Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat
Laddar varukorgen
0 kr(0 st)
  • Totalt: 0 kr
Till kassan

Sökresultat för

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat
 

Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )


2 sidor V   1 2 >  
Skriv svarNytt inlägg
> allé, Vilken sorts träd passar bäst för allé?
åhlin
Inlägg 23-03-2005, 07:56
Länk hit: #1


Medlem
Antal inlägg: 6
Medlem sedan:
23-03-2005
Medlem nr: 5 211



Hej

Vi har precis köpt en gård på landet i Skåne. Upp till gården går det en 150 m lång väg som ligger på vår mark. Jag tycker det skulle vara väldigt vackert med en allé längs vägen.

Vad jag kan se så finns det två alternativ, antingen lind eller pil. Vad säger forumet? Finns det kanske andra trädslag som passar?

/E
 
Citera
KURT
Inlägg 23-03-2005, 08:15
Länk hit: #2


Medlem
Antal inlägg: 10 440
Medlem sedan:
01-11-2002
Medlem nr: 34



En allé skall förhoppningsvis stå där i flera hundra år, då kan det vara värt att tänka sig för innan man planterar. Förutom praktiska aspekter så bör man se på den lokala traditionen. Man kan ju andvända andra träd även i skåne tex körsbär (fågelbär).
 
Citera
åhlin
Inlägg 23-03-2005, 08:28
Länk hit: #3


Medlem
Antal inlägg: 6
Medlem sedan:
23-03-2005
Medlem nr: 5 211



Körsbär, det hade jag inte tänkt på. Tack för det tipset! Det vore väldigt vackert med en (blommande) körsbärsallé, men passar körsbär in i den skånska traditionen? unsure.gif

Lever körsbär länge?

Är körsbär samma sak som fågelbär?
 
Citera
Big Gardener
Inlägg 23-03-2005, 08:49
Länk hit: #4


Medlem
Antal inlägg: 1 124
Medlem sedan:
02-02-2005
Medlem nr: 4 943



Om jag gissar rätt är den ståndort du har en blåsig, solig, näringsrik jord. Dessutom gissar jag att du har gott om plats. Därför bör här väljas ett träd som passar till denna ståndort.

Det första du bör tänka på är vad du själv vill ha för typ av träd. Rent arkitektoniskt och stilmässigt hör hamlade pilar, lind och alm till de vanligaste skånska gårdsalléerna. Alm kan vi utesluta pga osäkerheten kring almsjukan. Men du bör också fundera kring att ha ett träd som traditionellt inte planteras i lika stor omfattning men som skulle passa mycket bra in på ståndorten både artmässigt och utseendemässigt.

Pil är inget dåligt val för detta, men du bör fråga dig om du vill ha friväxande pilar eller om du tänker dig hamlade pilar. Hamlade pilar innebär ett arbete som måste utföras vartannat till vart fjärde år som kan i längden bli rätt omfattande. Vill man inte lägga ner detta arbete bör du överväga något annat trädslag.

Om du ska plantera lind bör du tänka på att välja en sort som passar för blåsiga förhållanden och det finns de sorter som är mer vindtoleranda än andra. Vanlig parklind - Tilia x europea 'Zwarte Linde' är ett beprövat och fungerande träd i alléer. Samtidigt är detta träd allmänt och relativt billigt i handeln.

Ett trädval som jag tycker du ska beakta är vanlig skogsek - Quercus robur. Denna sort har rykte om sig att vara långsamväxande och benämns inte som ett naturligt alléträd i Skåne. Att eken är långsamväxande är egentligen inte sant, utan en följd av att eken i traditionellt har planterats på magrare jordar i konkurrens med andra växtslag. Då är den långsamväxande. I en allésituation där större träd planteras på näringsrikare mark och stödbevattnas under etableringen samt inte utsätts för konkurrens av gräs blir resultatet ett helt annat. Ett träd som växer tacksamt, är friskt och lätt att beskära. Ett träd med sådana egenskaper är värt att satsa på oavsett traditioner.

Ett annat träd som du kan beakta är hästkastanj -Aesculus hippocastanum. Ett träd som klarar denna ståndort mycket bra. Tycker du inte om att castanjer ligger på marken och skräpar väljer du den fyllblommiga hästkastanjen som blommar utan att sätta frön: Aesculus hippocastanum 'Baumannii'.

Ytterliggare ett träd att betänka är Oxel - Sorbus intermedia, som är extremt vindtollerant och bildar ett fint, men inte lika ståtligt och stort träd som de övriga.

Ett träd till som man inte bör förglömma är asken och då skulle jag rekommendera en extra vindtollerant sort som heter Fraxinus excelsior 'Westhoof´s Glorie'.

Naturligtvis finns det fler träd som skulle kunna passa, men dessa sticker ofta ut en aning och det är en avvägningsfråga man måste göra. Vill jag att min allé ska se extra ordinär ut eller ska den ha ett traditionellt utseende? Jag har i förslagen ovan valt träd med nogorlunda traditionellt utseende.

Det andra du bör tänka på är att välja större träd. Kostnaden blir högre, men du har en betydligt bättre etablering samtidigt som stödbevattning naturligtvis ska genomföras samt att marken närmast stammen hålls bar och gräsfritt tills trädet är väletablerat.

Det tredje du bör betänka är att vara ute i god tid och planera och beställa träd i god tid. Ta kontakt med en större plantskola som mer än gärna hjälper dig om du är beredd att göra en större beställning. Se till att få rätt art! Allt måste inte planteras över en natt utan resultatet blir bäst om allt förbereds i så god tid som möjligt.


--------------------
Birger Ekenstierna - Hortonom
Trädgårdscoach.se
 
Citera
Gossen Ruda
Inlägg 23-03-2005, 10:08
Länk hit: #5


Medlem
Antal inlägg: 22 625
Medlem sedan:
08-11-2002
Medlem nr: 296



På Fotenäset, heter det väl, finns en päronallé. Beträffande pilen så håller jag med föregående talare. Den måste hela tiden hållar tillbaka annars växer den för mycket och vill gärna lägga sig ner. Lite olika för olika arter.


--------------------
Mera Japan-pop åt svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです

Straight for ever. Cogito, ergo sum.
 
Citera
Hannele
Inlägg 23-03-2005, 10:26
Länk hit: #6


Medlem
Antal inlägg: 9 732
Medlem sedan:
01-11-2002
Medlem nr: 22



Hörde någon som ska anlägga en nordisk allé av tall.
En skånsk allé av äppelträd, allé i England, en bokallé med hosta som undervegetation.


--------------------
Carpe Diem. Fånga dagen.

Ta ingen skit, tjejer! Grynet
 
Citera
åhlin
Inlägg 23-03-2005, 10:37
Länk hit: #7


Medlem
Antal inlägg: 6
Medlem sedan:
23-03-2005
Medlem nr: 5 211



Hej Birger

Tack för ett mycket matnyttigt svar. Du har rätt i fråga om ståndort, typiskt skånskt med mycket sol, vind och näringsrik jord. Dessutom har vi gott om plats.

Hästkastanj verkar vara ett lämpligt alternativ. Det skulle passa in bra i miljön.

Hur tätt bör man plantera träden?
 
Citera
åhlin
Inlägg 23-03-2005, 10:42
Länk hit: #8


Medlem
Antal inlägg: 6
Medlem sedan:
23-03-2005
Medlem nr: 5 211



Hej Hannele

Fina bilder, tack för inspirationen! smile.gif

Det jag hade tänkt mig är något "kraftigare".
 
Citera
Big Gardener
Inlägg 23-03-2005, 11:17
Länk hit: #9


Medlem
Antal inlägg: 1 124
Medlem sedan:
02-02-2005
Medlem nr: 4 943



Gossen Ruda - Jag håller väl inte riktigt med om att pilen "måste" hållas tillbaka. Det finns pilar som mycket väl kan planteras som friväxande och har man då gott om plats finns det ingen anledning att skära i dem. Men det är som du säger. Det är olika från art till art. Naturligtvis ska man då välja en sort som inte knäcks eller lägger sig lätt (t.ex. Salix fragilis -Knäckepil) samt en sort som inte drabbas av pilskorv. Lämplig art skulle kanske vara Salix alba -Vitpil eller Salix alba 'Sericea' -Silverpil.

Hannele - Tallallé är ett mycket järvt och intressant val. Resterna av en gammal tallallé finns i Skåne utmed väg 104 vid Vomsjöns nordnordöstra strand mellan Harlösa och Övedskloster. Infarten mot Övedskloster pryds dessutom av en av Skånes vackraste och mest spektakulära lindalléer. HÄR Mycket värt att besöka.

Edit: Just från parklindarna vid Övedskloster anses ha så goda egenskaper att materialet nuligen har förökats upp och saluförs nu i begränsad kvantitet. Sorten heter Tilia x europea 'Öved'

Allén på bilden från england består av klotrobinia Robinia pseudoacacia 'Umbraculifera'. Ett spännande men kanske inte helt lämpligt trädval för en skånsk slättallé.

Åhlin - Hur tätt bör du plantera träden? Jag vill nog inte ge något fast mått. Det är lite av en smakfråga. Normalt kan man säga att träden bör kunna utvecklas fullt ut utan att de står för tätt. Samtidigt blir rumseffekten bättre om de planteras lite tätare och "hänger samman" i kronorna. Detta innebär oftast inget problem för träden då de anpassar sig efter platsen och inte växer där de skuggas av varandra. Detta är inget som behöver åtgärdas med beskärning. Jag förslår att du tittar på olika alléer av hästkastanjer för att få en bild av hur de kan bli. På rak arm har jag två förslag på studieobjekt. Det första är hästkastanjallén som finns vid Skabersjö gods mellan Oxie och Svedala. Det andra är en halvallé mellan Alnarp och västkustvägen som går mellan Arlöv och Lomma. Fler förslag på alléer av hästkastanj i Skåne?


--------------------
Birger Ekenstierna - Hortonom
Trädgårdscoach.se
 
Citera
åhlin
Inlägg 24-03-2005, 12:45
Länk hit: #10


Medlem
Antal inlägg: 6
Medlem sedan:
23-03-2005
Medlem nr: 5 211



Tack för tipsen. Skall passa på att titta på dessa alléer nu i påsk.
 
Citera
krukan
Inlägg 24-03-2005, 16:55
Länk hit: #11


Medlem
Antal inlägg: 291
Medlem sedan:
18-05-2004
Medlem nr: 3 641



På Ekerö utanför Stockholm finns en jättefin äppelallé som leder ner till Ekerö kyrka. Den planterades för att folk skulle ha något att äta. Än idag är det allmänhetens träd, där alla som vill får äta av äpplena. Vet inte om det är vanligt med sådana "allmänna " alléer, men kul är det i alla fall.


--------------------
zon 5, umeå
 
Citera
Hannele
Inlägg 25-03-2005, 00:17
Länk hit: #12


Medlem
Antal inlägg: 9 732
Medlem sedan:
01-11-2002
Medlem nr: 22



CITAT (åhlin @ 23-03-2005, 10:42)
Det jag hade tänkt mig är något "kraftigare".

Aha, tall, äpple, bok och lind är inte tillräckligt kraftiga? blink.gif


--------------------
Carpe Diem. Fånga dagen.

Ta ingen skit, tjejer! Grynet
 
Citera
Cilla
Inlägg 25-03-2005, 22:53
Länk hit: #13


Medlem
Antal inlägg: 9 115
Medlem sedan:
04-11-2002
Medlem nr: 126



Det här var en intressant tråd! Önskar jag kunde resa ned till södra Sverige och titta på alla exempel som Birger givit!

Att kastanjer klarar sig väl i så blåsiga lägen var en ny lärdom för mig, men så vistas jag mest i zon 3 också. Däremot har jag söderut sett ett par päronalléer som klarade fruktsättning trots vind, och som stod karaktäristiskt snett lutande från det håll vinden oftast kom. Önskar jag mindes var jag sett dem!

Uppvuxna päronalléer får en ståtlig och ganska mörk och "allvarlig" karaktär. Men under blomveckorna på våren skrattar de till, och sedan bombas man förhoppningsvis av frukten... Inte helt praktiskt att ha päronmos på vägen på hösten, men är det en sandväg försvinner moset ganska snabbt.


Del av en kort äppelträdsallé vid ett öppet fält i Södermanland. Träd klarar vindtryck och lutning väl när när träden från början växer upp med vindtrycket. För mig har de lutande alléträden i Skåne en mycket speciell och vacker karaktär. Som ett tecken på styrka när träd står och spjärnar emot och samtidigt följer med vindriktningen.


--------------------
 
Citera
zaaritha
Inlägg 25-03-2005, 22:56
Länk hit: #14


Medlem
Antal inlägg: 9 608
Medlem sedan:
31-08-2003
Medlem nr: 2 237



Fågelbär!
 
Citera
Karin i Västergö...
Inlägg 26-03-2005, 00:17
Länk hit: #15


Medlem
Antal inlägg: 39
Medlem sedan:
05-11-2004
Medlem nr: 4 695



Hästkastanj låter som ett läckert val; det blir enormt vackra träd när de blir äldre. Hos oss i zon 3-4 har vi försökt ta med hästkastanjer i vår allé av blandade träd, men de har haft mycket svårt att överleva planteringen. Av ett halvt dussin planterade (mycket små plantor, kanske meterhöga från början, som vi själva hade dragit upp från kastanjer) är det bara en som överlevde de första 2-3 åren. Alla andra trädslag vi har prövat har etablerat sig mycket bättre. Men i Skåne är ju förutsättningarna helt annorlunda. Vid Råda nära Göteborg (zon 2) vet jag en gammal allé av hästkastanjer som är mycket vacker. I milda klimatzoner är jag övertygad om att hästkastanj är ett bra alléträd.


--------------------
zon 3-4
 
Citera
Big Gardener
Inlägg 26-03-2005, 09:56
Länk hit: #16


Medlem
Antal inlägg: 1 124
Medlem sedan:
02-02-2005
Medlem nr: 4 943



Hästkastanj kan vara ganska känslig vid etablering, men hemligheten är att välja bra utgångsmaterial. Ofta bedrar snålheten visheten eftersom bästa resultat får man om man väljer att köpa alléträd med ett stamomfång på minst 12-14 cm. Många omplanteringar i plantskolan säkrar ett väl utvecklat rotsystem. Dessutom ska man välja plantor av en svensk frökälla och helst E-plantsmaterial. Billigare plantor från Holland och Tyskland kan vara lockande pga det låga priset, men där har vi ofta material som är uppvuxet under mildare klimatförhållanden och som kan ha svårt att anpassa sig till tuffare klimatförhållanden.

Meterhöga plantor är väldigt svårt att satsa på eftersom rotsystemet ofta är väldigt svagt utvecklat på dessa. Det krävs en väldigt intensiv etableringsbevattning för dessa träd att ta sig så jag förstår om ni har haft låg överlevnad.

Att hästkastanj inte skulle klara vind är en väl förankrad myt, som troligtvis kommer sig av att man i vissa fall har konstaterat stora grenbrott av "oförklariga" själ och därigenom skyllt på vinden. Det finns flera väl utvecklade hästkastanjer som står i mycket stark blåst. Ett exempel är ett mycket praktfullt exemplar som står mellan Ystad och Svarte på sydkusten. Där finns också resterna av en, en gång i tiden, lång gårdsallé av hästkastanj.


--------------------
Birger Ekenstierna - Hortonom
Trädgårdscoach.se
 
Citera
Cilla
Inlägg 26-03-2005, 18:27
Länk hit: #17


Medlem
Antal inlägg: 9 115
Medlem sedan:
04-11-2002
Medlem nr: 126



Birger - glädjande det du skriver om hästkastanj och vind! Här i zon 3 tenderar vi att behandla kastanjer som lite av exoter med höga värmekrav.

Jag ska genast ompröva och pröva att sätta en kastanj på ett ställe där jag gärna skulle vilja ha en, men valt bort den pga vind.

Tyvärr finns inte hästkastanj som E-planta, åtminstone inte i årets lista. Vi får söka efter bästa möjliga ursprung på annat vis.

Jag jobbar sällan med kastanj men i Stockholm har de varit i fokus en tid i trädkretsar pga ett utbyte som gjordes förra året av en halvallé hästkastanjer från 1906. Jag studerade undersökningarna och trädens historia och tittade igenom materalet när de fälldes. Dessa kastanjer var något i hästväg!

- För det första mycket stora förstås. Enmetersbitar dunsade i gatan som meteoriter. Tyngden i kronorna var enorm.
- För det andra toppkapade minst två gånger. Övervallning och sårförsvar kring de gamla snitten var i det närmaste perfekt med mycket liten missfärgad ved. Tillväxten efter toppkapningarna var friskare, stabilare och formmässigt var återväxten mer sorttypisk än när t ex lindar toppkapas. Kastanjer som man lär sig ska tåla grova kapningar mycket sämre än så.
- För det tredje växte de nära Fältöversten, ett gigantiskt inomhuscentrum på Östermalm som byggdes någon gång på 1960-talet. Då var hela gatan belamrad med byggmaskiner, rötterna kapades och skadades helt utan kontroll och eftervård. Ändå inget tecken på rotröta.

Anledningen att man tog ned dem härleddes ändå till bygget och kapningarna. Det hade uppstått halvcirkelformade små sprickor i stammarna som riskerade att knäcka träden med dess gigantiskt tunga kronor.

Dessa kastanjer och allt de varit med om fick mig att tänka att hästkastanj är ett starkare träd än jag trott. Och nu kanske de tål vind också! ;-)


--------------------
 
Citera
Karin i Västergö...
Inlägg 28-03-2005, 07:58
Länk hit: #18


Medlem
Antal inlägg: 39
Medlem sedan:
05-11-2004
Medlem nr: 4 695



Birger, har kastanjer högre krav på bevattning när man planterar dem än andra träd? Övriga trädslag vi har planterat i vår blandade allé har klarat sig bättre. Det har blivit en ganska stor andel lönnar, eftersom de är enkla att gräva upp i vår skog, med sitt ytliga rotsystem. Ek tycker jag egentligen är vackrare än lönn, men de är ruskigt svåra att gräva upp i vår steniga skog. Dessutom är ekarnas toppskott nästan alltid avbetade av rådjur. Dessutom har vi planterat bok, ask, oxel, poppel, björk, som alla är uppgrävda i vår skog. Jag är ganska sugen på att plantera någon blodbok också, men det får jag köpa isåfall.

Skulle man kunna tänka sig att kastanjer borde klara sig bättre i de partierna utmed vägen där marken är fuktigare? Där har vi hittills mest satt björk, men det kanske är feltänkt? Kastanj är ju mycket vackrare än björk, om man bara kan få dem att överleva. Vägen är en halv km lång, så det finns ingen möjlighet att vi skulle orka bevattna manuellt utmed den sträckan. Vi brukar plantera några träd varje höst, för att de förhoppningsvis ska hinna etablera sig någorlunda innan sommartorkan kommer.


--------------------
zon 3-4
 
Citera
Big Gardener
Inlägg 28-03-2005, 11:04
Länk hit: #19


Medlem
Antal inlägg: 1 124
Medlem sedan:
02-02-2005
Medlem nr: 4 943



Yes, så kan man säga att det är. Hästkastanjens naturliga ståndort är solig till halvsoligt läge med näringsrik, fuktig mark. Om du har tittat på hästkastanjer inne i städerna så fungerar de ofta, men bladen blir väldigt snabbt bruna, torkar och faller av tidigt. Gå ut i naturen och leta upp en hästkastanj som står nära ett vattendrag, en damm eller annan fuktig miljö. Följ sen denna hästkastanj under året så kommer du se att bladen är kvar betydligt längre och får dessutom en mycket vacker gul färg utan bruna bladkanter.

När det gäller bevattning kan det tyckas omöjligt att stödbevattna, men det är i nästan alla fall helt nödvändigt och går ofta att lösa. Men omfattningen bestäms helt av utgångsmaterialet och tidpunkten för planteringen. Med ett bra trädmaterial, där träden är omplanterade flera gånger, och planteringen sker sent på hösten behövs inte lika mycket stödbevattning som vid vårplantering. Konsekvensen av att inte stödbevattna blir att träden etableras väldigt långsamt eller inte alls och dör efter ett tag. Bevattning säkrar trädets positiva kondition för resten av dess livstid och gör att tillväxten kommer igång betydligt snabbare. Allra minst bör man se till att trädets rotsystem inte behöver kokurrera om vattnet med gräs genom att hålla marken närmast stammen gräsfri i ett par tre år framöver.

Hur löser man problemet med bevattning? Det enklaste brukar vara att hyra en stor tank på ett par kubik med bottenmatad slang samt ett släp eller en traktor med släp. En lantbrukare brukar ha all denna utrustning. Jag har själv varit med och stödbevattnat 1,1 km ekplantering och det tog mig och ytterliggare en person knappt en arbetsdag. Om man ger varje träd motsvarende 20-30 mm vatten per bevattningstillfälle brukar det räcka. Under en säsong bör man stödbevattna beroende på nederbörden, men ett minimum tycker jag är två gånger och ju fler desto bättre.


--------------------
Birger Ekenstierna - Hortonom
Trädgårdscoach.se
 
Citera
Karin i Västergö...
Inlägg 28-03-2005, 20:00
Länk hit: #20


Medlem
Antal inlägg: 39
Medlem sedan:
05-11-2004
Medlem nr: 4 695



Tack Birger, hädanefter ska jag plantera kastanjerna i de fuktigaste partierna. Perfekt, för där har vi haft svårt att hitta något annat än björk som tar sig bra.

Faktum är att efter ett antal års pyssel med planterande har vi etablerade och levande träd utmed nästan hela vägen. Utan bevattning! Nuförtiden är det bara en del luckor här och där som behöver stödplanteras. Och det har inte kostat oss en krona. Så en allé MÅSTE inte vara en dyr investering. Fast det går nog tveklöst fortare om man köper träden, och dessutom får man ju jämnare träd då.


--------------------
zon 3-4
 
Citera

2 sidor V   1 2 >
Skriv svarNytt inlägg
1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
0 medlem(mar):



 

Enkel version Datum och tid: 26-05-2017, 17:45

Allt om Trädgård Nr.98

       
Copyright © 2011 Odla.nu. All rights reserved.
          
Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
 
Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon