Cilla
Hej allihop,

Jag har satt igång arbetet att samla material till en bok som handlar om trädens rötter. Boken riktar sig till trädgårdsägare likväl som för stadsplanerare, landskapsarkitekter m fl.

Som trädvårdare har jag under många år fått frågor som handlar om trädens rötter.

Vilka frågor skulle du vilja ha svar på?
Gunvor Nilsson
Fråga: Hur växer rönnens rötter?

Vilka träd och buskar skall man undvika så inte rötterna stör avloppsrören som går från huset till trekammarbrunnen? Vi har en hög rönn(-buske) som växer ca 2 meter vid sidan av röret och vi har väldig litet fall på avloppsvattnet. Avloppsröret ligger ganska grunt ca ½ mtr ner med markmattor över.

På en långsida av huset växer en 20-årig rönn ca 1½ mtr från huset och nu har rötterna vandrat in i rabatten längs huset så jag vill ha bort den. Hur långt går rötterna under huset? Hur mycket vatten dricker en rönn per dygn? Innan den växte upp så hade vi ganska blött under huset men senaste 10 åren har det varit torrt.
Sassa
Skulle vara bra att få reda på om man kan göra nåt för de träd som växer för nära berg. Ex ett av våra gamla äppelträd har ytterst lite jord under sig och sen kommer bergknallen under. Det blir goda äpplen ändå fast trädet ser ju ynkligt ut.

ja också det här med om man kan plantera nära träd. jag har försökt att sätta en himla massa lökar under mina askar. Skall bli spännande att se om det blir något och hur länge det varar,

hälsar Sassa
Lena N
När jag ska plantera träd och buskar vill jag gärna att de ska ha rötter som växer nedåt på djupet istället för att breda ut sig strax under ytan. Detta för att kunna plantera annat intill trädet/busken.

Kan tänka mig att den som bara har ett begränsat lager jord ovanpå berggrunden istället väljer rötter som sprider sig i den jord som finns tillgänglig.

Dessutom är det bra att veta om växten är känslig för jordbearbetning i rotområdet.

Lycka till med boken och återkom gärna med flera frågor. smile.gif
Lars
Svar till Gunvor!

Hej! Vad roligt att du tog upp det just idag, vi har just haft en föreläsning om trädrötter som växer in i avloppsrör.

Rönnen har en djupgående hjärtrot, dvs den grenar sig liksom utåt neråt, ungefär som man brukar rita schematiska rotsystem... Max avstånd på rapporterade skador från rönn till avloppsrör är 11 m (Salix har 40!) så du har ändå ett ganska snällt träd att handskas med.

Generellt kan man säga att pil och poppel är värst, dom bör inte alls planteras där det finns vattenledningar i marken. Stora träd som alm, ek och hästkastanj börjar bli besvärliga först när de blir gamla (och fina).

Om man vill stoppa ett träds roturbredning kan man använda sig av olika geotextiler (som släpper igenom luft och vatten) eller geomembran (som är täta och därför bara passar att använda på sidorna) Typar 3407 eller 3607 är ett märke på geotextil som släpper igenom väldigt lite rötter. Dessa är termiskt ihopsydda, dvs värmda på nåt sätt så att skarvarna blir tätare. Om man ska sätta ner en vertikal rotstoppare är det viktigt att den går upp över markytan och är böjd inåt mot trädet längst ner.

Vill man läsa mer om geotextiler (och trädrotsproblem) så har Örjan Ståhl skrivit bl.a. ett gröna fakta-blad som utges av movium. Sen ska det komma en bok i samma ämne som jag inte minns namnet på. Den utges iallafall av kommunförbundet och ska enligt säkra källor ligga på tryckeriet nu.

Hälsar Lars
Gunvor Nilsson
Tack Lars! Ja det var ju bra tajmat! Vi får nog ta och gräva oss ner till nivån för avloppsröret och se om rönnrötterna har letat sej fram mot röret men om rötterna söker sej utåt/nedåt så kanske det inte är någon fara.
Ronny
Så Cilla ska bli bokförfattare, kul.

Med tanke på Lars inlägg så kan väl ett kapitel bli "Effekter av rotbegränsande åtgärder".
Det är ju nått som är rätt vesäntligt ur många aspekter.

Lycka till Cilla smile.gif
Hannele
En bok som handlar om trädens rötter - knappt
ens jag kunde kommit på nåt tokigare, Cilla! tongue.gif
Jag beställer ett ex direkt!
Helen i Skåne
Jag tar också ett ex! Jag vill veta hur olika träds rötter ser ut, djup, bredd, täthet (kan man säga så?), kan man plantera under trädet, dricker det mycket, måste jag sätta trädet där det finns stopp för rötterna att breda ut sig eller är det en pålrot som går rakt ner? En massa sånt vill jag veta för att kunna välja rätt träd och inte tro att jag planterat ett "solitärträd" och sedan får massor av nya träd runt om pga rotskott. Eller att jag planterat mängder av fina blommor som torkar ut pga att trädet tar all vätska. Hmmm, mycket har redan sagts av det här... kan bli en intressant bok! Lycka till!
Gossen Ruda
Passar bara på att ställa en liten fråga. Det där att rötter växer in i avloppsrör gäller väl mest för äldre typer av betongrör?? Nutida markrör av plast kan väl knappast skadas. Åke.
Cilla
Tack för frågorna! Återkommer med lite kommentarer och ett och annat svar.

Jodå, flera arters träd tränger in i PVC-rören också, särskilt eftersom det ofta blir lite knäck i rörskarvarna. Men det finns numera många lösningar på problemet med rötter och rör. Och det är ingen slump att stadsträdens rötter rätt ofta hamnar i rören - man har planterat träden så att de inte har näringsutrymme. Rören blir det enda stället för dem att söka näring och syre på.

Trädens rotsystem formar sig i högre grad efter hur förutsättningarna ser ut (näring- och syretillgång), än något annat. Olika arter har olika rotegenskaper, men rötternas omfång och form skiljer sig mer beroende på jordmån mm, än mellan arterna.

Jag ska ned till Malmö i nästa vecka för att titta på just rötter och VA-system, och på annan forskning om trädens rötter.
e_sedell
Hur skam an beskära rötterna om man vill driva upp träd på en plats för att senare flytta dom. Jag skulle vilja gjöra så med ormhasel. Man hår ju en hel del/planta då.
Hannele
Stor (plast)kruka nergrävd i jorden.
Cilla
E-sedell,
Enklast är att plantera träden på en kulle så stor som du sedan kan flytta intakt med de hjälpmedel du har (armkraft t ex). Då söker sig rötterna utåt i denna kulle och nedåt, och du behöver inte skära av så många rötter när du flyttar plantan.

Kruka fungerar men risken är stor att det skapas rotsnurr, dvs att rötterna blir deformerade. De flesta träd bildar långa rötter snabbt, och finns det inte plats att sträcka ut gör de som akvariefiskarna - simmar runt längs väggarna. Skillnaden är bara att rötterna aldrig rätar ut sig även om de sätts i det fria sedan. Det kanske inte akvariefiskarna gör heller förresten...
Cilla
Tack för beställningen av kommande rothandboken förresten, Hannele!

Å tack också Helene - dina frågor kommer att besvaras i boken.

Jag är nu på samlarstadiet och samlar både forskning, kontakter, tidigare skrivet samt frågor som ska besvaras.
Hannele
En ung trädgårdsarkitekt sa att man inte alls ska räta ut rötterna på krukodlat...
Madde
Hej,
Jag skulle gärna vilja veta hur en eks rötter växer. Vi har en ek ståendes nära vår tomtgräns. Grannarna påstår att första ägaren till huset planterat eken på dens plats, d v s någon gång i slutet på 50-talet. När vi konsulterat trädgbeskärare säger de att eken åtminstone är 75 år, troligen över 100. Vår granne vill att eken ska bort bl.a. därför att rötterna tar näring från deras trädgårdsland tio meter bort. Kan deras dåliga resultat i trädgårdslandet verkligen bero på vår ek?

Vi har grävt upp en liten ek, den var ca 1½meter hög, och roten på den eken var "en rak pinne" lika lång som stamen ovan, det fanns knappt några utstickande rötter. Är det bara på små ekar som rötterna ser et som "raka pinnar" eller när kommer sidorötterna?

Vore kul att få svar!

Med vänliga hälsningar Madde
Cilla
Hej Lars,
Kul att du läser om rotsystem. Får man fråga var du studerar?

Har några kommentarer om Gunvors rönn:
CITAT
Rönnen har en djupgående hjärtrot, dvs den grenar sig liksom utåt neråt, ungefär som man brukar rita schematiska rotsystem...
Håller med om att rönnen är relativt "snäll" med sina rötter, men hur formen på roten ser ut är helt beroende på var näring och syre finns i marken (bland annat Örjan Stål som du nämner betonar detta i närapå allt han skrivit). Jag har varit på ett kalhygge där man rev upp alla befintliga stubbar som blottade en hel del av rotformationer, bland annat mycket rönn. Rotsystemen hade mindre likhet med varandra än luftdelarna på rönnar har. Bara med mycket stor god vilja kunde man med de 100 rönnars rotsystem jag såg, kalla dem för hjärtformade.

Gunvor:
CITAT
Fråga: Hur växer rönnens rötter?

Rötterna växer där det finns bäst näring och syre. Dessutom påverkas bildningen av de kraftiga rötterna av varifrån vindtrycket kommer ifrån (men dessa rötter är inte de som kan skapa problem i ditt fall). Rönn kan växa också i torra jordar, men finns det t ex en uppgrävd plantering (=näring och syre), söker de sig dit.

CITAT
Vilka träd och buskar skall man undvika så inte rötterna stör avloppsrören som går från huset till trekammarbrunnen? Avloppsröret ligger ganska grunt ca ½ mtr ner med markmattor över.
Olika typer av avloppsrör och markmattor od ska jag titta på nästa vecka, med trädslag är det salix och populus (pil, sälg, asp, poppel) som verkar ha störst inträngningsförmåga i rör. Men om din jord är normalbra och röret ligger 50 cm ned och dessutom har något slags skydd, har du goda chanser att klara dem från rotinträngning.

CITAT
På en långsida av huset växer en 20-årig rönn ca 1½ mtr från huset och nu har rötterna vandrat in i rabatten längs huset så jag vill ha bort den. Hur långt går rötterna under huset? Hur mycket vatten dricker en rönn per dygn? Innan den växte upp så hade vi ganska blött under huset men senaste 10 åren har det varit torrt.


Vore intressant att studera! Att rötterna går in och upp i rabatten är givet (syre, näring), men hur långt under huset de sträcker sig beror på hur mycket näring, vatten och syre de finner där. Är det betongplatta eller stolphus, rinner vatten in under huset?
Hur mycket träd dricker beror främst på bladmassan, finns formler för det osm jag inte har för handen. Jag har sett uppgifter på vuxna träd om vattenupptagning på 100 - 1000 liter per dygn. Om ni tar bort rönnen är jag jätteintresserad av att höra om ni tycker det verkar som att vattenmängderna ökar.

Själv har jag en rönn som växer helt dikt intill huset. Vi har en betongplatta som är 5 cm och gjord på 1930-talet, så jag antar att det runnit till en del näring i det tunna makadamskikt som ligger under plattan. Vi ska bila bort den plattan om ca ett år, och då kommer jag att vara där med lupp för att se om rönnens rötter växt in där!

Sassa (var det väl som skrev detta):
CITAT
Skulle vara bra att få reda på om man kan göra nåt för de träd som växer för nära berg. Ex ett av våra gamla äppelträd har ytterst lite jord under sig och sen kommer bergknallen under. Det blir goda äpplen ändå fast trädet ser ju ynkligt ut.


Om det är berg rätt under stammen behöver inte påverka näringsupptaget av trädet, men det kan påverka stabiliteten. Träd tar ju upp näring i sina fina rötter, som de oftast skickar mycket längre ut.

Det bästa du kan göra för att trädet ska växa starkare är att gröngödsla.
Räfsa försiktigt upp jorden i ytterkant (dropplinjen) av kronan. Låt jorden vara öppen där, lägg löv eller kompost eller så gröngödslingsväxter.

Allra bäst är att gräva upp ett stort område under kronan, som täcker också dropplinjen. Men det ger också en vitamininjektion att krafsa upp lite här och var under och strax utanför kronan (jag brukar göra rundlar om det är i gräsmatta), och sedan kompostera eller så ettåringar.
Gunvor Nilsson
CITAT (Cilla @ 18-02-2003, 22:59)
Är det betongplatta eller stolphus, rinner vatten in under huset?
Hur mycket träd dricker beror främst på bladmassan, finns formler för det osm jag inte har för handen. Jag har sett uppgifter på vuxna träd om vattenupptagning på 100 - 1000 liter per dygn. Om ni tar bort rönnen är jag jätteintresserad av att höra om ni tycker det verkar som att vattenmängderna ökar.

Längs ena långsidan av huset löper en gräsbevuxen sten- och grusås som sluttar ner under huset till mitten för att på motsvarande långsida slutta uppåt (mot plan mark med berg). Huset står på plintar s.k. torpargrund. Rönnen står uppe i sluttningen ca ½ meter högre än huslivet. Mellan rönnen och husväggen en smal gångväg och rabatt.
Varje vår får jag rensa sly i grusåsen bl.a. mycket björk (på krönet av åsen växer en gammal björk) och ev. kan jag spara ett par björkplantor som får stå längre upp och dra det vatten som rönnen nu förbrukar. Jag återkommer om vi får tillbaka blötan under huset efter det vi tagit bort rönnen.
Cilla
Man kan gissa att det finns fukt i den lägre torpargrunden och att rönnens rötter eventuellt sträcker sig dit och kan göra det en bra bit in under huset, om det inte är snustorrt under huset.

När man fäller rönn skickar den stubbskott, det kanske du vet. Delar av rotsystemet dör, men stubbskotten håller en del vid liv och nya rötter utvecklas så småningom när stubbskotten växer och bladen ger rötterna energi.

Björk är en stordrickare, och har ett ivrigare rotsystem än rönn. Brukar nämnas som ett av de trädslag som kryper in i avloppsledningar mm, likväl som ett som kan rädda områden från att bli sankmark. Men rotsystemet är inte så omfattande i volym totalt, och max uppgifter om avstånd från träd till oönskad rotinträngning (skada) är 10 meter (Ö. Stål/Trädrötter och ledningar, 1992). Störst risk för skada på ledningar mm är alltså helt nära trädet.
Anders zon III
Jag skulle vilja se schematiska skisser med djupmått för hur olika arters rotsystem kan se ut, gärna på olika jordar. Även om de inom arten kan variera mycket så finns det ju skillnader mellan arterna också. Ek och lind tränger ner i styv lera, medan al och björk inte klarar att göra det, tex.

Pålrot är viktigt för mig att veta om de har. Då är det bäst att så ett sådant träd, (ek tex), i stället för att plantera det eftersom pålroten kommer av sig i en kruka och trädet kommer att vela sig i många år.
(Motsatsen är idegran som är kompakt och fintrådig, lätt att gräva upp och återplantera).

Övriga rötter märker jag hur de ter sig på växtplatsen när jag gräver, men en pålrot har jag ingen aning om.

Sedan undrar jag om vissa rötter är specialiserade på att dra upp vatten i första hand och andra specialiserade på näring.

Vilka rötter är känsliga för grävning och rotröta?

Osv, osv!

Jag väntar på boken!
:-)
e_sedell
Brukar dom inte besköra med en maskin i stora odlingar?!


En parentes bara, om djur har för litet utrymme eller är understimulerade så börjar de med någontin som inte jag kommer ihåg vad det heter nu wink.gif . Det kan vara en hest som är krubb bitare t.ex. eller en fisk som du seger. Kolmården hade en isbjörn som hade utväcklat dett betende hoss en gammal ägare. Han gick fram exakt lika långt som han kunde göra i buren, sen vaggade han tillbaka. Så höll han på. Det går alldrig att vänja av djuren med dessa olator...
Fialotta
Lycka till
med boken Cilla rolleyes.gif

Vet inte om du vill ha med...alla vackra tallar ute i skärgården,
som växer och slår rot på nästan ingenting i bergsskrevor...
rakt på berg med nästan ingen jord alls, dom blir som
konstverk!
Dom kanske får en egen bok rolleyes.gif smile.gif
Kram
karintäby
Jättebra idé!! ett ex till mig med.
Som redan sagt kanske, jag skulle gärna vilja veta, med tanke på sin tomt och sin husgrund, rör, dränering e t c, hur långt rötterna kan sträcka sig i diameter, och som någon annan sade, lämpliga träd med djupgående rötter, där man kan plantera växter nära/under trädet.
Om man kan (som jag funderar på just nu, en Rönn) flytta ett fullvuxet träd, går det?
mvh Karin
Lars
Cilla!

Jag studerar till Landskapsingenjör på SLU i Alnarp. Om du ska ner hit kanske du ska prata med Kaj Rolf, vår lärare i markbyggnad. Han har gjort en massa undersökningar om bl.a. rotinträngning i avloppsrör och har säkert en hel del annan skojig info om träds rötter.

/Lars
Gossen Ruda
CITAT
Hej,
Jag skulle gärna vilja veta hur en eks rötter växer. Vi har en ek ståendes nära vår tomtgräns. Grannarna påstår att första ägaren till huset planterat eken på dens plats, d v s någon gång i slutet på 50-talet. När vi konsulterat trädgbeskärare säger de att eken åtminstone är 75 år, troligen över 100. Vår granne vill att eken ska bort bl.a. därför att rötterna tar näring från deras trädgårdsland tio meter bort. Kan deras dåliga resultat i trädgårdslandet verkligen bero på vår ek?


Ingen tycks svara Madde så jag får väl göra det. Detta är en av anledningarna till att jag anser att man inte skall ha storvuxna träd på tomten. Nu är ju inte du "skyldig" men äger problemet just nu. Som sagts tidigare kan ingen tvinga dig att fälla trädet trots att rötterna kanske tränger in på granntomten. Likaså har grannen rätt att beskära rötterna som tränger in på dennes tomt. Sen finns det ju saker som grannsämja också. Vem som har mest rätt att bestämma i ditt fall kan inte jag avgöra. Huruvida rötterna från ditt träd påverkar grannens trädgårdsland finns det bara ett sätt att avgöra, gräv! Finns det rötter så är saken klar, utom i fallet om vad som skall göras i så fall.

Sen vill jag göra en kommentar om huruvida rötter "söker" sig till vatten och näring som nämnts tidigare. Jag tycker det är lite fel ord att använda. Trädet skickar ut fina rottrådar slumpmässigt i alla riktningar. Dom rottrådar som hittar vatten och näring växer till och blir stora, övriga förtvinar. I ordet "söker" vill jag göra betydelse av ett aktivt sökande vilket kräver intelligens vilket trädet saknar. Däremot kan jag inte just nu komma på nåt vettigt alternativ.
Cilla
Hej Lars,

Jag har mailat Kaj Rolf och lämnat telemeddelanden till honom, vill gärna träffa honom i nästa vecka. Har tagit del av en del av hans forskning. Han är dock mycket upptagen med att ge föreläsningar till dig och andra! tongue.gif
Hälsa honom gärna från mig!

Madde och Åke/Gossen Ruda,
Det är ett mysterium hur träd skickar ut sina rötter för att hitta näring, syre och vatten. Att det är "slumpmässigt" är säkert en del men långt ifrån hela sanningen, tror jag. En rotforskare sade till mig med ett leende "tja, de har inte så mycket annat att göra. Vad ska vi göra idag? Växa några centimeter till förstås!" Men det finns flera som talar om en sorts känsel (via magnetism, elektricitet, doft eller liknande) som gör att ett träd kan skicka 40 meter rottrådar åt ett håll där det finns näring, men inte åt det andra. Mystiskt är det!

Rötterna från Maddes ek kan mycket väl gå 10 meter bort till ett land som hålls öppet, tillförs näring etc. Men just osm Åke säger - om det gör det så syns rötterna (som finmaskiga lite gulbruna trådar i landet). Syns de inte där är det inte eken eller något annat träd som är problemet för deras odling. Om det går grovrötter genom landet är de inte de som suger - det är genom de fina rottrådarna som näring tas.

Man kan skärma av landet genom att sätta ned skydd längs sidorna. Jag har gjort det med gamla båttdurkar i mitt odlingsland, och det fungerar. Inga trädrötter där. Hade jag en granne som stördes av mina träd skulle jag föreslå att få göra det för dem. Ca en meter djupt bör man gräva ned skydden.

Är det fråga om ljusinsläpp mm kan en arborist kronglesa eken. Sådana glesningar på ekar blir ofta bra - ger mer ljus, läker väl och stör inte ekens form eller växtsätt.
Gossen Ruda
Hur och varför rötter växer som dom gör är nog ett ämne för en hel bok till. Intelligens kanske är ett för starkt ord, medveten handling är nog bättre. Givetvis växer cellen/cellerna åt det hållet näring finns. Det behövs bara receptorer på cellmembranet för att ordna detta. Plus att den delar sig åt det hållet. Sen kanske cellen också skickar ut signalsubstanser för att tala om att den vill ha mer näring och detta påverkar kanske hela trädet. Men det är knappast tal om en medveten handling för då krävs det nån form av nervsystem med överordnad funktion och som kan fatta beslut. Men denna fråga löser vi nog inte här. smile.gif
Cilla
Sant Åke, men visst är det intressant att fundera över ändå! Jag har dock inte kommit till studier om hur trädets livsupplevelse eller eventuella medvetenhet ser ut. För mig är det fascinerande nog att betrakta trädens ytterst avancerade anatomiska uppbyggnad och anpassningsförmåga.

Det som förbryllar mig är att ett träds rötter kan söka sig igenom 10-30 meter mycket näringsfattig, torr jord åt ett håll där det till slut når syre och näring - medan det inte sökt sig lika långt åt ett annat håll, där näring inte fanns inom räckhåll.

Man frågar sig:
Kan atomer av syre- och näringslösningar influera jorden även om den för ögat ser fattig ut? Trädets känsligaste och minsta rotdelar, som tillsammans har en mycket stor volym, borde kunna känna minsta atom.

Eller finns det andra samband, såsom elektriska spänningar, magnetism, fuktalstring uppåt eller annat som någonstans uppfattas av trädet och som gör att rötterna växer mest dit näring finns (ävenom det är helt blockerat på vägen dit)?

Ju mer jag gräver mig in i samspelet mellan rötterna och jorden (rhizomer, mycorrhiza), desto mer får jag uppfattningen att en del av trädet och jorden är en total sammansmältning. Det finns ett område i trädets rotliv där man inte kan dra gränsen att här slutar trädet och här börjar jorden.
Gossen Ruda
Bli inte för exalterad bara. Starka känslor är ett hot mot kritisk granskning och fakta. Men menar du verkligen syre där du skriver det? Rötterna är väl mest intresserade av näring och vatten. Visst behövs syre också men det finns väl skapligt med det lite varstans i marken. Förutom då i luften men inga svenska träd har väl luftrötter.
Cilla
Hej Åke,
Jaså du har problem med starka känslor? tongue.gif Kanske det är starkt engagemang du menar. De bästa forskarna jag känner (helt olika områden) är de som är mest engagerade. Det är jag inte minsta rädd för.

Jag menar syre. Träd har rotandning och är beroende av syre. Jag ska beskriva det i min bok. Bra att du påpekade att detta inte är klart för alla, inte ens de som gått decennievis och granskat träd i skogen!

Cilla
Anders zon III
"Granskat men ej sett", som fanns som alternativ i städprotokollet under min militärutbildning, ha-haa! Kom bara att minnas det...
Gossen Ruda
Vad jag kommer ihåg så har trädens rötter 3 huvuduppgifter. Hålla trädet upprätt, dricka vatten och samla oorganisk näring. Sen behöver dom också syre eftersom dom som många andra levande varelser fixar energi genom att förbränna kolhydrater med hjälp av syre. Däremot skickas knappast syre upp från rötterna till resten av trädet. Det vore som att exportera sand till Sahara. Den egna förbrukningen är minimal även om den är viktig. Därför tycker jag det är mest svammel att snacka om rotandning och att trädet söker efter syre i marken. Men kanske har någon "engagerad forskare" kommit på nån revolutionerande upptäckt på sista tiden. Tillåter mig dock att betvivla detta.
Cilla
Bra med kritisk blick, men att träden har rotandning är föga nytt eller kopplat till enstaka forskare. 70% av trädens andning sker genom roten.
Gossen Ruda
70 %???? Så bladens klyvöppningar är bara för syns skull? Skönt att få klara besked här.
e_sedell
vissa växter dör ju om de planteras i syrefattig jord, om träd är lika känsliga eller beroende vet jag inte. Men det vore ju troligt.....

Du måst skicka mig ett signerat exemplar sen =)....
Gossen Ruda
Alla levande delar på en växt behöver och förbrukar syre. Dom gröna delarna klarar sig med råge pga fotosyntesen. På dan alltså, på natten förbrukar även gröna delar syre. Ett välkänt faktum/problem för akvarieägare.

Alltså behöver även rötter få syre utifrån. En höjning av grundvattnet kan t.ex. döda träd. Så har även jag gjort en gång när jag byggde en fördämning i en bäck. I kanten på ett naturreservat. Men det var en ungdomssynd och är preskriberat för länge sen. Undantag finns, al och mangrove är några jag kommer på direkt.

Men att ett träd skulle sköta 70 % av andningen genom roten verkar helgalet. Var har du fått den uppgiften ifrån Cilla? Skulle gärna vilja veta det.
e_sedell
Hon drog nog bara till med en sifra, har jag fel Cilla?
Cilla
Hej Åke! Ser att jag missat dina frågor om detta. Uppgiften 70% kommer från Klaus Vollbrecht, SLU/nu pensionerad trädguru som jag tror hämtat den från Shigos forskning. Används bl a trädvårdsföretag som beräknar rotvolymer vid kronreduceringar och andra som beräknar jordvolymer till planterade träd.

Jag ska skriva ett helt avsnitt om rotandning och rötternas upptagning av syre i min kommande bok och sitter nu nedgrävd i litteratur om cellära mm. Rötternas samarbete och samexistens med jorden är fantastiskt och inte helt okomplicerat. Ber om att få återkomma!
Terese på Ingarö
Celler och siffror i alla ära:Glöm bara inte det stora, praktiska kapitlet om "Plantering m a p rötterna utseende och utbredning!". Om att använda olika nivåer och delar av jorden. Det är en fantastisk kunskap, det!

Ja, det var det där med min björk, då. Tänkte lägga fibermatta och jord ovanpå rötterna invid björken. Kom på en annan ska som är intressant att kunna: Vilka träd tål att man "gräver ner" en del av stammen? Det är olika från träd till träd vad jag har hört.

Jag vill veta vilka rotsorter som fungerar bäst ihop - på kort och på lång sikt.
När man anlägger träd och buskplantering vill man inte göra om det så många gånger tongue.gif
så de praktiska kunskaper man kan få om sina skyddslingar redan när man planerar är naturligtvis GULD värda! Den boken vill jag ha!

/Terese
Virgo
Hej

Detta gör rötter. Obs på tyska.

"Die Wurzel

Wurzeln sind blattlose unterirdische Pflanzenorgane, die Wasser und Ionen aus dem Boden aufnehmen, die Pflanze im Boden verankern und auch Assimilate speichern.
Viele Pflanzen sammeln im ersten Wachstumsjahr Nährstoffe für Blüten und Früchte im zweiten Jahr. "

hela länken

Jag har lärt mig att växter förbrukar CO2 under dagtid och producerar syre och även lagrar syre.
På natten förbrukas det lagrade syret.
I jorden måste det finnas syre för att alla organismer ska kunna leva.
Blir det syrebrist pga förruttnelse kommer allt att dö.
Jag har inte hittat några siffror om rötters 70%:a syreupptagning.
Rötterna behöver syre för att kunna fungera och förmodligen är det det som Cilla försöker tala om.
Kan alltså vara att 70% av rötternas syrebehov tas upp från jorden


Cilla, boken du skriver är det en sammanställning av vad diverse Trädforskare har skrivit, eller forskar även du kring detta ämne?

Även jag vill ha ett signerat ex. av dig
Anders zon III
Och Cilla, som du vet vill jag veta ALLT om myccorhiza på ett kortfattat sätt! (Eftersom jag inte orkar läsa allt själv...)

Om lindens behov av rätt mycorrhiza

När jag gallrar i skogen vill jag ju veta vilka träd, buskar och örter som samsas bra och bildar ett stabilt ekosystem... Har förstått väldigt lite av det än.
Cilla
Tack allihop!
Trots att jag nu gräver ned mig i detaljer om rötternas celldelning mm så kommer svaren på de frågor man oftast ställer sig i det praktiska livet vara de som styr boken. Frågor som ni ställt här, som rör rötternas utbredning och växtsätt under olika betingelser, enkla sätt att förbättra jorden för träden och att stoppa rötternas framfart där man inte vill ha dem osv. Jag kommer dock beskriva trädets rotfunktioner så att man också ska kunna tänka själv, och därför blir det beskrivningar av rotandning, samarbete med svampar, rötternas anatomi etc.

Just detta med vilka rötter som passar ihop är en intressant fråga. Man vet långt ifrån allt. Men man kan se vilka arter som ofta rotympar sig med varandra, och därför får rot- och stubbskott att skjuta livlig fart. I Malmö visade en man mig en stubbe som hade övervallats. Dert kapade trädets rotsystem hade ympat sig med ett träd som kunde ge energin till att läka stubben...

Anders - om du vill veta ALLT om mycorrhiza så blir detta inte din favoritbok... Men jag komemr att beskriva de olika arterna och hur de fungerar. Det är ett stort ämne, Shigo har skrivit en del som du kanske vet.

Terese: Om att skotta upp jord på stammarna - inte något träds favorit. Man använder det i förökningssyfte ibland för att vissa arter skickar nya rötter ut ur stammen (grundstammar till äpple t ex) men för alla träd som ska stå på sin plats är uppskottning kring både stam och rotkrona ett stort problem. För björk blir stamuppskottning snabbare ett problem än andra, de ruttnar snabbare.

Jag tror jag missade det där med din björk? Varför ska du lägga fibermatta över rötterna?
Anders zon III
Tack för tipset om Shigo, gjorde en sökning och har nu mycket att sätta mig in i!
Gossen Ruda
Virgo, jag tror du har rätt där. Att rötterna tar upp 70 % av syret från jorden kan jag acceptera men att rötterna står för 70 % av hela trädets andning??? Njet!

Förresten, Var vara du så länge?

Tur förresten att inte träden behöver läsa böcker för att veta hur och var dom skall placera rötterna. Dom bara växer. Bryr vi tvåbeningar oss för mycket?
Cilla
CITAT (Gossen Ruda @ 09-03-2003, 19:04)
Tur förresten att inte träden behöver läsa böcker för att veta hur och var dom skall placera rötterna. Dom bara växer. Bryr vi tvåbeningar oss för mycket?

Ja det kan man verkligen undra, Åke. Men träden har ju funnits så mycket längre än vi människor, så det är inte konstigt att det är vi som undrar över dem - mer än tvärtom!
Terese på Ingarö
CITAT
Jag tror jag missade det där med din björk? Varför ska du lägga fibermatta över rötterna?

För att inte få in björkrötter i den nya rabatten som alltså är upphöjd. Björken står i en brant slänt så det blir befintlig markhöjd i ena änden av rabatten. Har fått idén från ett föredrag av en trädgårdsmästare (hon påpekade dock detsamma som du när det gällde uppskottning av jord kring stammen men det verkade vara stor skillnad från träd till träd ...). Det går att ju undvika uppskottning och göra liten "mur" en bit från björkstammen. Sen vill jag helst ha buskar i den där "rabatten" så de kan ju kanske klara sig ändå ... Men, som sagt, man vill bara gräva en gång!

/Terese
Detta är en "enklare" version av forumet. För att se forumet med formatering och bilder kan du klicka här.
       
Copyright © 2011 Odla.nu. All rights reserved.
          
Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
 
Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon