Nu blir jag nyfiken. Jag har aldrig hört att M. sylvestris skulle vara hotad av utkorsning från M. domestica. Har du någon referens på det Big Gardener? T ex från genetiska studier?

Tror inte att zonkartan för Sverige är inaktuell. Klimatskillnaderna mellan olika delar av Sverige är nog trots allt fortfarande tämligen likartade oavsett växthuseffekten. Zonkartan visar just på skillnaderna i odlingsklimat mellan olika delar av Sverige men säger egentligen inget om hur varmt/kallt det i realiteten är i varje zon. Däremot innebär ett varmare klimat att man kan odla växter i allt högre zoner. Till exempel: en växt som tidigare bara gick till zon 1 kanske idag funkar bra i zon 2. Så någon ny zonkarta behövs nog inte, utan det är snarare uppgifterna om vilka zoner växterna kan odlas i som behöver uppdateras.

Det är inte blå blommor utan murgrönans svartblå bär som man ser på bilden. Det är inte alls omöjligt att det är i Sverige.

Du kan ju alltid ha det som en "perenn". Det har funnits ett kejsarträd i Uppsala botaniska trädgård i zon 3 i ett antal år. Det fryser ner till backen nästan varje år men växer upp igen till minst 2 m höjd och får enorma blad. Rätt häftigt även om det ju inte blir något träd av det. Om det inte fryser ner helt kan man skära ner det istället på våren. Det ger samma effekt.

Kan bara stämma in i det mesta som redan har skrivits i tråden. Kan väl tillägga att huvudsyftet med beskärning av unga träd brukar vara att få en önskad form på kronan. Däremot finns det ingen anledning att beskära för för att få bättre fruktsättning (funkar knappast, snarare tvärt om). Och det gör inget att ni har dröjt några år med beskärningen. Det är bra om trädet har hunnit etablera sig ordentligt innan man börjar forma kronan. Och vill ni forma kronan så tänk på att inte ta för mycket på en gång - då blir det bara en massa vattenskott och trädet blir hopplöst att få ordning på. Beskär försiktigt, lite i taget och tänk långsiktigt över flera år. Undvik helst att korta in grenar (t ex kapa på mitten). Ta istället bort hela grenar som växer fel. Och vänta inte tills de är för grova. Helst inte mer än några få cm i diameter.

Håller med om att det låter som robinia. Skulle möjligen kunna vara pagodträd. Det har också vita blommor och bladen påminner en del om robinia. Vet inte om det doftar dock.

Lutar nog också åt solskador. Tycker det brukar kunna se ut ungefär sådär (bladen blir blekt vitgula i färgen). Och plantorna verkar ju inte sjuka i övrigt. Har ni kollat så att det inte är vita flygare, trips eller liknande på bladen? Om det är solskador så är det inget att göra nu. Troligen kommer plantorna inte att påverkas så mycket - möjligen kan de bli hämmade i tillväxten i år.

Tycker att det verkar lite konstigt om det berodde på för mycket vatten. I så fall brukar ju plantorna vissna helt, inte bara enskilda blad.

En annan teori är att det är frostskador. Vet inte var du bor men i en stor del av Sverige har det ju varit kallt på nätterna flera gånger under de senaste veckorna och kylan är vanligtvis värre närmare marken. Så även om det är plusgrader i luften så kan det vara frost nära marken. Det kunde ju i så fall förklara varför det främst är lågt sittande blad som har drabbats.

Ja höstfärgen skiljer ju!

Men personligen tycker jag faktiskt att prakthäggmispel har godare bär än bärhäggmispel. Bärhäggmispeln har visserligen större bär men jag tycker som sagt att de har tristare smak.

Häggmisplarna är knepiga. Det finns förmodligen både korsningar och andra arter än de vi har pratat om här som kan dyka upp i plantskolorna (fast under fel namn), plus att variation beroende på ursprung också kan finnas. Man ska heller inte lita blint på vad plantskolorna kallar sina växter....det är som sagt tyvärr alltför ofta fel.
Men ärligt talat håller jag inte med om att bladen på din bild på A. alnifolia (bärhäggmispel) är särskilt lika bladen på specos bild (som du jämför med). Dels är har bladen på A. alnifolabilden (om det nu ens är A. alnifolia...tycker de ser lite mysko ut) en annan bladform (rundare, bredare mot spetsen, har tydligare nervatur och är lätt kupade), dels är tandningen tydligt kraftigast mot övre halvan av bladet, vilket inte bladen på den andra bilden har. De bladen är också mer långsträckta. A. laevis (kopparhäggmispel) behöver förresten alls inte ha så röda blad som på din bild Linderödsåsen. Står den t ex inte i full sol blir de blekare. Och klippta häckar kan också få ganska otypiska blad. Tror dock snarare att det är A. lamarckii (prakthäggmispel) som specos har än A. laevis. Eller möjligen en vanlig A. spicata (vanlig häggmispel). Däremot tror jag inte det är bärhäggmispel.
Här finns bra bilder på bärhäggmispel som den ska se ut. Rätt annorlunda blad tycker i alla fall jag.

Håller med Huggorm, tror inte att det inte funkar något vidare att sticklingsföröka häggmispel. De flesta rosväxter är svåra med det (bortsett från t ex rosor). Men många häggmispelarter slår rotskott och sådana kan man gräva upp och sätta där man vill. Nog bäst att göra det på hösten. Fast om det är prakthäggmispel så är den tyvärr en av de arter som inte producerar särskilt mycket rotskott.

Jag är inte helt säker, men lutar nog åt att det är A. lamarckii (prakthäggmispel) eller möjligen A. laevis (kopparhäggmispel).
Båda dessa har tydligt rödanlupna blad i grentopparna när de nyss har slagit ut. Tycker det ser ut så på bilden. Hos A. laevis är de nyutsprungna bladen kala medan de är håriga (väldigt korta täta hår som ger en lätt silvrig yta) på A. lamarckii. Bladen på din bild är också relativt långsträckta och inte alltför grovt sågade vilket tyder på någon av dessa arter. Bärhäggmispel (A. alnifolia) brukar ha rundare blad med grövre sågtänder på kanterna. Även vanlig häggmispel (A. spicata) brukar har rundare blad men inte så grova sågtänder. En annan sak är att A. lamarckii och A. laevis vanligtvis har kraftigare höstfärger (rejält röda) än de andra nämnda arterna (de blir mestadels gula). Och bären hos A. lamarckii (kanske även A. laevis, lite osäker på den) är betydligt sötare och godare än hos de andra arterna - tycker i alla fall jag. Och slutligen syns det på bilden att bärklasarna är relativt glesa med långa skaft till de enskilda bären, vilket tyder på A. laevis eller A. lamarckii (övriga har vanligen tätare bärklasar).

Att den inte har så mycket blomknoppar i år behöver inte betyda att den inte trivs. Dels tar det ofta några år innan en nyplanterad magnolia har etablerats ordentligt och det kan vara lite si och så med blomningen innan dess (ju sämre odlingszon desto längre tid tar etableringen). Dels var förra årets sommar inte så gynnsam för bildning av blomknoppar hos magnolia (det var helt enkelt för kallt). Dessutom har en del magnolia-sorter, t ex 'Merril', en tendens till att blomma sämre vart annat år.

Men som sagt, tung lera och ett blåsigt läge är inte optimalt för magnolior då det kan ju också vara så att den inte trivs. Fast om bladen utvecklas bra nu i sommar och blir friskt gröna så är det nog ingen fara.

Hade hjälpt en del om man visste var i landet det växer (eller om det rent av är utomlands?).

Och så gärna en bild från lite närmare håll så att man kan se detaljer. Växtsättet i stort kan annars hjälpa till men går ju inte att se på en formklippt, uppstammad växt, så då är detaljerna ännu viktigare att kunna se.

Japp utan tvekan helt vanlig hägg (Prunus padus).

Jösses vilken sandlåda det har blivit här....

Tycker också att det ser ut som vanlig gran. Den kan ju variera en hel del så det kan mycket väl vara någon avvikande form. Det finns både olika trädgårdsformer och sådant som avviker ute i naturen - t ex ormgran.

Ja vresros (Rosa rugosa) ska man absolut inte odla. I synnerhet inte nära en strand! Särskilt inte om det är sandiga stränder i området. Det är just på sandiga stränder och sanddyner som vresrosen ställer till med allra mest problem.

Alla vildtyper av rosor får nypon även om de säkert kan smaka lite olika (har dålig koll på om det finns skillnader i smak). Hybrider och förädlade sorter kan däremot ibland vara mer eller mindre sterila och få väldigt få nypon, eller inga alls. Mycket härdiga vildrosor som ger nypon (vet inget om smaken dock) och som inte är invasiva är t ex finnros (Rosa acicularis), kanelros (Rosa majalis) och pimpinellros (har svarta nypon). Alla tre arterna finns naturligt i Sverige. Vanlig nyponros (Rosa dumalis) och hartsros (Rosa villosa) kan nog också fungera hos dig om de får ett bra läge - de är dock mindre härdiga än de andra jag nämnde.

Fikon är anpassat till ett medelhavsklimat med kyliga (fast inte för kalla) vintrar och mår inte bra av att övervintras inomhus i ett torrt och varmt rum. Fikon är lövfällande på vintern så det är helt normalt att bladen ser skabbiga ut och ramlar av så här års. Det bästa vore om du kunde övervintra det på en sval och plats. Din inglasade balkong fungerar bra om det inte blir för kallt där. Var bor du? I zon 1 skulle det nog funka även om balkongen är oisolerad men längre norrut är det nog tveksamt. Det är inte är farligt om temperaturen sjunker under nollan ibland men inte för mycket och inte för länge. Man kan ju odla fikon utomhus i sydligaste Sverige. Dock måste man tänka på att ett fikon i en blomkruka inte klarar lika mycket kyla som en som står planterad i backen.
Om du inte har möjlighet att övervintra den på balkongen eller på någon annan sval plats så prova med extra belysning under vintern. Det finns särskilda växtlampor i handeln, men det funkar ofta bra med ett kallvitt lysrör också. Växtlamporna kan vara väldigt dyra.
Fikon blir en stor buske eller rent av ett träd, och växer rätt snabbt om det trivs. Så krukan får inte vara för liten, då stannar det i växten. Och gödning behövs under växtsäsongen.

Hmm svårt. Tycker inte riktigt det ser ut som häggmispel. Var är bilden tagen?

Jag tycker inte att det ser ut som klätterhortensia. Tror precis som Åsa att det är klätterbenved.

Gissar också på 'Susan'. Magnolior är inte alls svårskötta (snarare tvärt om). Bara man ser till att inte plantera dem i alltför styv lera eller väldigt kalkrik jord. Viktigt att rötterna är i gott skick när man planterar magnolior eftersom dom tar tid på sig att etablera sig i vårt klimat. Kolla i krukan innan du köper den. 'Susan' tillhör inte de allra härdigaste. Klarar upp till zon 3 men knappast kallare än så. Personligen tycker jag faktiskt att den är en ganska tråkig magnolia. Blommorna är rätt trista och tråkiga i färgen (blaskigt rosaröda med smala kronblad) och eftersom den inte blommar på bar kvist så syns blommorna inte så bra. Men smaken är ju olika.

1. I ett torrt söderläge kan backtimjan, citrontimjan, gråtimjan eller liknande funka bra, liksom någon sorts fetblad/fetknopp. Men ingen av dessa funkar särskilt bra om det är för fet jord (t ex näringsrik lera). De blir finast i näringsfattig jord, gärna sandblandad. Jag skulle nog i övrigt satsa på torktåliga saker som lavendel, stäppsalvia, kungsmynta, fackellilja, blodnäva, nepeta etc. De passar bra ihop med timjan och fetblad. Murreva är också en väldigt fin marktäckare som funkar bra i det läget. Är dock inte vintergrön, men kommer tidigt och varar länge på hösten. Den är lite mer aggressiv och kan ta över rabatten mer går att hålla efter. Se bara till att inte få stor murreva utan den vanliga. Stor murreva sprider sig nämligen med underjordiska utlöpare och är mycket svårare att hålla efter i rabatten och konkurrerar mer med andra växter också.

2. Beror på vilken marktäckare det är. Timjan och fetblad brukar inte vara så aggressiva och konkurrerar nog inte alltför mycket med andra växter. Dock tror jag att det kan bli lite knepigt att hitta sommarblommor som växer bra i den näringsfattiga jord som timjan och fetblad trivs bäst i. Många sommarblommor behöver rejält med näring för att växa bra.

3. Beror helt på vad du tänker plantera där. Men generellt är det ofta bättre att satsa på lite dyrare jord av högre kvalitet om man ska byta ut all jord. Billig planteringsjord fungerar däremot bra om man bara ska förbättra den befintliga jorden. Är det väldigt lerigt kan det vara läge att även tillföra grus för att lätta upp jorden. Och ska du ha ovan nämnda växter bör det vara lätt, sandblandad jord i rabatten.

4. Vinrankor slingrar bara och fäster inte på själva väggen utan måste ha stöd och är således ingen fara. Däremot kan vildvin och murgröna fästa direkt på väggen som kan bli skadad i ytan av det.

5. Bruddeutzia, lejongap och kanske även fingerborgsblomma fungerar nog bra i det läget. Alla är tåliga och har inga höga krav på jorden. Tror att dom funkar tillsammans med timjan etc. också. Lejongap brukar frysa bort på vintern men frösår sig ofta rikligt och kommer antagligen att "hoppa runt" i rabatten - kan vara bra att tänka på. Fingerborgsblomma är vanligtvis tvåårig och frösår sig också rikligt.

6. Blåregn växer mycket kraftigt och kan bli väldigt stor och behöver i så fall rejält stöd. Går att hålla efter med kraftig beskärning men det blir en del jobb. Går t o m att tukta mycket hårt så att det blir ett bonsailiknande träd. Snyggt men kräver nog en hel del arbete.

7. På en innergård i zon 1 finns ju en massa kul lite mer exotiskt som man kan odla. T ex tror jag att afrikas blå lilja (Agapanthus) skulle funka fint året runt i rabatten (gäller att få tag på härdiga sorter dock). Några andra lite mer exotiska saker som säkert också kan gå bra:
kapfackla
rosmarin
Choisya x dewitteana 'Aztec Pearl' (blir rätt stor med tiden)
skäggbuske
vinterhärdiga kaktusar
fikon (blir stor med tiden)
Cistus laurifolius

8. Beror ju på hur mycket du gillar trädgårdsarbete. Men det går ju alltid att göra om ifall det blir för arbetsamt.

Tror det är parkolvon. Något olvon är det hur som helst (det finns rätt många arter som odlas).

Hmm låter som om druvorna inte får tillräcklig värme. Att de mognar sent i år är inte så konstigt eftersom sommaren var så pass sval. Det behövs en viss temperatursumma under växtsäsongen för att de ska hinna mogna. Det hyfsat varma vädret i augusti och nu i början på september har inte kunnat kompensera för kylan i maj-juli, så en del växter ligger fortfarande rätt rejält efter tidtabellen i utvecklingen. Om det däremot är ett problem som återkommer varje år är det knepigare. Ser att ni bor i Västerås. Det borde väl vara ca zon 3? Och i så fall borde det inte vara något problem en mer normal sommar tycker jag. I synnerhet inte mot en södervägg. Sommaren i Mälardalen är ju relativt varm. Brukar ni få frost väldigt tidigt där ni bor i förhållande till omgivningarna? Frostlänta platser kan ha ett sämre odlingsklimat än omgivningarna. Förutom att det blir frost tidigare på säsongen betyder ett frostlänt läge också att nätterna generellt är kallare än i omgivningarna, vilket påverkar dygnsmedeltemperaturen och temperatursumman negativt.
Vet inte om man kan göra något för att skynda på mognaden - förutom att skydda mot vind om det är ett problem eller flytta druvan till en varmare plats i trädgården om det finns någon sådan. Möjligen kunde ni täcka med en fiberduk (särskilt nattetid) tidigt på säsongen för att skydda och höja temperaturen något. Men jag har själv ingen erfarenhet av om det funkar - och det kan ju vara rätt bökigt.

Det går inte att säga vad fläckarna beror på utifrån din beskrivning. Det kan vara allt från torkskador eller problem med jorden/växtplatsen, till sjukdomar eller skadedjur, eller rent av skador av hagel. Det behöver med andra ord inte alls vara svampangrepp. Det är heller inte säkert att det är samma orsak till skadorna på de olika växtarterna.
Så här fram på sensommaren får man räkna med ett visst förfall i trädgården och många växter börjar bli rätt slitna. Och det är helt normalt.