VildApel vs Apel - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

VildApel vs Apel

Christoffer Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	02-06-2010, 17:11 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 2 616 Medlem sedan: 28-11-2002 Medlem nr: 439	Hur kan man se skillnad p� bladen om det �r en vildapel eller ett odlat, gott �pple? Eller �r det blommorna man ska titta p�?

RibesRubusVitis Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	02-06-2010, 17:17 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 2 117 Medlem sedan: 15-12-2005 Medlem nr: 6 842	Om du inte kan v�nta p� frukten ska du titta p� stammen, l�ngst ner. Odlade �pplen �r ympade p� en grundstam av "vildare" typ. Sj�lva skarven sv�ller upp med tydlig �rrv�vnad.

Christoffer Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	02-06-2010, 17:44 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 2 616 Medlem sedan: 28-11-2002 Medlem nr: 439	Tack, det var en bra grej att titta efter. Ska kolla i veckan.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-06-2010, 02:10 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Nja, inte direkt en hj�lp faktiskt �ven om det �r l�tt att tro. Vildapel, Malus Sylverstris, �r en ovanlig sort. Den kan man n�stan gl�mma att man ska st�ta p�. D�remot st�ter man ofta p� fr�s�dder. Dessa �r k�rns�dder som f�tt v�xa upp, t ex fr�n n�r n�gon kastart ett skrott som lyckats ta sig upp. Varje k�rna i varje �pple ger upphov till en alldeles unik �ppelsort. Varje k�rnas genetik �r byggd av att biet, humlan eller flugam fl�g fr�n ett �ppeltrd till ett annat under blomningen. Oftast flyger de ju mellan kulturaplar, dvs �t�ppeltr�d. Och d�rf�r blir varje k�rna barn till tv� �t�ppeltr�d. Och d�rf�r blir det ett s�dant ocks�, dvs ett �t�ppeltr�d. Men det blir f�r den sakens skull inte alltid gott. I kommersiell odling s�ger man att 1 p� 6 000 s�dana f�rs�k till att skapa en ny sort blir lyckade, dvs ger en sort som har s� bra egenskaper att den kan s�ljas. (Det inneb�r kanske en k�rna i ett helt �ppeltr�d per �r.) F�r oss som inte har f�rs�ljningsekonomiska krav p� �pplen kanske 1 p� 50 k�rnor blir bra �t�pplen, dvs goda. Och d� m�ste man r�kna med att alla inte heller gillar alla sorts smaker och konsistens p� alla �ppelsorter. Ympen eller ockuleringsst�llet som finns p� de tr�d vi k�per syns normalt bara n�gra �r. P� vissa tr�d kan man se den hela tr�dets liv, men bara d� om underlaget �r starkare eller mer svagv�xande �n sorten. Man kan allts� inte se p� ett tr�d �ldre �n ca 10 �r om det �r ympat/ockulerat. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Christoffer Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	23-06-2010, 20:47 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 2 616 Medlem sedan: 28-11-2002 Medlem nr: 439	Intressant. Det �r dock �nd� intressant att veta hur en vildapel ser ut, f�r den botaniskt intresserade. S�g en i ett naturrum, men den s�g inte ut som en vildapel, trots att tavlan p�stod det. Ska se om jag kan ta kort p� ett blad, som jag kan l�gga upp h�r.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	24-06-2010, 00:17 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	H�r finns en beskrivning, ocks� med bilder. De �r lite liberalare i vad som ska kallas vildapel �n vad jag varit. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/malus/malusyl.html -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	06-09-2010, 20:50 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	Min fru har hittat �ppeltr�d i samh�llet d�r jag bor som v�xer f�rvildat i en liten dunge. Dels �r det helt klart vanliga �ppeltr�d samt ett par stora p�rontr�d. Men sen v�xer utbrett som ett buskage som liksom v�ller �ver marken och med r�da sm� �pplen som inte alls liknar vanliga �t�pplen - de �r ganska sm� och ser v�ldigt friska ut, inte alls angripna p� samma s�tt som de st�rre �ppeltr�dens st�rre frukter. Dessutom �r det fullt med tornar p� kvistarna. D�r v�xer ocks� ett litet tr�d med samma sm� frukter och med tornar. Jag �r f�rkyld s� jag k�nner ingen smak f�r tillf�llet, men frukterna var mer bittra �n syrliga. Jag blir �verlycklig eftersom jag �r intresserad av att tillverka cider, och detta �pple verkar vara otroligt bra att anv�nda i ciderblandning - �t�pplen �r jag m�ttligt intresserad av, min passion g�ller cider. Jag l�ngtar tills jag kan k�nna smak ordentligt s� jag kan k�nna om det har hygglig arom ocks�. Hur �r det, har �ven apel tornar? Om inte, kan korsningar mellan apel och vildapel ha tornar? Bladen var h�rl�sa och hade l�nga skaft, d�remot fick jag inte intrycket att frukten var l�ngskaftad. Om jag inte vill k�rns� dessa �pplen, hur ska jag d� f� hem ett exemplar? Jag tycker mycket om v�xts�ttet, tr�den �r sm� och �ven buskaget �r fascinerande. Jag har en "vild" del av tomten som detta tr�d skulle ansluta fint till samt att jag misst�nker att jag vill ha just det h�r �pplet och inte n�gon k�rns�dd fr�n det - jag misst�nker som sagt att det skulle passa mycket bra i min cider. /Bruno

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	09-09-2010, 11:07 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	Har surfat runt lite p� vildapel men det verkar f�rekomma f�rvirring n�r det g�ller anv�ndning av ordet. Det frun hittat �r troligen en korsning mellan �pple och vildapel, eftersom apel, d v s fr�s�dd av enbart domestica, inte brukar ha tornar (men det har dessa funna buskar och tr�d). Vad ska man kalla dessa hybrider? De �r ju varken apel eller vildapel? De funna tr�den liknar sannerligen inte de �ppeltr�d jag �r van vid, s�rskilt taggarna, eller tornarna, ger en v�ldigt speciell karakt�r, det har jag aldrig sett f�rr. Det som verkar tala emot att det �r ren vildapel �r de r�da frukterna som inte �r s�rskilt l�ngskaftade. I �vrigt liknar de beskrivningen av vildapel. Sen vill jag g�rna uppmana folk att inte bara uppskatta "v�lsmakande" �pplen utan �ven uppm�rksamma tr�d med syrliga eller framf�rallt bittra frukter, g�rna frukter med arom men som f�r ansiktet att skrynkla sig av syra och beska. De kan kanske bidra till att f� fram ett svenskt cider�pple! Jag tar g�rna emot tips p� s�na �pplen. /Bruno

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	09-09-2010, 13:30 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Jag brukar kalla dem fr�s�dder av �pple, ofta fr�s�dder som �r korsningar mellan kulturaplar och d�rmed memd helt unika sorters frukter. Jag delar Brunos uppmaning. Sura, bittra, syrliga frukter �r mycket anv�ndbara! Dels kan de ha mycket st�rre koncentration av t ex pektin, som �r n�dv�ndig n�r man g�r gel�er mm, och dels ger de sp�nnande smaker �t annat som annars kan bli jolmigt. Lingon t ex �r ju mycket uppskattat och anv�ndbart. Inte precis det s�taste b�ret! Peppar �r ju ett fr� vi knappast vill leva utan. Enb�r �r utm�rkt vid konservering f�r att f� l�ngre h�llbarhet. R�nnb�r ger soppor, grytor, sallader ett lika intressant sting som chili och ingef�ra kan g�ra. Krassefr�n likas�, som en mycket svensk, pepprig kapris. Om vi experimenterar med de h�r lite mindre, torrare och intressanta apelfrukterna kan vi s�kert f� dem lika anv�nda som m�nga andra lite mer starksmakande frukter och fr�er. Dessa hybrider, dvs korsningar mellan �t�pplen, �t�pplen och vildapel och mellan korsningar p� dessa, blir dessutom utm�rkta som pollinat�rer. L�t dem v�xa med sina slingriga, bronsf�rgade stammar och ibland torniga grenar f�r att hj�lpa till medd pollinering ocks� av lite ovanligare sorter. Ett s�tt att f�r�ka dem och f� dem in i tr�dg�rden eller n�ra sina egna milj�er �r att nu p� h�sten s�tta �ppelk�rnor. Ett annat �r att i handeln be dem best�lla Malus Sylvestris. (Det �r inte s�llan man f�r en hybrid d�...) -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	09-09-2010, 15:10 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	Tack, Cilla, f�r att du utvecklar det h�r med anv�ndbarheten av karakt�rsfulla �pplen! Jag sl�r g�rna ett slag f�r mat�pplet, f�r att g�ra goda pajer och annat. Vi i Sverige l�r ha ett klimat som gynnar utvecklingen av aromer i �pplet. Det skulle vi ta vara p� genom att ta fram karakt�rsfulla �pplen, men tyv�rr verkar inriktningen mest vara mot milda �t�pplen. S� det g�r allts� att best�lla sylvestris? L�t vara att det �r en hybrid. Fast roligare �r att g�ra fynd. Om man inte kan gr�va upp n�gon liten planta vars �pplen man k�nner, s� verkar det vettigaste vara att ta ympkvistar och ympa p� n�gon l�mplig grundstam. G�r vildapelns hybrider att ympa p� B9? Jag l�ste nyss p� n�tet att det KAN lyckas med sticklingar. Ett annat s�tt �r avl�ggare. Jag klurar ocks� p� att s� k�rnor i h�st. �ven om sannolikheten att det blir n�got bra �r liten s� �r det v�l b�ttre att f�rs�ka �n att l�ta bli. Man kan ju ha tur! /Bruno

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	10-09-2010, 00:58 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Medvetna k�rns�dder av �pple �r alldeles f�r s�llsynt. Tr�d �r bland det roligaste man kan odla! M�ktig k�nsla n�r den lilla kommer upp p� sommaren efter h�stens s�dder. Jag s�r sj�lv varje �r. Slarvs�r. M�ngder av k�rnor och skrottar f�r ligga till sig och torka. P� tomtens lite fuktiga och skuggiga h�rn r�fsar jag sedan lite l�tt i backen, ofta bara med skon, och sedan l�tt lager av mull ovanp�. Oavsett om jag helt gl�mt bort det s� finns d�r n�rap� alltid n�gra sm�, lovande plantor. N�gra �r har jag s�tt mer seri�st i sandblandad jord, nedgr�vda krukor, vattnat p� v�ren och sommaren. Jag tycker att grobarheten blir ungef�r densamma. Skillnaden blir att de jag satt r�tt i backen l�ttare kan gl�mmas bort p� sommaren n�r de beh�ver vatten. Japp, det g�r att best�lla Malus Sylvestris. I alla fall n�r jag kollade sist. Skulle inte tro att det �r n�gra problem att l�ta den eller hybrider att trivas p� B9 heller. Av de som testat m�nga sorter p� B9 tror jag inte att jag h�rt om n�gon sort som inte trivs p� den. A2 grundstam trovs ju ocks� de flesta p�, men t ex S�rs� vet jag kan vara sv�r. Men varf�r skulle man ympa M Sylvestris p� B9? �r den s�rskilt stor p� egen rot? (Tror aldrig jag sett ett fullvuxet exemplar.) Avl�ggare p� �pplen med h�rdiga r�tter tror jag vi skulle experimentera mycket mer med i tr�dg�rdarna. Jag har sett s� m�nga fallna kulturaplar som rotat sig och v�xt vidare ocks� efter h�rda vintrar att det absolut �r v�rt tester ocks� med k�rns�dda sorter. Det finns otroligt m�nga mycket karakt�rsfulla �t�ppelsorter i landet tycker jag. Nu under handelstr�dg�rdarnas, genbankernas och andras �ppelutst�llninar (i Stockholm bl a p� Skansen, Ulriksdals tr�dg�rdar mm) kan man f� smaka m�nga rariteter som man sedan kan best�lla tr�d eller ympar av. J�rn�pple t ex, har du kollat in det? Ett helt om�jligt �pple, men med karakt�r s� det skv�tter... H�r en sortlista att inspireras av. Fastnar man f�r ett namn kan man g� vidare med s�kningar, t ex p� Ebe Plant, f�r att f� veta mer. http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6v...C3%A4ppelsorter http://www.ebeplant.se/apple.htm Redigerat av Cilla: 10-09-2010, 01:13 -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	11-09-2010, 16:39 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	L�ter bra att "extensiv" fr�s�dd (krafsa med skor etc) kan fungera v�l s� bra, passar mig v�l. Det h�r �r kanske fel tr�d f�r detta, men det prim�ra f�r mig �r k�rva �pplen med mycket arom, de beh�ver inte vara �tbara som dessert�pplen. De ska vara t�liga och motst�ndskraftiga och sm�v�xta och man ska inte beh�va v�nta i tio �r p� b�rdighet. �pplena beh�ver inte vara stora - mycket skrott och skal i fruktmassan �r bara en f�rdel f�r mig. Men stora �pplen med bra karakt�r kan ocks� g� bra. F�r att vara lite on-topic: N�r man l�ser runt p� n�tet om sylvestris s� verkar det kunna bli ganska stort. Men de varianter som v�xer som buskar torde v�l inte bli stora. Fast jag vet inte hur de v�xer. Det tr�d jag s�g var ganska sl�t i barken s� det var nog inte s� gammalt. Ifall vildapelhybrider inte v�xer s� starkt p� sin naturliga rot s� �r det ingen nackdel, annars f�r man v�l ympa den p� B9 i en str�van efter att f� ett litet tr�d med tidig b�rdighet. Avl�ggare verkar enklast men �r kanske inte alltid m�jligt, ifall tr�det inte f�r vara ifred. D� kan sticklingar eller ympkvistar vara ett alternativ f�r att f� hem den �nskade sorten. Man ser inte skogen f�r alla tr�d. Det verkar finnas s� m�nga �ppelsorter att man inte vet var man ska b�rja. Jo, jag har observerat J�rn�pple som intressant. P� vad vis �r det om�jligt? Det enda jag vet �r att det verkar t�ligt mot kr�fta. Men jag vet inte om det �r svagv�xande eller om det blir j�ttestort, och om man m�ste v�nta i femton �r innan det ger frukt. Jag har bara b�rjat skrapa p� ytan, det �r sp�nnande men mycket f�rvirrande. N�rmast ska jag till Julitas �ppeldagar, ifall inte f�rkylningar s�tter stopp. F�r se om jag blir klokare efter det. /Bruno

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	13-09-2010, 13:19 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej Bruno, Jag gissar att du t�nker b�rja tillverka cider? Att g� p� Julittas �ppeldagar �r nog b�sta utbildningen. De har ju cidertillverkning ocks�. Om du kan - tala med H�kan Svensson om ambitionen att snabbast m�jligt f� fram syrlig frukt samt vildapel p� svagv�xande grundstammar. Ber�tta g�rna h�r vad du l�rde! Sj�lv har jag f�rel�st p� Ulrikdals slottstr�dg�rdars �ppeldagar i helgen. En aktiv medlem, Bengt fr�n Sveriges pomologiska s�llskap lade fram en fin �ppelutst�llning med femtiotalet sorter. P�minnelse om att av de 7500 erk�nda �ppelsorterna finns ganska m�nga syrliga, beska, bittra... Flera aktiva cidertillverkare kom med sina fr�s�dda �ppelsorter och ville f� hj�lp att se vilka korsningar de kunde best� av. Inte helt l�tt ens f�r en pomolog att se! Men ett som kan intressera dig kanske: Det finns m�ngder av fr�s�dda tr�d p� allm�n mark som man kan plocka av. B�de frukt och ympris naturlitgvis. G� med i Sveriges Pomologiska s�llskap s� tr�ffar du medlemmar som kan ber�tta var de st�r! Av j�rn�pplena finns det �tminstone tv� sorter. Minns inte deras hela namn, g�r l�tt att sl� upp dock. De lagras hur l�nge som helst innan de blir �tmogna. H�rda som sten innan de mognar... Kanske anv�ndbara f�r cider? Om jag vore intresserad av just M. sylvestris, eller frukten fr�n andra syrliga sorter, s� skulle jag ympat in dem i redan befintliga tr�d, eller ympat in dem p� svagv�xande underlag och spaljerat f�r att f� fram frukten snabbast m�jligt. Och i v�ntan p� grundstammar (som brukar finnas tillg�ngliga p� v�ren) skulle jag ha k�rns�tt lite varstans nu. P� det som kommer kan man ympa in och spaljera och ha s� l�nge som det fungerar. Blir det f�r stort om 10-20 �r s� �r det ju bara att ta bort och starta om... Och d� har man l�rt sig en hel del p� kuppen! -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	15-09-2010, 19:19 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	Hej Cilla, f�r att g�ra en l�ng historia kort: Ja, jag har fuskat lite med egen cider och �ppelvin och vet att �pplet �r ganska b�ngstyrigt, och har en liten musterianl�ggning med hygglig kapacitet. Men efter en resa i Normandie har jag blivit inspirerad. Vet inte alls var det slutar n�gonstans utan jag k�r p� fr�n liten skala till att b�rja med. T�nker g� en kurs till v�ren i frukttr�dsbesk�rning. Det kan inte vara r�tt som folk stympar sina �ppeltr�d i g�rdarna och jag vill ha kunskapen ifall jag har m�jligheten att r�dda n�got tr�d. Samt ha kunskap f�r egna sm� f�rs�k. Det �r intressant att l�sa om att det finns "flera aktiva cidertillverkare". Hur pass vanligt �r det? Tack f�r tipsen om hur jag ska f�rvalta �ppeldagarna p� Julita. Idag var jag nere vid "fyndet" och plockade n�gra �pplen. Det lilla tr�det har 4 cm sm� frukter med l�nga skaft, lika l�nga som frukten, 4 cm. Buskaget har lite st�rre �pplen, ca 5 cm, med mycket korta skaft. �pplena fr�n buskaget hade fadd smak, som att tugga p� ett blad. Smakade lite "gr�nt" men gav i �vrigt inga intryck alls. En nitlott. Helt otroligt att ett �pple kan vara s� komplett smakl�st! Men det l�ngskaftade �pplet fr�n det lilla tr�det formligen exploderade p� min av f�rkylning bed�vade tunga. Det g�r att jag inte kan g�ra n�gon bra bed�mning, men s�tsyrlighet liksom krusade och frasade �ver tungan och i skalet anades att det hade arom. Det var liksom - gott, p� ett lite burdust s�tt. Nu var det nog inte riktigt moget, f�r se hur det utvecklas. Kan jag ha gjort ett fynd? Mitt intresse av att kunna ympa in sylvestris p� B9 har inte minskat med detta. Jag f�r l�sa p� det h�r om ympning och n�r det �r l�mpligt att ta ympris. Jag har f�r mig att j�rn�pple var en av de sorter som rekommenderades gammalt tillbaka d� man f�rs�kte puffa f�r cider i Sverige, tillsammans med bland annat Borgherre, eller minns jag fel? Egentligen �r det inget bekymmer om det blir f�r stort om 20 �r, ifall tr�d p� B9 inte heller har s� mycket l�ngre livsl�ngd. Det �r bara det h�r med att man vill f� frukt s� tidigt som m�jligt. Jag har en 13 m str�cka utefter en l�g stenmur som skulle kunna avvaras f�r f�rs�k. Jag k�nner mig frestad. M�ste allts� bara hitta n�gon fredad plats i tr�dg�rden att s� fr�n i. Var det bra under en buske? Har en svartvinb�rsbuske som kanske kan fungera som "mamma" f�r de sm�. /Bruno

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	17-09-2010, 11:21 L�nk hit: #15
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	Det finns ett problem med provsmakning och d�rmed ocks� anv�ndning av �pplen, och det �r att �pplet f�r�ndras under lagring och det �r inte s�kert att det plockade �pplet �r �tmoget. T ex k�pte jag Discovery h�rf�rleden p� aff�ren, och det var syrligt och fast. Men efter att ha legat ett tag s� var det mjukt och s�tt och hade inget sting alls. Det g�ller att det finns experter p� plats som kan beskriva hur �pplet utvecklas under mognad. /Bruno

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	17-09-2010, 22:30 L�nk hit: #16
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej Bruno - roligt med ciderintresset! CITAT (Bruno66 @ 15-09-2010, 20:19) T�nker g� en kurs till v�ren i frukttr�dsbesk�rning. Kul! Var och f�r vilka ska du g�? Det �r intressant att l�sa om att det finns "flera aktiva cidertillverkare". Hur pass vanligt �r det? P� mina kurser och bland de jag tr�ffar f�r inspektioner av �ppeltr�d st�ter jag p� en och annan som g�r cider f�r eget bruk eller f�r en lite st�rre krets. Det tillh�r v�l inte det vanligaste att g�ra med �pplen, men det finns en intresserad krets och jag skulle tro att detta kan komma att �ka. Men det l�ngskaftade �pplet fr�n det lilla tr�det formligen exploderade p� min av f�rkylning bed�vade tunga. Det g�r att jag inte kan g�ra n�gon bra bed�mning, men s�tsyrlighet liksom krusade och frasade �ver tungan och i skalet anades att det hade arom. Det var liksom - gott, p� ett lite burdust s�tt. Nu var det nog inte riktigt moget, f�r se hur det utvecklas. Kan jag ha gjort ett fynd? Japp! Mitt intresse av att kunna ympa in sylvestris p� B9 har inte minskat med detta. Jag f�r l�sa p� det h�r om ympning och n�r det �r l�mpligt att ta ympris. Under djupaste viloperioden men inte n�r det �r mycket kallt - d� riskerar riset att torka. I Stockholmsomr�det brukar december vara en bra m�nad. Sedan tillkommer lagring av riset, som du kan l�ra mer om via www.svepom.com. Jag har f�r mig att j�rn�pple var en av de sorter som rekommenderades gammalt tillbaka d� man f�rs�kte puffa f�r cider i Sverige, tillsammans med bland annat Borgherre, eller minns jag fel? Jag har f�r mig att n�got av jk�rn�pplena n�mnts i dessa sammanhang, men om det vet de mer om p� Julitta! M�ste allts� bara hitta n�gon fredad plats i tr�dg�rden att s� fr�n i. Var det bra under en buske? Har en svartvinb�rsbuske som kanske kan fungera som "mamma" f�r de sm�. Skugga �r bra f�r att markerna d�r inte torkar ut s� snabbt. Beh�ver inte precis vara i djupaste skuggan eller d�r grodden inte kan f� v�xa till sig lite. Bort med gr�set bara, det �r f�r sv�rt f�r �ppelgroddar att st�ngas med. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-09-2010, 15:31 L�nk hit: #17
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	Hej Cilla, kanske man �r lite tokig. Jag har en elektrisk �ppelkvarn med fantastisk kapacitet och en membranpress. Jag f�r ca 75 procent utbyte. Smaken p� nypressad must g�r att man tappar smak f�r past�riserad must p� flaska. Ist�llet hoppas man p� att musten b�rjar j�sa p� ett bra s�tt och man tappar av lite f�r f�rt�ring vartefter. Jag skaffade grejerna efter att ha slitit med hemmabyggen. Det �r bara lite synd att de inte f�r komma till sin r�tt, jag skulle kunna g�ra kubikmetrar med cider varje �r. Jag bes�kte pierre Huet i Normandie f�rra sommaren. De hade j�stankar i glasfiber om 20 kubikmeter - flera stycken. De tillsatte inte j�st och de f�llde musten s� de fick en "chapeau brun". Deras cider var speciell och mycket god. Jag har skaffat grejor f�r att kunna g�ra s�dan typ av cider, men klimatet m�ste vara r�tt samtidigt som jag har tillg�ng till �pplen, en ekvation som kanske inte g�r ihop denna h�st. Just nu skulle jag beh�va ett par hundra kilo �pplen, och trots m�ngderna som finns omkring en i alla g�rdar har jag inte lyckats komma till skott �nnu, och tiden rinner ut f�r detta �r. Kursen i tr�dbesk�rning �r p� Julita. Men bes�ket p� Julita idag var lite av en besvikelse. �nd� vill jag bes�ka igen. Dels kom vi sent iv�g och kunde inte vara l�nge d�r p g a sonens ishockeytr�ning. �ppelutst�llningen var enorm med alla sorter, men bara n�gra f� fanns till f�rs�ljning. Jag k�pte S�rs�, Antonovka och Fager� som jag fann intressanta. Men resten kunde jag bara lukta p�. Mantet hade en helt otrolig doft, slog allt i utst�llningen, men s� var det nog r�tt moget ocks�. Jag hade med mitt "fynd" men det det v�ckte viss f�rv�ning hos �ppelexperterna och de undrade om det var fullv�xt p� grund av dess litenhet, och det �r det, �pplena har b�rjat trilla ner, och det degraderades till paradis�pple och jag fick veta att det enbart var dekorativt. Jag fick medh�ll kring anv�ndandet av B9 som grundstam. Ympriset ska jag ta i februari, samtidigt som jag skarvympar, d� beh�ver jag inte f�rvara ympriset, och att f�rvara det ympade tr�det i kruka i garaget som h�ller frostfritt tills det �r dags att plantera ut var en ypperlig id�. Jag har f�r mig att paradis�pple hade mycket mindre frukter. Mina f�r�ldrar hade ett och �pplena var j�ttesm�, mycket mindre �n de 4 cm som mitt fynd uppvisar i diameter. Det l�ngskaftade �pple jag hittat upplever jag som anv�ndbart, det tyckte jag inte f�r�ldrarnas paradis�pple var. Jag fr�gade ocks� om cider�pplen, men de verkade inte villiga att diskutera fr�gan n�got vidare, annat �n att chalmolovsky (?) �r ett surt �pple som kan vara bra till cider. Det verkar som om de inte �r inne p� den sura och beska tr�den d� det g�ller cider. N�r det g�ller tr�dkr�fta menade de att det �r n�got som kommer med plantan fr�n plantskolan och att det �r v�xtplatsens egenskaper som f�r det att blomma ut. Det g�r att man kan plantera om p� samma plats som det v�xt ett kr�ftsmittat tr�d p�, �ven med samma sort som tidigare, �ven om det varit kr�ftsmittat. Man ska vara noga med dr�nering och jordens kvalitet. I �vrigt tycker jag att spalj� i solfj�derform verkar intressant. Jag ska f�rs�ka etablera en s�dan utefter min l�ga mur till v�ren. Det ryms sex stycken tr�d d�r. Nu blir det till att b�rja jaga tr�d p� B9 grundstam och �ven grundstammar att f�rs�ka ympa mitt fynd p�. /Bruno

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-09-2010, 22:12 L�nk hit: #18
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	Det enda tips jag fick om cider�pplen idag var att skaffa ymp fr�n Storbritannien. Vissa l�r vara sv�ra, om jag inte misstar mig, som t ex Kingston Black och Bramley. Det finns ocks� ett examensarbete om m�jligheter att anv�nda sorter fr�n Normandie i mellersta Sverige. Jag skulle hellre vilja att vi anv�nde egna sorter som kunde vara l�mpliga f�r cider ist�llet f�r att kopiera andras framg�ngar. Varf�r cider av engelsk, normandisk eller bretagnesk typ, n�r vi skulle kunna profilera v�r egen?

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	20-09-2010, 21:24 L�nk hit: #19
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	Byter tr�d Redigerat av Bruno66: 21-09-2010, 10:52

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 18-04-2024, 10:10

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon