Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Sökresultat för

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat
 

Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )


2 sidor V  < 1 2  
Skriv svarNytt inlägg
> Slåtter
Lars-Olof Arvids
Inlägg 20-08-2007, 07:55
Länk hit: #21


Gäster






Tack Mimmi! Det var intressanta synpunkter Göran hade. Den här tråden får jag skriva ut och spara (synd att den inte kom ett par veckor tidigare) och kommer säkert att slå ängen senare nästa år. Det ska bli intressant att höra hur folk i Västsvenska entomologklubben, Botaniska föreningen m fl förhåller sig till detta. Jättefina bilder på Görans äng och visst är det fantastiskt att så många växter har kommit dit på egen hand. Själv har jag ju fuskat ganska ordentligt. Öppen skogsmark finns alldeles i närheten av min äng, för så kan man säkert kalla den igenväxande hagen som jag röjer i varje år.

Olle
 
Citera
Lars-Olof Arvids
Inlägg 20-08-2007, 10:14
Länk hit: #22


Gäster






Mimmi, du skriver att Göran slår sin äng så sent som 1:a advent. Då får jag följande fundering: Är det bara avslaget hö som läcker näring om det får ligga kvar? Det måste väl bli ett visst näringsläckage även från hö som får vissna på rot?

Olle
 
Citera
Piccante
Inlägg 20-08-2007, 11:42
Länk hit: #23


Medlem
Antal inlägg: 8 776
Medlem sedan:
02-01-2006
Medlem nr: 6 891



CITAT (Lars-Olof Arvids @ 20-08-2007, 11:14) *
Mimmi, du skriver att Göran slår sin äng så sent som 1:a advent. Då får jag följande fundering: Är det bara avslaget hö som läcker näring om det får ligga kvar? Det måste väl bli ett visst näringsläckage även från hö som får vissna på rot?

Olle

Det är detta som gör mig lite fundersam. Slog lite gräs hemma igår och redan nu är det ganska mkt förna under gräset pga att örter och gräs har vissnat ned. Gräset blir svårare att slå och dessutom gödslar det marken. Känns som om många växter redan har blommat i år pga att värmen kom tidigt och nu står det bara och vissnar. Funderade på hur ettåriga ängsväxter reagerar på det? övervintrar de ettåriga som frö på marken eller som groddplantor??? Borde missgynna groende frön när det inte kommer ned ljus på sensommaren om gräset står kvar?

Men det är väldigt intressanta synpunkter som Göran hade. Det som är svårt är just att ser man till en grupp organismer så kan en skötsel vara optimal för dem men kanske missgynnar andra. Ska man gynna både flora och fauna så får man hitta en gyllene medelväg. Läste i broschyren Ängar, som ingår i jordbruksverkets serie om biologisk mångfald i jordbrukslandskapet, att traditionell slåtter under normala år inföll mellan mitten av juli till början av augusti och jag tror att den regeln praktiseras mest. Skulle vara intressant och se om man har gjort någon jämförande studie med olika slåttertid?


--------------------
আছে কিছুই গুরুত্বপূর্ণ!
 
Citera
ängsvädd
Inlägg 20-08-2007, 14:59
Länk hit: #24


Medlem
Antal inlägg: 3 562
Medlem sedan:
20-06-2007
Medlem nr: 11 124



CITAT (Lars-Olof Arvids @ 20-08-2007, 11:14) *
Mimmi, du skriver att Göran slår sin äng så sent som 1:a advent. Då får jag följande fundering: Är det bara avslaget hö som läcker näring om det får ligga kvar? Det måste väl bli ett visst näringsläckage även från hö som får vissna på rot?

Olle

Hej Olle, jag har funderat över detta sedan du ställde frågan. Intressant. Jag tror så här: Om man slår sent tex 1:a advent så vissnar ju höet ner. Men ju senare på säsongen det är desto proteinfattigare och därmed kvävefattigare är höet. Så jag tror att näringsläckaget från hö som får vissna ner naturligt blir mycket litet. Om man jämför med hö som man har slagit tidigare på säsongen så är ju det proteinrikare. Om det då får ligga kvar och förmultna så blir näringsläckaget större. Det är vad jag tror. Djurfoder som slås för sent är för proteinfattigt.


--------------------
MVH Mimmi
zon 2-3
 
Citera
Piccante
Inlägg 20-08-2007, 15:05
Länk hit: #25


Medlem
Antal inlägg: 8 776
Medlem sedan:
02-01-2006
Medlem nr: 6 891



CITAT (MimmiH @ 20-08-2007, 15:59) *
Hej Olle, jag har funderat över detta sedan du ställde frågan. Intressant. Jag tror så här: Om man slår sent tex 1:a advent så vissnar ju höet ner. Men ju senare på säsongen det är desto proteinfattigare och därmed kvävefattigare är höet. Så jag tror att näringsläckaget från hö som får vissna ner naturligt blir mycket litet. Om man jämför med hö som man har slagit tidigare på säsongen så är ju det proteinrikare. Om det då får ligga kvar och förmultna så blir näringsläckaget större. Det är vad jag tror. Djurfoder som slås för sent är för proteinfattigt.

Men var tar kvävet (ur proteinet) vägen då om gräset vissnar ned innan man slår det??? Är det inte risk att det går tillbaka till marken då iaf? För man bort proteinrikt gräs från ängen så borde man göra ängen magrare på ett effektivare sätt. Samtidigt är det ett problem idag att kvävenedfallet många gånger är större än mängden kväve som forslas bort från ängen.

Om jag förstod det rätt så är Görans äng "konstgjord" den är anlagd på mager mark. Undra om resultatet hade blivit detsamma på en naturlig äng?


--------------------
আছে কিছুই গুরুত্বপূর্ণ!
 
Citera
ängsvädd
Inlägg 20-08-2007, 15:34
Länk hit: #26


Medlem
Antal inlägg: 3 562
Medlem sedan:
20-06-2007
Medlem nr: 11 124



CITAT (Markus_H @ 20-08-2007, 16:05) *
Men var tar kvävet (ur proteinet) vägen då om gräset vissnar ned innan man slår det???

Jag vet inte, men jag ska försöka ta reda på det.


--------------------
MVH Mimmi
zon 2-3
 
Citera
ängsvädd
Inlägg 21-08-2007, 10:27
Länk hit: #27


Medlem
Antal inlägg: 3 562
Medlem sedan:
20-06-2007
Medlem nr: 11 124



Jag fick snabbt svar från SLU ang. proteinet:

Kväve är en dyrbar resurs för de flesta växter (undantaget sådana som fixerar luftkväve själva) och de har därför en fysiologi som gör att de hushållar noga med det kväve som de lyckats ta upp ur markmiljön. Kväve tas i allmänhet upp snabbt, och i en vallgröda så beror den minskande halten initialt på att kvävet späds ut i en allt större biomassa, dvs. mängden biomassa x biomassans kvävehalt kommer att vara ganska så konstant över långa tidsperioder. Men det du talar om är ju om man lämnar en 'mogen' gröda att stå kvar på plats, och då handlar det mycket om att växten omfördelar kväve mellan olika organ. Har grödan bildat frö kommer en hel del av kvävet att finnas där, men en del dirigeras också om till övervintrande organ, från vilka det sedan mobiliseras igen under den tidiga vårtillväxten. En äng är dock aldrig helt statisk utan fortsätter att producera biomassa så länge som temperaturen för detta är gynnsam. Då omfördelas också en del kväve från vissnande blad och skott till de nyproducerade bladen/skotten. Man bör därför inte vänta sig särskilt stora förluster från en gröda som inte är avslagen. Låter man däremot an avslagen biomassa ligga kvar på marken så kan en del kväve avgå till luften, speciellt om biomassan fortfarande är grön och kvävehalten därmed är relativt hög, men det är ju inte fallet med en mycket sent avslagen äng.

Göran skriver lite mer om för- och nackdelar med att slå sent:

Det finns fler fördelar med en senare slåtter. Nu under slutet av augusti blommar
ännu en mängd örter som exempelvis nysört, ängsvädd, alla mynor, fackelblomster,
rödklöver och rölleka för att bara nämna några arter. Alla dessa besöks nu på hösten
av en mängd dagfjärilar och särskilt då av våra övervintrande arter, Citronfjärilen,
Nässelfjärilen, Påfågelögat och Vinbärsfuksen. Desutom flyger ännu den Vitfläckiga
guldvingen, den Silverstreckade pärlemorfjärilen och flera blåvingar. För att de
övervintrande arterna ska klara vintern är det ju mycket viktigt att de ges möjlighet att
ladda upp med ett riktigt stort näringsförråd. Dessutom kommer nu på hösten också
ofta migranterna Amiralen och Tistelfjärilen till ängens senblommande arter. Allt
detta missar man ju om man redan slagit ängen.

Jag har besökt den fina ängen i södra Gästrikland som våra botanister slår. Där
flyger nu tyvärr inte en fjäril. Jag tvivlar på att örtrikedomen skulle bli mindre där om
man slåttade lite senare. Jag är vidare tveksam till att alla örter verkligen hinner få
till några fullt utvecklade frön om slåttern sker redan i juli eller första veckan
i augusti. Den fina ängsvädden, som exempelvis utgör värdväxt för den rödlistade
väddnätfjärilen, blommar ju först i augusti. Den får fullmogna frön först under slutet av
september. Denna vackra art saknas ofta på tidigt slåttade ängar. Den är kanske
inte en typisk ängsört trots dess namn. Den vill ju ha lite fuktigare mark än vad
normala torrängar kan erbjuda. Jag tror dock att den alltför tidiga slåttern är
mycket negativ för denna fina ört. Ängsvädden har etablerat sig själv på vår
äng och sprider sig nu varje år. Jag brukar spara dess fröställningar stående
till våren. Sannolikt skulle ängsvädden bli betydligt vanligare till fromma för bl.a.
den mycket hotade Väddnätfjärilen om ängarna slåttades senare. Numera finns
fjärilen nästan bara kvar i kraftledningsgatorna medan den på 1940 - 50 talet
var täml allmän i de flesta jordbruksbygder.

Det är dock en stor nackdel med sen slåtter. Det är betydligt jobbigare att slå
ängen under september eller senare än om man slår i juli. Gräset och särskilt
örter som rödklöver, kråkvicker och andra liknande ärtväxter lägger sig och
blir svåra att slå med såväl lie som slåtterbalk eller röjsåg med gräsklinga.
Jag föredrar nu röjsåg med treklinga, d.v.s. en stålklinga med tre uddar. Den
fungerar rätt bra även om gräset och örterna lagt sig - men det tar ju betydligt längre
tid än om man slår i juli.

Man måste ta med detta i förutsättningarna när man planerar att sköta en större
äng. Det gäller ju att man verkligen orkar med arbetet under många år.
Jag föreslår därför att man kanske kan dela upp en större äng på två slåtter-
tillfällen. Man kan slå mitten av ängen, säg 2/3 under juli-aug men spara
ytterkanterna och slå dem senare under september eller senare.

Sedan detta med 1:a advent. De första åren slog vi ängen denna helgt. Under
senare år när ängen utvidgats har vi börjat slå redan i september för att hinna
med. Sällan blir vi dock helt klara före nov. Jag anser att det är helt okey att slå
i september men jag är fortfarande av uppfattningen att ju senare dess bättre.
Viktigast är dock att ängen blir slagen så att det inte blir tuvor och fjolårsgräset blir
kvar till kommande år.

För att undvika tuvbildning brukar jag köra över ängen med en vanlig gräsklippare
ställd på högt läge när vi tagit in det först avslagna höet. Viktigt är då att räfsa
upp även detta "gräsklipp" som ju innehåller en stor och näringsrik "gräsmassa".

Hälsningar
Göran


--------------------
MVH Mimmi
zon 2-3
 
Citera
Lars-Olof Arvids
Inlägg 21-08-2007, 11:14
Länk hit: #28


Gäster






Tack än en gång, Mimmi! Det hela verkar mer och mer övertygande tycker jag. Min lilla ängsplätt på ca 50 x 50 m klarar jag säkert av att slå i september nästa år och framöver.

Olle
 
Citera
Airamya
Inlägg 21-08-2007, 12:06
Länk hit: #29


Medlem
Antal inlägg: 1 176
Medlem sedan:
30-06-2004
Medlem nr: 3 968



Vilken intressant och kunskapsgivande tråd!

Tack allesammans som bidragit till all denna trevliga läsning blomma.gif thanks.gif


--------------------


"Det finns inget problem som är så litet att det inte går att blåsa upp till orimliga proportioner."
Citat från Lena:-) här på Odla
 
Citera
ängsvädd
Inlägg 21-08-2007, 13:36
Länk hit: #30


Medlem
Antal inlägg: 3 562
Medlem sedan:
20-06-2007
Medlem nr: 11 124



Ja, visst är det intressant smile.gif
Jag har bestämt mig, tror jag, för att slå min lilla äng i slutet av september när ängsvädden har fullmogna frön. Den har precis börjat blomma hos mig. Göran skrev ju att den är värdväxt för den rödlistade väddnätfjärilen. Jag får försöka ta reda på hur den ser ut om den skulle dyka upp smile.gif Ska kolla in övriga blommor om jag ev. ska slå senare.

Jag kan inte låta bli att posta Görans senaste tanke:

Det ska bli spännande att se vad detta kan leda till. Kunde vi få landets
väghållare att senarelägga sina vägrensröjningar till slutet av aug eller sept
vore det ett jättelyft för den biologiska mångfalden !

Hälsningar
Göran

Om SNF kan senarelägga sin Ängens dag vore det ju bra också (min kommentar)



--------------------
MVH Mimmi
zon 2-3
 
Citera
Lars-Olof Arvids
Inlägg 21-08-2007, 13:51
Länk hit: #31


Gäster






CITAT (MimmiH @ 21-08-2007, 14:36) *
Om SNF kan senarelägga sin Ängens dag vore det ju bra också (min kommentar)


Jag ska höra vad de säger - sitter i styrelsen för Stenungsundskretsen och länsförbundet i f d Göteborgs och Bohus län. smile.gif

Olle
 
Citera
ängsvädd
Inlägg 22-08-2007, 07:26
Länk hit: #32


Medlem
Antal inlägg: 3 562
Medlem sedan:
20-06-2007
Medlem nr: 11 124



CITAT (Lars-Olof Arvids @ 21-08-2007, 14:51) *
Jag ska höra vad de säger - sitter i styrelsen för Stenungsundskretsen och länsförbundet i f d Göteborgs och Bohus län. smile.gif

Olle

Vad bra smile.gif

Göran Sjöberg skriver:
Om en eller två veckor börjar vi slå vägrenarna längs fjärilsvägen.
Vår förening, Gästriklands entomologiska förening har åtagit sig att slå
vägrenarna under september i 3 år. Det blir en sträcka på 2 x 3 km.
Vi får väl se om vi orkar göra detta.

Redigerat av MimmiH: 22-08-2007, 07:38


--------------------
MVH Mimmi
zon 2-3
 
Citera
Fera
Inlägg 29-08-2007, 18:50
Länk hit: #33


Medlem
Antal inlägg: 185
Medlem sedan:
25-04-2007
Medlem nr: 9 996



Ang kor får och äng

Får äter som någon skrev rubb och stubb. Kan vara bra ibland men om man vill ha ängsblommor är det inte så kul.
Varför man släpper ko OCH får på samma bete (kan vara i intervall) är för att åstakomma parasitbekämpning, utan kemikalier.
 
Citera

2 sidor V  < 1 2
Skriv svarNytt inlägg
1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
0 medlem(mar):



 

Enkel version Datum och tid: 24-09-2021, 10:50
       
Copyright © 2011 Odla.nu. All rights reserved.
          
Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
 
Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon