Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

    Kategorier

      Visa alla resultat

      Sökresultat för

      Produkter

        Kategorier

          Visa alla resultat
           

          Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )


           
          Skriv svarNytt inlägg
          > VildApel vs Apel
          Christoffer
          Inlägg 02-06-2010, 17:11
          Länk hit: #1


          Medlem
          Antal inlägg: 2 616
          Medlem sedan:
          28-11-2002
          Medlem nr: 439



          Hur kan man se skillnad på bladen om det är en
          vildapel eller ett odlat, gott äpple?
          Eller är det blommorna man ska titta på?
           
          Citera
          RibesRubusVitis
          Inlägg 02-06-2010, 17:17
          Länk hit: #2


          Medlem
          Antal inlägg: 2 117
          Medlem sedan:
          15-12-2005
          Medlem nr: 6 842



          Om du inte kan vänta på frukten ska du titta på stammen, längst ner. Odlade äpplen är ympade på en grundstam av "vildare" typ. Själva skarven sväller upp med tydlig ärrvävnad.
           
          Citera
          Christoffer
          Inlägg 02-06-2010, 17:44
          Länk hit: #3


          Medlem
          Antal inlägg: 2 616
          Medlem sedan:
          28-11-2002
          Medlem nr: 439



          Tack, det var en bra grej att titta efter. Ska kolla i veckan.
           
          Citera
          Cilla
          Inlägg 03-06-2010, 02:10
          Länk hit: #4


          Medlem
          Antal inlägg: 9 115
          Medlem sedan:
          04-11-2002
          Medlem nr: 126



          Nja, inte direkt en hjälp faktiskt även om det är lätt att tro.

          Vildapel, Malus Sylverstris, är en ovanlig sort. Den kan man nästan glömma att man ska stöta på. Däremot stäter man ofta på frösådder. Dessa är kärnsådder som fått växa upp, t ex från när någon kastart ett skrott som lyckats ta sig upp.

          Varje kärna i varje äpple ger upphov till en alldeles unik äppelsort. Varje kärnas genetik är byggd av att biet, humlan eller flugam flög från ett äppeltrd till ett annat under blomningen. Oftast flyger de ju mellan kulturaplar, dvs ätäppelträd. Och därför blir varje kärna barn till två ätäppelträd. Och därför blir det ett sådant också, dvs ett ätäppelträd.

          Men det blir för den sakens skull inte alltid gott. I kommersiell odling säger man att 1 på 6 000 sådana försök till att skapa en ny sort blir lyckade, dvs ger en sort som har så bra egenskaper att den kan säljas. (Det innebär kanske en kärna i ett helt äppelträd per år.) För oss som inte har försäljningsekonomiska krav på äpplen kanske 1 på 50 kärnor blir bra ätäpplen, dvs goda. Och då måste man räkna med att alla inte heller gillar alla sorts smaker och konsistens på alla äppelsorter.

          Ympen eller ockuleringsstället som finns på de träd vi köper syns normalt bara några år. På vissa träd kan man se den hela trädets liv, men bara då om underlaget är starkare eller mer svagväxande än sorten. Man kan alltså inte se på ett träd äldre än ca 10 år om det är ympat/ockulerat.



          --------------------
           
          Citera
          Christoffer
          Inlägg 23-06-2010, 20:47
          Länk hit: #5


          Medlem
          Antal inlägg: 2 616
          Medlem sedan:
          28-11-2002
          Medlem nr: 439



          Intressant.

          Det är dock ändå intressant att veta hur en vildapel ser ut,
          för den botaniskt intresserade. Såg en i ett naturrum, men
          den såg inte ut som en vildapel, trots att tavlan påstod det.
          Ska se om jag kan ta kort på ett blad, som jag kan lägga
          upp här.
           
          Citera
          Cilla
          Inlägg 24-06-2010, 00:17
          Länk hit: #6


          Medlem
          Antal inlägg: 9 115
          Medlem sedan:
          04-11-2002
          Medlem nr: 126



          Här finns en beskrivning, också med bilder. De är lite liberalare i vad som ska kallas vildapel än vad jag varit.

          http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/malus/malusyl.html


          --------------------
           
          Citera
          Bruno66
          Inlägg 06-09-2010, 20:50
          Länk hit: #7


          Medlem
          Antal inlägg: 36
          Medlem sedan:
          03-09-2010
          Medlem nr: 33 622



          Min fru har hittat äppelträd i samhället där jag bor som växer förvildat i en liten dunge. Dels är det helt klart vanliga äppelträd samt ett par stora päronträd. Men sen växer utbrett som ett buskage som liksom väller över marken och med röda små äpplen som inte alls liknar vanliga ätäpplen - de är ganska små och ser väldigt friska ut, inte alls angripna på samma sätt som de större äppelträdens större frukter. Dessutom är det fullt med tornar på kvistarna. Där växer också ett litet träd med samma små frukter och med tornar.

          Jag är förkyld så jag känner ingen smak för tillfället, men frukterna var mer bittra än syrliga. Jag blir överlycklig eftersom jag är intresserad av att tillverka cider, och detta äpple verkar vara otroligt bra att använda i ciderblandning - ätäpplen är jag måttligt intresserad av, min passion gäller cider. Jag längtar tills jag kan känna smak ordentligt så jag kan känna om det har hygglig arom också.

          Hur är det, har även apel tornar? Om inte, kan korsningar mellan apel och vildapel ha tornar? Bladen var hårlösa och hade långa skaft, däremot fick jag inte intrycket att frukten var långskaftad.

          Om jag inte vill kärnså dessa äpplen, hur ska jag då få hem ett exemplar? Jag tycker mycket om växtsättet, träden är små och även buskaget är fascinerande. Jag har en "vild" del av tomten som detta träd skulle ansluta fint till samt att jag misstänker att jag vill ha just det här äpplet och inte någon kärnsådd från det - jag misstänker som sagt att det skulle passa mycket bra i min cider.

          /Bruno
           
          Citera
          Bruno66
          Inlägg 09-09-2010, 11:07
          Länk hit: #8


          Medlem
          Antal inlägg: 36
          Medlem sedan:
          03-09-2010
          Medlem nr: 33 622



          Har surfat runt lite på vildapel men det verkar förekomma förvirring när det gäller användning av ordet.

          Det frun hittat är troligen en korsning mellan äpple och vildapel, eftersom apel, d v s frösådd av enbart domestica, inte brukar ha tornar (men det har dessa funna buskar och träd).

          Vad ska man kalla dessa hybrider? De är ju varken apel eller vildapel? De funna träden liknar sannerligen inte de äppelträd jag är van vid, särskilt taggarna, eller tornarna, ger en väldigt speciell karaktär, det har jag aldrig sett förr.

          Det som verkar tala emot att det är ren vildapel är de röda frukterna som inte är särskilt långskaftade. I övrigt liknar de beskrivningen av vildapel.

          Sen vill jag gärna uppmana folk att inte bara uppskatta "välsmakande" äpplen utan även uppmärksamma träd med syrliga eller framförallt bittra frukter, gärna frukter med arom men som får ansiktet att skrynkla sig av syra och beska. De kan kanske bidra till att få fram ett svenskt cideräpple! Jag tar gärna emot tips på såna äpplen.

          /Bruno
           
          Citera
          Cilla
          Inlägg 09-09-2010, 13:30
          Länk hit: #9


          Medlem
          Antal inlägg: 9 115
          Medlem sedan:
          04-11-2002
          Medlem nr: 126



          Jag brukar kalla dem frösådder av äpple, ofta frösådder som är korsningar mellan kulturaplar och därmed memd helt unika sorters frukter.

          Jag delar Brunos uppmaning. Sura, bittra, syrliga frukter är mycket användbara! Dels kan de ha mycket större koncentration av t ex pektin, som är nödvändig när man gör geléer mm, och dels ger de spännande smaker åt annat som annars kan bli jolmigt. Lingon t ex är ju mycket uppskattat och användbart. Inte precis det sötaste bäret! Peppar är ju ett frö vi knappast vill leva utan. Enbär är utmärkt vid konservering för att få längre hållbarhet. Rönnbär ger soppor, grytor, sallader ett lika intressant sting som chili och ingefära kan göra. Krassefrön likaså, som en mycket svensk, pepprig kapris.

          Om vi experimenterar med de här lite mindre, torrare och intressanta apelfrukterna kan vi säkert få dem lika använda som många andra lite mer starksmakande frukter och fröer.

          Dessa hybrider, dvs korsningar mellan ätäpplen, ätäpplen och vildapel och mellan korsningar på dessa, blir dessutom utmärkta som pollinatörer. Låt dem växa med sina slingriga, bronsfärgade stammar och ibland torniga grenar för att hjälpa till medd pollinering också av lite ovanligare sorter.

          Ett sätt att föröka dem och få dem in i trädgården eller nära sina egna miljöer är att nu på hösten sätta äppelkärnor. Ett annat är att i handeln be dem beställa Malus Sylvestris. (Det är inte sällan man får en hybrid då...)


          --------------------
           
          Citera
          Bruno66
          Inlägg 09-09-2010, 15:10
          Länk hit: #10


          Medlem
          Antal inlägg: 36
          Medlem sedan:
          03-09-2010
          Medlem nr: 33 622



          Tack, Cilla, för att du utvecklar det här med användbarheten av karaktärsfulla äpplen! Jag slår gärna ett slag för matäpplet, för att göra goda pajer och annat. Vi i Sverige lär ha ett klimat som gynnar utvecklingen av aromer i äpplet. Det skulle vi ta vara på genom att ta fram karaktärsfulla äpplen, men tyvärr verkar inriktningen mest vara mot milda ätäpplen.

          Så det går alltså att beställa sylvestris? Låt vara att det är en hybrid.

          Fast roligare är att göra fynd. Om man inte kan gräva upp någon liten planta vars äpplen man känner, så verkar det vettigaste vara att ta ympkvistar och ympa på någon lämplig grundstam.

          Går vildapelns hybrider att ympa på B9?

          Jag läste nyss på nätet att det KAN lyckas med sticklingar. Ett annat sätt är avläggare.

          Jag klurar också på att så kärnor i höst. Även om sannolikheten att det blir något bra är liten så är det väl bättre att försöka än att låta bli. Man kan ju ha tur!

          /Bruno
           
          Citera
          Cilla
          Inlägg 10-09-2010, 00:58
          Länk hit: #11


          Medlem
          Antal inlägg: 9 115
          Medlem sedan:
          04-11-2002
          Medlem nr: 126



          Medvetna kärnsådder av äpple är alldeles för sällsynt. Träd är bland det roligaste man kan odla! Mäktig känsla när den lilla kommer upp på sommaren efter höstens sådder.

          Jag sår själv varje år. Slarvsår. Mängder av kärnor och skrottar får ligga till sig och torka. På tomtens lite fuktiga och skuggiga hörn räfsar jag sedan lite lätt i backen, ofta bara med skon, och sedan lätt lager av mull ovanpå. Oavsett om jag helt glömt bort det så finns där närapå alltid några små, lovande plantor.

          Några år har jag sått mer seriöst i sandblandad jord, nedgrävda krukor, vattnat på våren och sommaren. Jag tycker att grobarheten blir ungefär densamma. Skillnaden blir att de jag satt rätt i backen lättare kan glömmas bort på sommaren när de behöver vatten.

          Japp, det går att beställa Malus Sylvestris. I alla fall när jag kollade sist.

          Skulle inte tro att det är några problem att låta den eller hybrider att trivas på B9 heller. Av de som testat många sorter på B9 tror jag inte att jag hört om någon sort som inte trivs på den. A2 grundstam trovs ju också de flesta på, men t ex Särsö vet jag kan vara svår. Men varför skulle man ympa M Sylvestris på B9? Är den särskilt stor på egen rot? (Tror aldrig jag sett ett fullvuxet exemplar.)

          Avläggare på äpplen med härdiga rötter tror jag vi skulle experimentera mycket mer med i trädgårdarna. Jag har sett så många fallna kulturaplar som rotat sig och växt vidare också efter hårda vintrar att det absolut är värt tester också med kärnsådda sorter.

          Det finns otroligt många mycket karaktärsfulla ätäppelsorter i landet tycker jag. Nu under handelsträdgårdarnas, genbankernas och andras äppelutställninar (i Stockholm bl a på Skansen, Ulriksdals trädgårdar mm) kan man få smaka många rariteter som man sedan kan beställa träd eller ympar av. Järnäpple t ex, har du kollat in det? Ett helt omöjligt äpple, men med karaktär så det skvätter...

          Här en sortlista att inspireras av. Fastnar man för ett namn kan man gå vidare med sökningar, t ex på Ebe Plant, för att få veta mer.
          http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6v...C3%A4ppelsorter
          http://www.ebeplant.se/apple.htm


          Redigerat av Cilla: 10-09-2010, 01:13


          --------------------
           
          Citera
          Bruno66
          Inlägg 11-09-2010, 16:39
          Länk hit: #12


          Medlem
          Antal inlägg: 36
          Medlem sedan:
          03-09-2010
          Medlem nr: 33 622



          Låter bra att "extensiv" frösådd (krafsa med skor etc) kan fungera väl så bra, passar mig väl.

          Det här är kanske fel tråd för detta, men det primära för mig är kärva äpplen med mycket arom, de behöver inte vara ätbara som dessertäpplen. De ska vara tåliga och motståndskraftiga och småväxta och man ska inte behöva vänta i tio år på bördighet. Äpplena behöver inte vara stora - mycket skrott och skal i fruktmassan är bara en fördel för mig. Men stora äpplen med bra karaktär kan också gå bra.

          För att vara lite on-topic: När man läser runt på nätet om sylvestris så verkar det kunna bli ganska stort. Men de varianter som växer som buskar torde väl inte bli stora. Fast jag vet inte hur de växer. Det träd jag såg var ganska slät i barken så det var nog inte så gammalt. Ifall vildapelhybrider inte växer så starkt på sin naturliga rot så är det ingen nackdel, annars får man väl ympa den på B9 i en strävan efter att få ett litet träd med tidig bördighet. Avläggare verkar enklast men är kanske inte alltid möjligt, ifall trädet inte får vara ifred. Då kan sticklingar eller ympkvistar vara ett alternativ för att få hem den önskade sorten.

          Man ser inte skogen för alla träd. Det verkar finnas så många äppelsorter att man inte vet var man ska börja. Jo, jag har observerat Järnäpple som intressant. På vad vis är det omöjligt? Det enda jag vet är att det verkar tåligt mot kräfta. Men jag vet inte om det är svagväxande eller om det blir jättestort, och om man måste vänta i femton år innan det ger frukt. Jag har bara börjat skrapa på ytan, det är spännande men mycket förvirrande.

          Närmast ska jag till Julitas äppeldagar, ifall inte förkylningar sätter stopp. Får se om jag blir klokare efter det.

          /Bruno
           
          Citera
          Cilla
          Inlägg 13-09-2010, 13:19
          Länk hit: #13


          Medlem
          Antal inlägg: 9 115
          Medlem sedan:
          04-11-2002
          Medlem nr: 126



          Hej Bruno,

          Jag gissar att du tänker börja tillverka cider?

          Att gå på Julittas äppeldagar är nog bästa utbildningen. De har ju cidertillverkning också. Om du kan - tala med Håkan Svensson om ambitionen att snabbast möjligt få fram syrlig frukt samt vildapel på svagväxande grundstammar. Berätta gärna här vad du lärde!

          Själv har jag föreläst på Ulrikdals slottsträdgårdars äppeldagar i helgen. En aktiv medlem, Bengt från Sveriges pomologiska sällskap lade fram en fin äppelutställning med femtiotalet sorter. Påminnelse om att av de 7500 erkända äppelsorterna finns ganska många syrliga, beska, bittra...

          Flera aktiva cidertillverkare kom med sina frösådda äppelsorter och ville få hjälp att se vilka korsningar de kunde bestå av. Inte helt lätt ens för en pomolog att se! Men ett som kan intressera dig kanske: Det finns mängder av frösådda träd på allmän mark som man kan plocka av. Både frukt och ympris naturlitgvis. Gå med i Sveriges Pomologiska sällskap så träffar du medlemmar som kan berätta var de står!

          Av järnäpplena finns det åtminstone två sorter. Minns inte deras hela namn, går lätt att slå upp dock. De lagras hur länge som helst innan de blir ätmogna. Hårda som sten innan de mognar... Kanske användbara för cider?

          Om jag vore intresserad av just M. sylvestris, eller frukten från andra syrliga sorter, så skulle jag ympat in dem i redan befintliga träd, eller ympat in dem på svagväxande underlag och spaljerat för att få fram frukten snabbast möjligt. Och i väntan på grundstammar (som brukar finnas tillgängliga på våren) skulle jag ha kärnsått lite varstans nu. På det som kommer kan man ympa in och spaljera och ha så länge som det fungerar. Blir det för stort om 10-20 år så är det ju bara att ta bort och starta om... Och då har man lärt sig en hel del på kuppen!


          --------------------
           
          Citera
          Bruno66
          Inlägg 15-09-2010, 19:19
          Länk hit: #14


          Medlem
          Antal inlägg: 36
          Medlem sedan:
          03-09-2010
          Medlem nr: 33 622



          Hej Cilla,

          för att göra en lång historia kort: Ja, jag har fuskat lite med egen cider och äppelvin och vet att äpplet är ganska bångstyrigt, och har en liten musterianläggning med hygglig kapacitet. Men efter en resa i Normandie har jag blivit inspirerad. Vet inte alls var det slutar någonstans utan jag kör på från liten skala till att börja med. Tänker gå en kurs till våren i fruktträdsbeskärning. Det kan inte vara rätt som folk stympar sina äppelträd i gårdarna och jag vill ha kunskapen ifall jag har möjligheten att rädda något träd. Samt ha kunskap för egna små försök.

          Det är intressant att läsa om att det finns "flera aktiva cidertillverkare". Hur pass vanligt är det?

          Tack för tipsen om hur jag ska förvalta äppeldagarna på Julita.

          Idag var jag nere vid "fyndet" och plockade några äpplen. Det lilla trädet har 4 cm små frukter med långa skaft, lika långa som frukten, 4 cm. Buskaget har lite större äpplen, ca 5 cm, med mycket korta skaft.

          Äpplena från buskaget hade fadd smak, som att tugga på ett blad. Smakade lite "grönt" men gav i övrigt inga intryck alls. En nitlott. Helt otroligt att ett äpple kan vara så komplett smaklöst!

          Men det långskaftade äpplet från det lilla trädet formligen exploderade på min av förkylning bedövade tunga. Det gör att jag inte kan göra någon bra bedömning, men sötsyrlighet liksom krusade och frasade över tungan och i skalet anades att det hade arom. Det var liksom - gott, på ett lite burdust sätt. Nu var det nog inte riktigt moget, får se hur det utvecklas. Kan jag ha gjort ett fynd?

          Mitt intresse av att kunna ympa in sylvestris på B9 har inte minskat med detta. Jag får läsa på det här om ympning och när det är lämpligt att ta ympris.

          Jag har för mig att järnäpple var en av de sorter som rekommenderades gammalt tillbaka då man försökte puffa för cider i Sverige, tillsammans med bland annat Borgherre, eller minns jag fel?

          Egentligen är det inget bekymmer om det blir för stort om 20 år, ifall träd på B9 inte heller har så mycket längre livslängd. Det är bara det här med att man vill få frukt så tidigt som möjligt. Jag har en 13 m sträcka utefter en låg stenmur som skulle kunna avvaras för försök. Jag känner mig frestad.

          Måste alltså bara hitta någon fredad plats i trädgården att så frön i. Var det bra under en buske? Har en svartvinbärsbuske som kanske kan fungera som "mamma" för de små.

          /Bruno
           
          Citera
          Bruno66
          Inlägg 17-09-2010, 11:21
          Länk hit: #15


          Medlem
          Antal inlägg: 36
          Medlem sedan:
          03-09-2010
          Medlem nr: 33 622



          Det finns ett problem med provsmakning och därmed också användning av äpplen, och det är att äpplet förändras under lagring och det är inte säkert att det plockade äpplet är ätmoget. T ex köpte jag Discovery härförleden på affären, och det var syrligt och fast. Men efter att ha legat ett tag så var det mjukt och sött och hade inget sting alls. Det gäller att det finns experter på plats som kan beskriva hur äpplet utvecklas under mognad.

          /Bruno
           
          Citera
          Cilla
          Inlägg 17-09-2010, 22:30
          Länk hit: #16


          Medlem
          Antal inlägg: 9 115
          Medlem sedan:
          04-11-2002
          Medlem nr: 126



          Hej Bruno - roligt med ciderintresset!

          CITAT (Bruno66 @ 15-09-2010, 20:19) *
          Tänker gå en kurs till våren i fruktträdsbeskärning.
          Kul! Var och för vilka ska du gå?

          Det är intressant att läsa om att det finns "flera aktiva cidertillverkare". Hur pass vanligt är det?

          På mina kurser och bland de jag träffar för inspektioner av äppelträd stöter jag på en och annan som gör cider för eget bruk eller för en lite större krets. Det tillhör väl inte det vanligaste att göra med äpplen, men det finns en intresserad krets och jag skulle tro att detta kan komma att öka.

          Men det långskaftade äpplet från det lilla trädet formligen exploderade på min av förkylning bedövade tunga. Det gör att jag inte kan göra någon bra bedömning, men sötsyrlighet liksom krusade och frasade över tungan och i skalet anades att det hade arom. Det var liksom - gott, på ett lite burdust sätt. Nu var det nog inte riktigt moget, får se hur det utvecklas. Kan jag ha gjort ett fynd?

          Japp!

          Mitt intresse av att kunna ympa in sylvestris på B9 har inte minskat med detta. Jag får läsa på det här om ympning och när det är lämpligt att ta ympris.

          Under djupaste viloperioden men inte när det är mycket kallt - då riskerar riset att torka. I Stockholmsområdet brukar december vara en bra månad. Sedan tillkommer lagring av riset, som du kan lära mer om via www.svepom.com.

          Jag har för mig att järnäpple var en av de sorter som rekommenderades gammalt tillbaka då man försökte puffa för cider i Sverige, tillsammans med bland annat Borgherre, eller minns jag fel?

          Jag har för mig att något av jkärnäpplena nämnts i dessa sammanhang, men om det vet de mer om på Julitta!

          Måste alltså bara hitta någon fredad plats i trädgården att så frön i. Var det bra under en buske? Har en svartvinbärsbuske som kanske kan fungera som "mamma" för de små.

          Skugga är bra för att markerna där inte torkar ut så snabbt. Behöver inte precis vara i djupaste skuggan eller där grodden inte kan få växa till sig lite. Bort med gräset bara, det är för svårt för äppelgroddar att stångas med.



          --------------------
           
          Citera
          Bruno66
          Inlägg 18-09-2010, 15:31
          Länk hit: #17


          Medlem
          Antal inlägg: 36
          Medlem sedan:
          03-09-2010
          Medlem nr: 33 622



          Hej Cilla,

          kanske man är lite tokig. Jag har en elektrisk äppelkvarn med fantastisk kapacitet och en membranpress. Jag får ca 75 procent utbyte. Smaken på nypressad must gör att man tappar smak för pastöriserad must på flaska. Istället hoppas man på att musten börjar jäsa på ett bra sätt och man tappar av lite för förtäring vartefter.

          Jag skaffade grejerna efter att ha slitit med hemmabyggen. Det är bara lite synd att de inte får komma till sin rätt, jag skulle kunna göra kubikmetrar med cider varje år.

          Jag besökte pierre Huet i Normandie förra sommaren. De hade jästankar i glasfiber om 20 kubikmeter - flera stycken. De tillsatte inte jäst och de fällde musten så de fick en "chapeau brun". Deras cider var speciell och mycket god. Jag har skaffat grejor för att kunna göra sådan typ av cider, men klimatet måste vara rätt samtidigt som jag har tillgång till äpplen, en ekvation som kanske inte går ihop denna höst.

          Just nu skulle jag behöva ett par hundra kilo äpplen, och trots mängderna som finns omkring en i alla gårdar har jag inte lyckats komma till skott ännu, och tiden rinner ut för detta år.

          Kursen i trädbeskärning är på Julita.

          Men besöket på Julita idag var lite av en besvikelse. Ändå vill jag besöka igen. Dels kom vi sent iväg och kunde inte vara länge där p g a sonens ishockeyträning. Äppelutställningen var enorm med alla sorter, men bara några få fanns till försäljning. Jag köpte Särsö, Antonovka och Fagerö som jag fann intressanta. Men resten kunde jag bara lukta på. Mantet hade en helt otrolig doft, slog allt i utställningen, men så var det nog rätt moget också. Jag hade med mitt "fynd" men det det väckte viss förvåning hos äppelexperterna och de undrade om det var fullväxt på grund av dess litenhet, och det är det, äpplena har börjat trilla ner, och det degraderades till paradisäpple och jag fick veta att det enbart var dekorativt. Jag fick medhåll kring användandet av B9 som grundstam. Ympriset ska jag ta i februari, samtidigt som jag skarvympar, då behöver jag inte förvara ympriset, och att förvara det ympade trädet i kruka i garaget som håller frostfritt tills det är dags att plantera ut var en ypperlig idé.

          Jag har för mig att paradisäpple hade mycket mindre frukter. Mina föräldrar hade ett och äpplena var jättesmå, mycket mindre än de 4 cm som mitt fynd uppvisar i diameter. Det långskaftade äpple jag hittat upplever jag som användbart, det tyckte jag inte föräldrarnas paradisäpple var.

          Jag frågade också om cideräpplen, men de verkade inte villiga att diskutera frågan något vidare, annat än att chalmolovsky (?) är ett surt äpple som kan vara bra till cider. Det verkar som om de inte är inne på den sura och beska tråden då det gäller cider.

          När det gäller trädkräfta menade de att det är något som kommer med plantan från plantskolan och att det är växtplatsens egenskaper som får det att blomma ut. Det gör att man kan plantera om på samma plats som det växt ett kräftsmittat träd på, även med samma sort som tidigare, även om det varit kräftsmittat. Man ska vara noga med dränering och jordens kvalitet.

          I övrigt tycker jag att spaljé i solfjäderform verkar intressant. Jag ska försöka etablera en sådan utefter min låga mur till våren. Det ryms sex stycken träd där. Nu blir det till att börja jaga träd på B9 grundstam och även grundstammar att försöka ympa mitt fynd på.

          /Bruno
           
          Citera
          Bruno66
          Inlägg 18-09-2010, 22:12
          Länk hit: #18


          Medlem
          Antal inlägg: 36
          Medlem sedan:
          03-09-2010
          Medlem nr: 33 622



          Det enda tips jag fick om cideräpplen idag var att skaffa ymp från Storbritannien.

          Vissa lär vara svåra, om jag inte misstar mig, som t ex Kingston Black och Bramley. Det finns också ett examensarbete om möjligheter att använda sorter från Normandie i mellersta Sverige. Jag skulle hellre vilja att vi använde egna sorter som kunde vara lämpliga för cider istället för att kopiera andras framgångar. Varför cider av engelsk, normandisk eller bretagnesk typ, när vi skulle kunna profilera vår egen?
           
          Citera
          Bruno66
          Inlägg 20-09-2010, 21:24
          Länk hit: #19


          Medlem
          Antal inlägg: 36
          Medlem sedan:
          03-09-2010
          Medlem nr: 33 622



          Byter tråd

          Redigerat av Bruno66: 21-09-2010, 10:52
           
          Citera

          Skriv svarNytt inlägg
          1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
          0 medlem(mar):



           

          Enkel version Datum och tid: 18-04-2024, 10:10
                 
                    
          Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
           
          Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon