Frukttr�d och virus ? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

Frukttr�d och virus ?, Tv� fr�gor om frukttr�dsvirus

Jan af Lis� Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	19-11-2002, 17:18 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 1 348 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 122	Det var ju intressant, och samtidigt n�got ot�ckt, det med virus i frukttr�d och dess spridning. Jag har tv� olika funderingar: - De tr�d som s�ljs i handeln som "certifierade" p�st�s ocks� vara virusfria - �r det sant ?? �r det s� att de �r virusfria, dock inte med f�r�dlingsmaterial fr�n Elitplantstationen ?? - N�r man besk�r frukttr�d, skall man alltid desinfecera verktyg mellan tr�den s� att man inte riskerar att flytta virus ??

�sa, m�lardalen ... �sa, m�lardalen zon 2 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	19-11-2002, 17:58 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 18 593 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 31	E-plantorna ska vara virusrensade och friska s� man brukar vara ganska s�ker om man k�per dessa, tyv�rr s� finns ju inte alla �ppelsorter som E-planta. Sj�lv har jag hemtillverkade �ppeltr�d s� de �r inte virusrensade men de fungerar bra de med, f�r det mesta m�rker man inte viruset. Virus sprids med fingrar, smittade redskap + stickande och sugande insekter ex. bladl�ss. S� E-plantorna brukar inte h�lla sig virusfria i all evighet om det finns andra virussmittade tr�d i n�rheten. Att desinficera redskapen mellan tr�den b�r man g�ra det �r inte bara virus som kan smitta via smutsiga redskap utan det finns ju �ven svampsjukdomar och bakterier. -------------------- Mvh �sa M�nniskor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-11-2002, 22:21 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Det finns m�rkningar i handeln som skriver att det �r "cetrtifierat" och "A-klass" mm, och till och med ibland "virusfritt material" utan att det har E-plantem�rkningen (se www.eplanta.com). Detta �r rena rama bluffen, och inte alls detsamma som att materialet kommit fr�n och rensats av Elitplantstationen. Jag har sp�rat tr�d som varit sjuka med denna m�rkning, och i odlarledet �r det d� antingen ympris som k�pts in och satts p� egna, orensade grundstammar, eller ympris fr�n tr�d som en g�ng i tiden var virusrensade. Inte samma sak som att b�de grundstam och ymp kommit fr�n Elitplantstationen! Virus sprider sig till och mellan tr�den, men det g�r skillnad om tr�den f�r v�xa sin f�rsta tid som virusfria. Det m�rker m�nga odlare, som d�rf�r v�ljer att d� och d� k�pa virusrensat material. D� v�xer det j�mt och tillf�rlitligt, och blir mindre utsatt f�r problem. I f�rsta hand ska man rena sina besk�rningsverktyg f�r att undvika att sprida svampsporer, som den mycket vanliga frukttr�dkr�ftan. Man doppar s�g och sekat�r i kokande vatten eller tv�ttar med t-sprit mellan varje tr�d man besk�r. G�r snabbt. L�t kaffekokaren st� p� n�r du besk�r allts�! S� h�r ser utvecklad kr�fta ut: Kommer fr�n http://www.juniper.se/tradvard/krafta.htm. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-11-2002, 22:34 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Det h�r med virus �r ganska intressant... Att de ointe m�rks �r f�r att virussjukdomar inte yttrar sig p� tr�d som p� m�nniskor. Inga snuviga blad allts�. Under m�nga hundra �r n�r man noggrannt valt vilka tr�d som ska ge ympar och grundstammar har man tagit dem som ser starkast ut. Virus visste man inte om. P� s� s�tt blev det tr�d med v�l dolda, osynliga virus man valde - och symptomen som skorv, oj�mn fruktss�ttning, kr�fta, frostsprickor i stammar, d�lig h�rdighet etc kopplade man inte samman med ev bakomliggande virus som man g�r idag. D�remot ser man det om man s�tter en grupp virusrensade tr�d och icke virusrensade brevid varandra. De med virus f�r frukt senare, f�r f�rre frukter, mindre s�ta, fler barksprickor och oj�mnare tillv�xt - �n gruppen virusfria tr�d. I senare �lder �r alla virusexperter jag talat med �vertygade liksom jag att de tr�d som haft virus fr�n f�rsta b�rjan blir mer mottagliga f�r andra sjukdomar, skorv och kr�fta. Men brett forskningsunderlag kring detta f�r vi v�nta p� - det �r visst en unders�kning i England p� v�g. Det man kan g�ra som liten hobbyodlare �r att i f�rsta hand v�lja E-plantm�rkta tr�d n�r man ska nyplantera, och med alla tr�d se till att koka eller t-sprittv�tta besk�rningsverktygen mellan besk�rningarna. Undvika att ympa in orensat material i E-plantm�rkta tr�d, men i �vrigt ympa fritt mellan tr�d som inte �r virusrensade. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Helen i Sk�ne Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	19-11-2002, 22:49 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 817 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 33	K�ra n�n! Vet inte om jag v�gar g� ut och titta p� v�ra stackars tr�d efter en runda p� din hemsida Cilla! Vi har ett �ppletr�d och tv� plommon och alla har blivit illa beskurna av den tidigare �garen. Inte f�r att jag �r n�gon m�stare utan f�r att de ser "konstiga" ut. Alla tre har haft olika sorters sjukdomar som jag f�tt r�d och tips om h�r p� Odla. �ppletr�det har haft f� �pplen och en miljon vattenskott som vi tog bort n�gra av. Det har en konstig form och ser lite tr�tt ut, det har ju 35 �r p� nacken. Men om vi pysslar om det kna det v�l st� l�nge �n? Eller ska vi ta ner det och plantera nytt? K�nns trist eftersom det tar s� l�ng tid att f� dem s� stora och gamla... �r det dyrt att anlita en person som kan s�dant som att besk�ra tr�d? �r lite av ett tr�dfreak och tycker det �r s� HIMLA sorgligt att f�lla tr�d! Helen i SK�ne -------------------- V�nliga h�lsningar Helen i Sk�ne

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-11-2002, 23:10 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej Helen, Tr�d �r som m�nniskor, de lever med allehanda problem men g�r en massa gott �nd� :-). 35 �r �r ingen �lder f�r ett �ppeltr�d, s� visst kan det st� b�de med felaktig besk�rning och med en och annan sjukdom. Besk�rare tar allt ifr�n 50 sp�nn i timmen till 500 - men det �r inte alla som g�r ett proffsigt jobb. Om du tycker om tr�det kan du bli en bra besk�rare f�r det! L�s lite om besk�rning och tr�dens anatomi i Besk�rningsboken av Alm/Vollbrecht, och titta in p� http://www.juniper.se/tradvard/ditttrad.htm. Titta p� bilderna h�r och klicka p� det tr�d som liknar ditt! H�r �r n�gra tips f�r behandling av felbehandlade tr�d: - Tr�det har f�tt grova grenar kapade och skjuter en massa vattenskott �verallt ifr�n i konstiga vinklar och r�tt upp. V�nta 2-3 �r innan du g�r n�gonting alls. Tr�det h�ller p� att f�rsvara sig genom att skapa mer bladmassa. Gallra �r 2 eller 3 mellan vattenskotten, tag inte bort mer �n 1 av 3 n�r du gallrar. - Tr�det b�r inga �pplen, ist�llet v�xer en massa vattenskott r�tt upp. V�nta ett �r med besk�rning eller gallra 1 av 4 vattenskott och g�r fina, skarpa snitt d�r grenen kommer ifr�n. L�mna inte tappar och korta aldrig in ett vattenskott - d� tar det �nnu l�ngre tid innan du f�r sidogrenar, en naturlig b�jd gren och frukt p� det. Gallra j�mt i kronan. �r 2 tar du 1/4 till, och v�ljer att spara dem som har b�st chans att v�xa ut�t i kronan. - Tr�det ser tr�tt ut Det kan tr�d g�ra utan att vara det - styrkan sitter liksom innanf�r barken... :-) Kolla hur �rstillv�xten varit (du ser hur l�ngt �rsskotten vuxit genom att f�lja grenspetsen in�t. D�r det �r en liten bulle har grenen b�rjar att v�xa under �ret.) 10 cm �r svag, tr�tt tillv�xt. 100 cm �r alltf�r stark grenv�xt som brukar bero p� felaktig besk�rning. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Helen i Sk�ne Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-11-2002, 21:03 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 817 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 33	Hej Cilla! Ooooja, jag �LSKAR tr�d! Har alltid gjort, varf�r vet jag inte Det �r n�got speciellt med dem, de enda jag inte �r s� f�rtjust i �r bj�rkar, fr�ga mig inte varf�r... Men bok ek kastanj och en massa andra, f�r mig nyare sorter. Hade jag haft b�ttre plats hade jag haft tr�d �verallt. Men lugn, jag har precis b�rjat i min nya tr�dg�rd och det ska s�kert g� att kl�mma in n�gra Jag har skrivit ut dina r�d och favvom�rkt din hemsida och jag ska ordna med boken du n�mner s� �ppletr�det ska nog �verleva. Vi har bara putsat det nu i h�st och ska l�ta det repa sig nu n�gra �r fram�ver. Sk�nt att h�ra att de kan bli mycket �ldre. Jag har ocks� pysslat med marken under tr�det f�r att ge det lite kraft, det blir kanske kvarterets finaste! Tack f�r hj�lpen! Helen i Sk�ne -------------------- V�nliga h�lsningar Helen i Sk�ne

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-11-2002, 01:30 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Lycka till Helen! ...och vet du - det finns �ppeltr�d i Sverige som �r 700 �r gamla. Att de som �r satta p� fr�stam (som alla var innan 1960-talet) blir 500 �r �r inte ovanligt. Man brukar r�kna med att krontr�d i 40-�rs�ldern har sin h�jdpunkt vad g�ller att b�ra m�nga frukter och ha fortsatt stark grentillv�xt. P� �n d�r jag bor har vi ett mycket gammalt tr�d. Nu �r det i sin sista fas, och mycket vacker. Stammen �r enormt vid och alla krongrenar har fallit. Nu �r hela tr�det fullt av 25-30-�riga vattenskott som ger UNDERBART GODA �pplen - och m�nga ocks�. Jag kallar tr�det Gammelgumman, och v�rdar det �mt. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-11-2002, 01:39 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Jag tycker mycket om gamla, riktigt knotiga frukttr�d.. H�r �r en annan av mina favoriter som jag f�tt �ran att ta hand om. En gumma i Rydbo, mycket gammal dam. Det �r 4 meter upp till de nedersta krongrenarna! Tyv�rr har n�gon toppkapat henne mycket grovt men hennes l�kf�rm�ga �r den b�sta jag sett. Inte ett s�r i stammen p� detta tr�d som kan vara 200 �r gammalt! Se henne i sin helhet tillsammans med ett mycket ungt tr�d p� http://www.juniper.se/tradvard/juniperjobb4.htm. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Susanne i Link�p... Susanne i Link�ping Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	22-11-2002, 11:46 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 1 048 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 61	Det h�r med �ppeltr�d kan du, Cilla! Efter dessa fantastiska inl�gg �r det knappt att jag t�rs s�ga det, men p� min kolonilott st�r ett �ppeltr�d lite fel och jag undrar om jag ska ta bort det (det �r det jag knappt t�rs s�ga!) eller om jag kan g�ra det lite l�gre p� n�got s�tt. Det st�r ca en halvmeter fr�n huset, p� norrsidan, och skuggar en stor del av tr�dg�rdslandet. Hur gammalt det �r vet jag inte, stammen �r kanske 20 cm om det s�ger n�got alls. Det har massor av vattenskott, varav jag kanske tagit bort en femtedel, dessutom har jag tagit bort ett par mindre grenar som v�xte �ver huset. Sort? Ingen aning, r�dstrimmiga vinter�pplen, inte m�nga alls och de flesta var v�ldigt fula. F�rutom vattenskotten �r tr�det helt OK n�r det g�ller skuggningen av tr�dg�rdslandet, det �r bara de som g�r tr�det f�r h�gt. -------------------- Alla morgondagens blommor g�mmer sig i de fr�n som s�s idag. Kinesiskt ordspr�k

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-11-2002, 16:58 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Du �r inte ensam om problemet, Susanne. N�r kolonilotterna �r sm� �r det sv�rt att ha stora tr�d och det �r tydligt att m�nga koloni�gare sl�ss med det som planterades f�r 20-80 �r sedan. Tyv�rr �r m�nga tr�d satta p� det som kallas A2 grundstam (rot), och det g�r att alla sorter (stam + krona) blir stora - 90% av full storlek som det skulle f�tt om det stod p� fr�stam. I storlek betyder detta att A2-�ppletr�d str�var efter en storlek p� 7-10 meter i bredd och h�jd. Man kan h�lla in ett �ppeltr�d n�got i storlek, men avviker man alltf�r mycket fr�n det som tr�det �r 'programmerat' att g�ra blir det effekter som vattenskott, r�tskador fr�n alla snittytor mm. Det blir lite som att g�ra maskros av solros. Dessutom blir inte frukterna s�rskilt goda p� h�rt beskurna tr�d. Om du vill h�lla ned det p� h�jden - besk�r d�r grenarna delar sig, vid grenklykor. Tag ned en "klyk-v�ning" per �r i toppgrenarna, besk�r inte allt ett �r. Om du vill sl�ppa ljus genom kronan ned p� tr�dg�rdslandet - glesa genom att ta bort grenar som sitter inne i kronan, men inte fler �n ca 3-4 per �r som �r gr�vre �n 5 cm. Besk�r mindre i �vrigt, l�t det bli t�tt och s� brett det finns utrymme till. Ska man g�ra minskningar p� ett h�ll f�r man h�lla igen p� annan besk�rning. Vill man av utrymmessk�l ta bort grenar som �r gr�vre �n 10 cm b�r man fundera �ver alternativ till tr�det. Kanske ska du plantera frukt i spalj� eller liten h�ck och l�ta den v�xa upp s� att du f�r n�gon ers�ttning f�r tr�det om du vill ta bort det? Och under tiden spalj�n (kanske med r�da p�ron eller annat ljuvligt) v�xer upp kan du ympa ditt �ppeltr�d, s� att du f�r frukter du tycker om och som experiment om du tycker det verkar intressant. (Jag l�rde mig sj�lv att ympa p� ett kr�ftsjukt tr�d d�r det inte spelade s� stor roll om jag misslyckades.) Ett tr�d med stamdiameter p� 20 cm kan vara allt fr�n 20 till 50 �r gammalt. Att det inte kommer mycket frukt beror p� att �pple b�r frukt p� 2-3-�rig ved, och dessutom m�ste veden vara lite lutande f�r att vilja s�tta blomanlag. Besk�r man mycket satsar tr�det p� upp�tstickande snabbv�xande grenar (vattenskott) som inte bildar frukt p� m�nga �r. Dessutom f�rlorar frukten s�tman vid h�rd besk�rning. �ppeltr�d missbildat av felaktig och f�r h�rd besk�rning. Enda nytillv�xten �r vattenskott som kommer i kluster och bildar s�riga bulor i krongrenarna, d�r r�tan sprider sig ned�t. F� frukter inne i kronan p� gammal ved d�r de skuggas och d�rf�r blir smakl�sa. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Susanne i Link�p... Susanne i Link�ping Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	22-11-2002, 21:05 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 1 048 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 61	Tack sn�lla Cilla! Om det inte varit f�r din hemsida (som jag tittat p� flera g�nger, st�rsta felet �r v�l att om jag g�r via startsidan g�r det ont i mig n�r jag ser seglingsbilderna, �h vad jag l�ngtar), s� skulle jag s�kert ha beskurit mina tr�d alldeles f�r mycket i somras. Som det nu �r har jag bara tagit bort det som sticker ut d�r det inte f�r, �ver g�ngar, hus och in i andra tr�d, samt ganska f� vattenskott. Men det h�r tr�det �r som sagt lite f�r stort. Frukth�ck �r jag v�ldigt sugen p� och vet den perfekta platsen f�r den, om det inte vore f�r att det n�gra f� meter fr�n den tomtgr�nsen st�r ett stort ov�rdat �ppeltr�d som hade massor av moniliaangripna �pplen i somras. Jag plockade bort alla nedfallna �pplen p� min tomt, i gr�nsdiket och s� l�ngt jag n�dde p� den andra tomten (n�r ingen s�g mig), men det hj�lper nog inte s� l�ngt. Och tala med grannen �r inte l�tt n�r jag inte sett n�gon vara d�r sen i somras. Som tur �r finns det ett �ppeltr�d till, �nnu st�rre men b�ttre placerat. F�r jag bara bukt med monilian f�r jag nog �pplen i alla fall! -------------------- Alla morgondagens blommor g�mmer sig i de fr�n som s�s idag. Kinesiskt ordspr�k

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-11-2002, 22:47 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Roligt att sajten �r till nytta, tack f�r kommentarerna! Jag tror jag ska skriva en sida om minskning av bredd och h�jd s� sm�ningom. Tr�det till har toppats f�r att inte n� upp till ledningen. Vid besk�rningen togs ingen eller liten h�nsyn till var tr�det skulle komma att skjuta nya grenar. Ist�llet f�r som tidigare ha en gren som str�cker sig upp, kommer h�r tv� eller fler fr�n den gren som kapades. �garen kommer snart att f� besk�ra igen. P� flera st�llen skapas ocks� d�da tappar �verst p� grenen. De nya �uppkomlingarna� v�xer intill tappen och riskerar att drabbas av r�tan, som alltid kryper ned�t. Tr�det ser �avkapat� ut p� vintern och riskerar dessutom att bli farligt p� grund av alla r�ting�ngar som det inte kan valla �ver. Ist�llet f�r att toppkapa s� h�r kan man sk�ra i grenklykor, och spara den gren som v�xer mest ut�t, horisontellt. D� forts�tter n�ringen till den grenen, som blir l�ngre och tyngre och d�rmed faller i h�jd. Dessutom slipper man nya skott som v�xer ut fr�n grenen. Grenklyka. Se www.juniper.se/tradvard/snitt.htm hur du besk�r den. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-11-2002, 22:59 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Monilia. Inte s� rolig m�gelsvamp eftersom den f�rst�r de frukter den angriper, men � andra sidan skadar den inte tr�det och oftast inte all frukt heller. F�rh�llandevis l�tt att minska framfarten av. Tag bort angripna frukter och l�t dem inte h�nga i tr�det under vintern - och framf�r allt - kartgallra p� v�ren. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

2 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (2 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 21-05-2024, 02:44

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon