery.com/specialt...rees/index.html

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-12-2002, 17:51 L�nk hit: #16
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Jag �r �vertygad om att det finns flera v�xter som kan bli mycket gamla, men 1 000 �r �r r�tt m�nga tr�d. Finns t om flera tusen�ringa tr�d h�r i kalla Norden. Femtusen gamla �r tr�d har jag sett och vidr�rt (Mexiko och Kalifornien), men den h�r elvatusen�ringen hade jag tidigare inte h�rt talas om. Saxat om �lder p� tr�d: Sveriges �ldsta k�nda tall finns troligen i Muddus nationalpark. Den har uppn�tt den aktningsv�rda �ldern av minst 711 �r. Forskare har konstaterat att tallen i Muddus har �verlevt skogsbr�nder 1413, 1507, 1596 och 1771. Normalt blir en tall 250-400 �r gammal om den f�r v�xa fritt. Den �ldsta tallen man k�nner till I Sverige var 654 �r d� den avverkades 1913 i Sv�rdsj�, Dalarna. V�rldens �ldsta tr�dart anses Ginkgo Biloba vara. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-12-2002, 18:04 L�nk hit: #17
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	CITAT (KURT @ 05-12-2002, 16:59) http://www.scenichillsnursery.com/specialt...rees/index.html Fantastiskt bra sajt, Kurt. Tack! Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	05-12-2002, 19:08 L�nk hit: #18
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	Svar till Ronny en bit upp. Visst �r det osmotiska trycket inblandat. Men om jag kommer ih�g r�tt �r det bara i bladet eller barret detta sker eller n�rmare i levande v�vnad. Det �r osmosen som st�r f�r drivkraften men sen hj�lper kapill�rkraften till. Hade inte denna kraft funnits s� skulle inte v�xterna blivit mer �n 8-9 meter h�ga. Sen h�ller inte vattnet ihop. Det �r vattnets f�rm�ga att i tunna k�rl kl�ttra upp p� kanterna som �r den verkliga orsaken till 100-meterstr�d. Med en liten brasklapp f�r minnesfel. Det �r �ver 30 �r sen jag l�ste biologi p� gymnasieniv� med lite mer kunskaper insamlade efterhand. -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

Louise i G�tebor... Louise i G�teborg Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	05-12-2002, 19:16 L�nk hit: #19
Medlem Antal inl�gg: 772 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 35	Approp� mycelets livsl�ngd - kan om�jligt vara �ldre �n jorden den v�xer i . S� f�r nordiska skogar g�ller begr�nsningen efter istiden och sen en hel del till innan tillr�ckligt komplexa f�rnor hinner bildas -------------------- *Lev v�l, Louise*

KURT Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	06-12-2002, 07:04 L�nk hit: #20
Medlem Antal inl�gg: 10 440 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 34	CITAT (Louise i G�teborg @ 05-12-2002, 19:16) Approp� mycelets livsl�ngd - kan om�jligt vara �ldre �n jorden den v�xer i . S� f�r nordiska skogar g�ller begr�nsningen efter istiden och sen en hel del till innan tillr�ckligt komplexa f�rnor hinner bildas Den begr�nsningen l�r ju g�lla f�r de flesta ! v�xter, tr�d och svampar.

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

2 sidor

1 2 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 03-06-2024, 09:12

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon