Utskriftsversion

Skickat av: gammelnalle 17-11-2005, 18:53

Mamma begravs på måndag och det har kommit önskemål om någon dikt...

själv är jag dålig även på detta....

(skall dock spela Nocturne ((sov på min arm)) på gitarr på begravningen)

Tacksam för ljusa men tankfulla rader.


b

Skickat av: Hannele 17-11-2005, 19:10

Titta i din mammas bokhylla?

Skickat av: lolo 17-11-2005, 19:17

Kanske går det lika bra att bara hålla ett fint och ljust tal om din mor? Ett tal som kommer från hjärtat, om du förstår vad jag menar?

Skickat av: evelina 17-11-2005, 19:22

Ska du läsa upp den i kyrkan ?

Skickat av: stina 17-11-2005, 19:22

Har du kollat här:

jag har inte kollat själv på dikterna, men många finns det

http://www.dikta.se

Skickat av: kerstin z5-6 17-11-2005, 19:30

"Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där.

Vi ser ju inga stjärnor, där inte mörkret är.

I ljusa irisringen du bär en mörk pupill,

ty mörkt är allt som ljuset med bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där,

var inte rädd för mörkret som ljusets hjärta bär."



tycker jag om

Skickat av: evelina 17-11-2005, 19:39

Den här tycker jag om!


Evighet

En gång var vår sommar
en evighet lång.
Vi strövade i soldagar
utan slut en gång.
Vi sjönk i gröna doftande
djup utan grund
och kände ingen ängslan
för kvällningens stund.

Vart gick sen vår evighet?
Hur glömde vi bort
dess heliga hemlighet?
Vår dag blev för kort.
Vi strävar i kramp,
vi formar i strid
ett verk, som skall bli evigt -
och dess väsen är tid.

Men än faller tidlösa
stänk i vår famn
en stund då vi är borta
från mål och namn,
då solen faller tyst
över ensliga strån
och all vår strävan syns oss
som en lek och ett lån.

Då anar vi det villkor
vi en gång fick:
att brinna i det levandes
ögonblick,
och glömmer det timliga,
som varar och består
för den skapande sekunden,
som mått aldrig når.


Karin Boye

Skickat av: Zarah P 17-11-2005, 19:45

När min mamma gick bort, använde vi dikten som följer - med lite ändringar här och var, som jag gjort för att de passade oss bättre.
Det är dock originalet du får här (ett av dem - den finns i massor av versioner.)

Stå ej och gråt vid min grav.
Jag sover ej. Jag gav mig av.
Jag är tusen vindar över sjön.
Jag är silverglittret i snön
Jag är solsken över mogen säd.
Jag är stilla regn i höstens träd.
När du vaknar i morgonens vila
är jag tysta fåglar som ila
i cirklande flykt över vatten.
Jag är milda stjärnor om natten.
Stå inte vid min grav och gråt.
Stå ej och sörj vid min grav.
Jag är ej död. Jag gav mig av.

Skickat av: lenasch 17-11-2005, 19:54

Denna tycker jag är vacker




En gång skall du vara en av dem som levat för längesen.

Jorden skall minnas dig så som den minns gräset och skogarna,

det multnade lövet. Så som myllan minns och så som bergen

minns vindarna. Din frid ska vara oändlig så som havet.

Pär Lagerkvist

Skickat av: gammelnalle 17-11-2005, 19:55

nix,

inte i kyrkan...


det blir en "Borgelig" begravning... mamma uttryckte speciellt att hon hade utträtt ur svenka kyrkan...

Pappa likaså.

Och hans begravningscermoni hölls i ett "andaktsrum" som var speciellt byggt för just detta ändamål. Min far var dessutom (politisk) initiativtagare till detta rum och den första som fick använda det..... En fin cermoni...

Och nu är det mammas tur. Och jag är säker på att den kommer att bli lika ljus och fin som min fars begravning.

Om jag har förstått det rätt kommer Kommunalrådet att "hålla" den...



tack för alla fina förslag till dikter...

säkert kommer någon att passa.



björn


PS en lite "rolig" (?) detalj:
I annonsen i tidningen kallades min mor bl.a för "Gammel-mormor"...
DET kändes fint med tanke på min signatur...... faktiskt...

Skickat av: Boxer 17-11-2005, 20:37

Åhh! Den ligger mig varmt om hjärtat.

Prästen som begravde min mamma använde sig av den i kyrkan, blandat med egna tankar.

Fast han använde den engelska texten:

Do not stand at my grave and wheep;
I am not there, I do not sleep.
I am a thousand winds that blow.
I am the diamond glints on snow.
I am the sunlight on ripened grain.
I am the gentle autumn rain.
When you awaken in the morning's hush
I am the swift uplifting rush
Of quiet birds in circled flight.
I am the soft stars that shine at night.
Do not stand at my grave and cry;
I am not there. I did not die.

Skickat av: Gåsis 17-11-2005, 20:39

Den här läste vi för min morfar, vars begravningsakt var i ett Folkets Hus efter ett långt och medvetet leverne

Säg inte att ingenting blir kvar
av den vackraste fjärilen livet gav!
Säg inte, att vingarnas färg bleknar bort
och försvinner i vinden som stoft, som stoft
Om fjärilens kropp måste gömmas i grav,
är ändå den svindlande flykten kvar!

//Bo Setterlind//



/Åsa

Skickat av: cic 17-11-2005, 21:28

När min farmors sambo begravdes (det var också en borglig begravning)sjung vi i min familj "Nocturna" av Taube. Den går ju lika bra att läsa.

Nocturne

Sov på min arm!
Natten gömmer
under sin vinge din blossande kind.
Lycklig och varm
snart du drömmer
flyr mig i drömmen som våg flyr vind.
Fångas igen.
Flämtar. Strider.
Vill inte. Vill. Och blir åter kysst.
Slumra min vän!
Natten skrider.
Kärleken vaktar dig ömt och tyst.

Sov på min arm!
Månenns skära
lyftes ur lundarnas skugga skyggt
och på din barm
o min kära
täljer dess återglans timmarnas flykt.
Helig den frid
hjärtat hyser
mitt i den virvlande blodströmmens larm!
Slut är din strid.
Månen lyser.
Vårnattsvind svalkar dig.
Sov på min arm.

Evert Taube

Skickat av: KURT 18-11-2005, 07:20

Man kan också titta på http://www.fonus.se/. Där kan man i alla fall söka på dödsannonser, de kanske har annat också.

Skickat av: marigt 18-11-2005, 07:48

En tanke,
En känsla,
Ett tomrum i mitt hjärta,
Jag sörjer dig med tårar,
Saknar dig med värme,
Minns dig med glädje,
Älskar dig med hela mitt hjärta,
Du lever för evigt i mitt minne,
Ty jag kommer aldrig glömma dig, min kära pappa.


det står pappa men går att ändra till mamma.

Skickat av: netaave 18-11-2005, 10:01

Varför inte "Mor lilla mor, vem är (var) väl som du...ingen i hela världen"
Den sången är så otroligt vacker och kan läsas också.

Skickat av: torvan 18-11-2005, 10:14

Do not stand at my grave and wheep;
I am not there, I do not sleep.
I am a thousand winds that blow.
I am the diamond glints on snow.
I am the sunlight on ripened grain.
I am the gentle autumn rain.
When you awaken in the morning's hush
I am the swift uplifting rush
Of quiet birds in circled flight.
I am the soft stars that shine at night.
Do not stand at my grave and cry;

Den har jag bestämt att ha i min dödsannons
om jag har nåt att säga till om då!

torvan

Skickat av: vickeva 18-11-2005, 11:05

Å Nalle, det har jag missat, att din mamma har gått bort. Beklagar, och skickar kramar!
Tänker på dig på måndag!

Skickat av: sanna 18-11-2005, 11:16

Gammelnalle, min älskade mormor gick bort i måndags och jag förstår din sorg och du har mitt djupaste deltagande. Jag letar också efter en dikt, eller några ord som på något sätt kan beskriva den närmast outhärdliga saknad som jag känner. Jag vill beskriva hur mycket hon betydde för mig, hur mycket gott hon gjorde, hur fruktansvärt ont det gör nu när hon inte finns längre. Jag vill beskriva hur chockad jag är över att hon försvann så snabbt, jag vill uttrycka de känslor jag inte hann uttrycka, jag vill berätta om mina framtidsplaner, jag vill säga att jag älskade henne. Men jag hittar inga ord. Det finns nog inga ord.

Skickat av: Castea 18-11-2005, 11:58

GRÅT INTE (av Barbro Lindgren)

Gråt inte för att jag är död
jag finns inom dej alltid
Du har min röst
den finns i dej
den kan du höra när du vill
Du har mitt ansikte
min kropp
Jag finns i dej
Du kan ta fram mej när du vill
Allt som finns kvar av mej
är inom dej
Så vi är jämt tillsammans.

Skickat av: sanna 18-11-2005, 12:15

Minns i november den ljuva september,
Den tid då äpplet faller moget,
Grå är november men ljus är september
För den som bara väntar troget
Mörk är december men ljuv är september
Då livet är öppet och redo boget.
Dofter vi anar och vinden oss manar att följa.

Minns i november den ljuva september,
Då solen styrs med silkestömmar
Grå är december, men ljuv är september
Då natten ger oss gyllne drömmar
Ljuv är september - en helt annan timbre
Får fåglars drill och vart källsprångs bölja
Hösten vi anar, och vinden oss manar att följa.


Mörk är december, men ljuv är september
Du vet att vintern kommer åter
Mins då september, den ljuva september
Då bara tårepilar gråter
Grå är november och kall är december
Men ljuv är september, då råg ses bölja
Spar dina tårar, vi vet ju att vårar skall följa.



"Try to remember", svensk text Gösta Rybrant

Skickat av: Kakaduan 18-11-2005, 14:05

Hittade denna engelska dikt som jag översatte. Den talar om sorgen och tankarna kring den, men också om hopp! Felicia C. Hodges har skrivit dikten som heter "Moderskärlek". Måndag blir tung en tung dag, men för varje dag som går blir livet lättare efter det (fast man inte tror det).

Min pappa gick bort i januari och vi hade en borgerlig begravning. Mycket vackert blev det. Vi ställde 70 små ljushållare i glas från IKEA på kistan och alla som ville gå fram och säga adjö kunde tända ett värmeljus samtidigt. Oändligt vackert och samtidigt fick man något att göra istället för att bara stå där vid kistan. Vi hade levande musik och förrättaren läste dikter - själva hade vi aldrig klarat av det./Kakaduan


Moderskärlek

Vart tar en mammas kärlek vägen,
när hon inte längre finns här att ge den?

Vart tar all hennes värme och vänlighet vägen,
när hon lämnar jordelivet för att sväva genom molnen
på väg till andra sidan?

Vad händer med hennes styrka,
hennes passion, hennes elegans och grace
när hennes kropp planterats i marken
som en ringblomma om våren?

Vad händer med dem hon lämnar efter sig;
ynkliga och fortfarande i behov av omvårdnad
när hon inte längre kan vårda dem?

Små bitar av dem följer med henne.

Hjärtan drar ihop sig och torkar
av oönskad sorg.

Vart tar en mammas kärlek vägen
när hon inte finns här att ge den?
Kanske hon berättar det för mig
när vi ses igen…

Skickat av: gammelnalle 21-11-2005, 20:40

så nu är det över....


en ljus och fin begravningscermoni blev det och mycket musik....


(återkommer men närmare detaljer om VILKA dikter som lästes om någon önskar...)



eder
gammelnalle

Skickat av: Betty 21-11-2005, 20:45

Har mina föräldrars begravningar i färskt minne och har tänkt på dig idag.
Kram