Hej alla kloka! Nu är hösten här och det är tyvärr dags att tänka på att snart städa bort sommaren från balkongen. Nu undrar jag över vilka växter som är värda att spara och försöka övervintra, och vilka det bara är att kasta. På min balkong har jag:
Tomater - de ger ännu en riklig skörd, men de är ju bara att kasta bort sedan, det vet jag.

Chili - jag har hört man ska kunna övervintra chili, men hur? Jag vet att de vill ha ljus och värme, så de chiliplantor jag har på balkongen ska snart få komma in för att de sista gröna frukterna ska få mogna. Men vad gör jag sedan? Är det bara att kasta plantorna eller kan man övervintra dem? Är det isf värt besväret?

Kryddväxter som rosmarin, basilika och mejram kommer jag att ta in, så får de överleva så länge de kan, men vad ska jag tänka på innan jag tar in dem? Kan det t ex vara otäcka djur på dem/i krukorna? Hur gör jag för att undvika att få in sådana i lägenheten? På tal om otäcka djur så upptäckte jag tidigare LÖSS på en mejramplanta! Löss ska ju dö av mejram, sägs det! Hur kan det komma sig att lössen gick på just mejramen och inga andra växter?! (Tror jag fick bort dem genom ett bad i såpvatten, men det känns ju inte skoj om jag råkar få in dem.) Mynta har jag massor av, och jag tror att den kan övervintra, men hur?

Smultron - visst kan man övervintra dem?

Jag har också två Million Bells som växt sig fantastiskt stora och ännu blommar fantastiskt fint. Kan jag övervintra dessa eller är de "slit- och slängväxter"?

I år har jag även satsat på flera murgrönor i krukor. De har växt så fint och hänger och klättrar lite överallt på balkongen. Jag skulle gärna ha dem kvar, men de tål väl knappast rejäl vinterkyla, även om de kallas "utomhusmurgröna"? I synnerhet inte när de är i ganska små krukor, väl? Kan jag göra något för att få dem att klara vintern? Tappar de sina blad oavsett? Om de går att övervintra, måste de klippas ner, eller?

Jag har inte någon inglasad balkong och jag bor i Dalarna där det kan bli rejält kallt på vintern. Tyvärr har jag heller ingen bra plats för "vintervila" - dvs jag har inget svalt och ljust rum där växter kan vara på vintern. Tacksam för tips och råd.

Tack för svar! Trodde de ville ha varmt, men då hade jag fel. Men ljus vill de väl ändå ha? Tyvärr har jag svårt att plantera om dem just nu, men förhoppningsvis slipper jag gipset på min högerhand nästa vecka. :-)

Hjälp! Försådde ampelsockerärter som kom upp så fint och till och med givit en och annan ärstkida trots att jag inte vågat plantera ut dem ännu. MEN nu verkar de ha slutat att växa. Bladen gulnar nerifrån och de har inte blivit högre än ca 1 dm. (De ska, enligt uppgift bli cirka 2 dm höga och grena ut sig).
Vad är fel? Behöver de stå djupt? Har jag dem för varmt/soligt? För mycket/för lite näring? De står nu i små krukor i väntan på utplantering, men de har vanlig blomjord med perlite och jag har dem i mitt köksfönster där solen ligger på ca 5 timmar på eftermiddagen, så det blir iofs rätt varmt. Jag vattnar dem med vatten med lite vanlig växtnäring när de känns torra (vilket är varje dag när det är soligt). Tips, tack!

Hoppas att några kloka människor här kan hjälpa mig. Jag har en strandkastanj, Pachira Aquatica, som nu i vinter börjat må jättedåligt och tappa bladen. Jag har svårt att tro att det är pga ljusbrist, för förra vintern hade jag den på samma ställe (en bit in i rummet) och den växte som bara den. Men nu i vinter har bladen börjat bli gula, sedan bruna och falla av. Det kommer nya skott, men många av dem skrumpnar ihop och ramlar av. En del utvecklas till blad, men dessa blad är klena och mjuka och gulnar och faller av. Snart har den inte ett enda blad kvar. Vad kan problemet vara? Och går den att rädda?
Fick höra att den kan ha fått för mycket vatten, men jag har mest bara gett den småskvättar var 10:e dag eller så, och låtit den torka ut ordentligt emellanåt.

Hjälp!
Igår när jag hade stora fatvattningsrundan för mina krukväxter kröp det fram vidriga små tusenfotingar som simmade runt i vattnet på två av faten!
Har letat runt både här i forumet och på andra ställen, utan att egentligen hitta någon information om hur tusan det kommer sig att de är i krukorna eller hur man blir av med dem!
Jag fullkomligt hatar alla former av äckliga kryp, i synnerhet sådana med många ben. Nu är jag livrädd att det ska finnas flera av dem och att de ska sprida sig från krukorna och till min lägenhet.
Det konstiga är att jag såg dem i två olika krukor, som stod i olika rum. I växter som är inköpta vid olika tillfällen, dock på samma ställe (Lidl).
De verkar heller inte dö av gift!!!! Jag hade en sprejflaska med Pyrsol hemma och testade att spruta lite rakt på de simmande kräken, men det enda som hände var att de stannade upp ett ögonblick i sitt simmande, sedan fortsatte de simma. Då tog jag lite jättestarkt fimpvatten som jag hade stående i beredskap för krissituationer som denna och hällde på dem. De fortsatte simma. (Ja, jag vet att man inte får använda nikotinvatten, så kommentarer om det behövs inte... ) Men poängen är att de verkade tåla allt!
Fick lov att ta upp dem på ett papper och klämma ihjäl dem.
Den ena växten som det kom ett odjur från är en rosenkalla, och i den krukan hade jag sedan tidigare en Provadopinne, men det hade uppenbarligen inte haft någon effekt. Den andra krukan som jag hittade en i var en rosmarin, i vilken jag så klart inte hade haft någon Provadopinne.
Båda växterna har jag haft sedan i vintras och båda är omplanterade, rosmarinen dessutom två ggr, av olika skäl. Vid omplanteringarna såg jag inget äckligt...

Har någon någon aning om varifrån dessa äckel kan ha kommit? Kan det ha varit ägg som varit vid växternas rötter hela tiden, och som hängt med i omplanteringen och som kläckts först nu? Eller kan de ha kommit med den nya jorden? Båda växterna är planterade i blomjord med iblandning av lite pimpsten, planteringssand samt maskkompost, inköpta på Granngården.

Och HUR blir jag av med de äcklen?! Har lyckats läsa mig till att det finns minst två sorters tusenfotingar, de med ett benpar på varje led, och de med två benpar/led. Dessa hade ett benpar/led enligt vad det såg ut som, och borde således, efter vad jag läst mig till, vara av den sort som inte äter växter, utan som är rovdjur. Och innan någon skriver att de kan vara bra att ha i krukorna, så ska jag tala om att jag vill inte på villkors vis ha dessa vidriga kryp någonstans!
De var ca 1,5 cm långa och ljusbruna, ifall det är någon ledtråd. Min skräck nu är att detta skall ha varit ungar och att de kan växa till sig och bli större och bosätta sig lite var stans hos mig!

Snälla, HJÄLP!

[quote name='teo' date='27-03-2018, 20:18' post='1747140']
Har man 'vanlig blomjord' (som oftast består av mycket torv) fungerar den ju som en tvättsvamp som man lägger i vatten - den suger upp så mycket vatten att den blir mättad.

Har du något tips på lämpligare jord för växter som inte vill ha så blött? Har i alla fall planterat om dracenorna nu i en större kruka (jo, jag vet att det riskerar att bli ännu blötare då, men den gamla krukan var väldigt, väldigt trång) och så har jag blandat blomjorden med perlite, lite pimpsten och en näve planterindsgrus. Vet inte om det blir en bättre jord för dracenorna av det, men jag hoppas. Vad tror du om den jordblandningen? Än så länge verkar de trivas bättre, i alla fall.

Jo, jag har förstått i efterhand att det tydligen är jättesvårt att ha rosmarin inomhus. Så roligt att du har fått din rosmarin att växa och trivas så bra! Tyvärr har jag ingen inglasad balkong och heller inget lämpligt svalt rum att övervintra dem på, så jag får kämpa på ändå med dem i min lägenhet.
Hittade i alla fall det där medlet Kumulus som jag frågade om, och det ska tydligen inte vara farligt att äta, så jag har sprejat med det. Det luktar fy tusan, men jag hoppas det stoppar upp mjöldaggen tills rosmarinen får komma ut på balkongen.
Vad är förresten en frostvakt? Min rosmarin stod på balkongen tills i november och den hade då klarat nedåt minus 7 grader.

Hallå, kloka människor! Jag har, efter att ha googlat mig matt, kommit fram till att det är mjöldagg som drabbat mina kära rosmariner som jag har inomhus. Nu letar jag efter bra, och naturligtvis giftfria, sätt att bli av med skiten, samt tips på hur man hindrar mjöldagg att återkomma.
Har sett lite tips om att spreja med bikarbonat löst i vatten, men känner mig tveksam till att använda detta, för då blir väl växterna alldeles vitpudriga, och därmed inte bara fula, utan det blir ju också svårt att se om det finns mjöldagg på dem.
Har läst om ett medel som heter Kumulus, men jag kan inte hitta någon information om ifall det är lämpligt att använda inomhus och på ätliga växter. Någon som vet?
Sedan tycker jag det är väldigt konstigt att när jag läser svenska tips, så står det oftast att TORR miljö ökar risken för mjöldagg, och att man därför ska duscha växterna, och ha någon form av luftfuktare inomhus, medan det i amerikanska och engelska tips tvärtom står att man SKA ha så torr luft som möjligt för att undvika "powdery mildew", och att man absolut inte ska duscha växterna eller ha dem i fuktiga utrymmen. Vad är det jag missuppfattat???

Hej!
Jag har två rosmarinplantor inomhus, som jag är så glad över. Den ena räddade jag in från min balkong i höstas, där den stått ute i några minusgrader i några veckor. Trodde inte den skulle överleva, men den har växt och sett ut att trivas jättebra hela vintern, inne i mitt kök, där den stått på en bänk med bara lite dagsljus några timmar per dag. Nu är den ca 60 cm hög.
Den andra köpte jag som planta i januari, satte den på bänken, och jäklar vad den växte! På tre veckor hade den växt över en decimeter, med massor av nya skott! Jag planterade då om båda plantorna i lite större krukor, med blomjord blandad med lite perlite och grov sand. De fortsatte trivas. Men så en dag så säckade den rosmarin jag köpte i januari bara ihop, liksom. Alla kvistar slokade, och det hände efter att jag haft den i fönstret en solig dag. Jag trodde att den fått en "värmechock" och sprejade den lite med vatten, och höll den längre ifrån fönstret i några dagar. Den rätade upp sig igen, men sedan började den sloka igen. Den växer fortfarande, men nu med mycket mindre, ljusare blad, och grenarna är krokiga och böjda åt alla möjliga håll. En "typisk gren" ser ut så att den växer rakt upp från krukan, svänger av i 90 graders vinkel och växer uppåt, sedan svänger den i 90 graders vinkel åt sidan, och sedan böjer den sig uppåt igen... Som en trappa... De blad som kommer är ofta lite hoprullade, och även de övriga bladen - de som växt ut sedan inköpet - rullar ihop sig. De blad som fanns när jag köpte den är fortfarande stora, raka och mörkgröna. Rosmarinen ser numera halvt galen, eller nästan berusad ut. Den första rosmarinen visade inga sådana tecken.
Förra veckan upptäckte jag så en vit beläggning, nästan som pulver, på en del av den krokiga rosmarinens blad. Jag plockade bort dem, och såg inga fler. Men nu hittar jag sådan beläggning även på den gamla rosmarinen, den som hittills verkat helt frisk, och även mer vitt pulver på den nya. Vad kan det vara, och hur räddar jag mina kära rosmarinplantor? Jag vill verkligen inte att de ska dö, de har blivit som mina "husdjur"!
Jag har läst massor av olika skötselråd om rosmarin.En del säger att man ska duscha dem, vilket jag gjort ibland, medan andra säger att man absolut INTE ska duscha dem!? Är det vita någon form av mögel? Eller är det kanske mjöldagg? Mjöldagg kan väl växter få om de är för torra? Eller har jag helt fel?! Vattnar dem på fat en gång i veckan, eller oftare om jorden känns väldigt torr. Vad gör jag för fel??? Blir helt förvirrad...

"Rötterna är längst ner i krukan just där du nästan hela tiden har vatten."
Hur menar du nu? Jag låter den stå i vatten en timme, en gång i veckan, skrev jag ju, och sedan tar jag bort krukan från fatet med vatten. Då kan det väl inte vara vatten hela tiden???

Tack för svar. Jo, jag vet ju att "för mycket vatten" inte är bra, men frågan är då: Kan de alls få för mycket vatten om man vattnar underifrån? Jag har gjort så att jag ställer krukan på ett stort fat med vatten och så har jag låtit den stå ca 1 timme. Är vattnet slut då, har jag fyllt på lite mer och låtit den stå en halvtimme till, ungefär. Därefter lyfter jag bort krukan. Kan växterna ändå ha fått för mycket vatten av det? Eller är det så, att den största av dem inte hunnit dricka tillräckligt ändå, och därför har fler bruna bladspetsar än de mindre??? Som sagt, det är så mysko att den största plantan har så många blad med bruna spetsar...

Hej. Jag är ny här på forumet, men jag har sett att det finns massor av trådar om dracenor. Dock har jag inte lyckats hitta svar på vad jag undrar. Helt enkelt: Hur i hellsefyr vet man om en kantdracena har fått bruna bladspetsar pga för mycket vatten ELLER om det beror på torr luft, ELLER något annat, kanske för lite vatten, t o m? Det verkar finnas tusen olika teorier.
Jag köpte för en månad sedan en dracaena marginata, eller rättare sagt tre stycken, samplanterade i en kruka. Nu är det så här att den största av dem, som är ca 130 cm hög) har väldigt många blad (ja, de flesta av bladen, faktiskt) som är bruna i bladspetsarna. Den näst högsta har en del blad med bruna spetsar, medan den minsta av dem (ca 40 cm hög) bara har några enstaka blad med bruna spetsar.
Nu funderar jag så klart över varför de ser ut så här, och vad det kan bero på. Krukan står i ett ganska mörkt hörn, MEN ca varannan dag baxar jag den till ett söderfönster, så den får stå ljust. Jag duschar den med blomspruta varje dag, nästan. Vattnar gör jag underifrån, på fat, en gång i veckan.
Det sägs ju att bruna bladspetsar tyder på övervattning, men skulle då inte alla tre dracenorna ha lika mycket bruna bladspetsar? Jag funderar på om det kan bero på torr luft, men återigen: Skulle inte alla tre vara lika torra då?
Kan det vara så att krukan får för lite vatten, så att den största av växterna inte får tillräckligt och att det är därför den har fler bruna bladspetsar än de mindre? Och hur gör man egentligen när man vattnar underifrån på ett bra sätt? Hur länge ska man låta krukan stå i vatten? Jag är "nyfrälst" på det här med krukväxter, och har försökt läsa mig till hur man tar hand om sina "älsklingar" på bästa sätt, men ingenstans har jag lyckats hitta något om hur länge man egentligen ska låta växterna stå i vatten när man vattnar på fat.
Hoppas det finns några kloka, snälla människor här som kan komma med råd.