Jag köpte i sommras ett uppstammat ca 1m högt lagerträd på coop, alltså inte lagerhägg utan lager. Vinterförvarar den i mitt uppvärmda växthus.
Jag valde en planta vars kruka var full av rotskott med tanke på att jag skulle kunna dela den och få material till åskilliga fler. Nu har jag dock lite funderingar.
1) Att plantera isär rotskotten var enklare sagt än gjort. Det visade sig att roten bestod av en stor "träbit". Vet inte om rötterna ser ut så eller om det var en stambit som de planterat och nu sköt massor med rotskott. Hur som helst, för att dela den tvingades jag såga isär träbiten och fick då en snittyta på minst någon kvadratdecimeter. Var lite orolig för att den inte skulle klara det men verkar ha gått bra. Alla delar lever.
Är detta normalt (träbiten), hur ser rotsystemen ut på era lager?
2) Jag vill formklippa mina lagerträd/-buskar men undrar dom de skall klippas med genomgående stam. Om jag vill göra en hög pyramid t.ex. bör jag då vänta med att beskära på höjden tills den nått sluthöjd eller ska jag beskära mer som en liguster?
4) Om jag vill ha en hög form men som är tät ända nerifrån, är det då en fördel med flera skott i samma kruka, eller bör man bara ha en stam per planta?
3) När på året gör man besärningen/-arna bäst?
4) Hur mycket växer de per år, snabbt eller långsamt? Hur villiga är de att förgrena sig, dvs bli täta?

Många frågor men jag vill helt enkelt veta så mycket som möjligt om hur jag skall sköta mina lagerträd. Alla odlingserfaranheter tas tacksamt emot.

Lager (Laurus nobilis) är relativt enkelt att föröka med sticklingar och jag tror att det är den gängse metoden att föröka för försäljning också. Troligtvis var din planta tagen från en relativt grov stickling (kanske rotbit). På hela sticklingen finns knoppanlag, även de som är under jorden. Därför tror jag att de skott som kom ur jorden inte var äkta rotskott utan vanliga stamskott från sticklingens nedre delar.

Om växten man ska ta sticklingar i från har synliga knoppanlag kan dessa skäras bort, s.k. Blendning, på den del av sticklingen som skall under marken. På så sätt undviker man att få mycket ovälkomna skott ur jorden från stammen. Detta är vanligt vid förökning t.ex. av Salix. Ibland syns dock inte knoppanlagen och då kan man inte skära bort dem. Man kan då göra små snitt (inte ett enda snitt utan små korta på olika nivåer!) med en vass kniv runt om den del som skall under jorden. På så sätt kan man minska skottbildning under jord genom att minska hormonflödet (gibberelin) uppifrån och nedåt i floemet som annars hade stimulerat knopputveckling.

2) Om du vill formklippa på en viss höjd rekommenderar jag att inte toppa den. Låt den växa till önska höjd först.

3) Någon månad efter du har tagit ut den ur vinterförvaring är mitt tips, fast under hela sommaren är lämplig tidpunkt.

4) De lagrar jag har, har växt ganska måttligt. Kanske 2-3 cm per år i skottspetsarna. Men det finns säkert bättre exempel. Täta eller inte? De kan bli ganska täta under soliga förhållanden och visst går de att formklippa. Men personligen tycker jag det finns bättre prydnadsträd om man vill formklippa.

Tack för ett mycket uttömmande och faktaspäckat svar!

Ang beskärningen, utöver mitt uppstammade exemplar tänkte jag försöka få till en hög kon eller cylinder som alltså är tät ända nerifrån. Det är då frågan om huruvida den skall ha en genomgående stam eller ej uppstår. Nu är det ju ingen akut fråga för än så länge är de bara 20 cm höga...
Kan man göra något för att stimulera den att skicka ut sidogrenar?

Du skriver också att du tycker det finns bättre träd för formklippning, jag skulle gärna höra vad du föreslår. Buxbom och Liguster är ju klassiker för formlippning men du kanske har ytterligare förslag?
Tilläggas bör att jag håller till i zon3.

Har en Lager sedan flera år tillbaka den växer som en buske och har blivit jättestor Har velat ta stickling från den för att göra en stamlager men har inte lyckats få igång en enda stickling under alla dessa år vad gör jag för fel???????
Eva St

Jag har förökat lager en gång och det tog nog nästan ett halvår innan man såg att sticklingen fått rötter i hålen under krukan så snabba att föröka med sticklingar verkar de inte vara för jag tog sticklingarna när det brukar gå snabbast = våren.

Det kan ju faktiskt vara så att det krävs rotbitar, grövre sticklingar eller möjligtvis rotningshormon för att det ska bär sig ekonomiskt att föröka upp för försäljning. Här är jag osäker på hur det egentligen fungerar.

Däremot stämmer det att det tar tid innan det bildas rötter för midnre sticklingar. Jag kommer inte ihåg hur lång tid det tog för mig, men det var säkert över tre månader. Därmot är sticklingen, precis som sticklingar från oliv, duktig på att bilda kallusvävnad och klarar sig därför ganska bra.

Intressant att det kallas kallus. Det säger vi inom medicinen också. Vid frakturer så får man bennybildning runt skadan som heter just callus.

Vi ska vara försiktiga med att jämföra mänsklig vävnad och växtvävnad, men visst är det så.

Kallus är odifferentierad vävnad och den växer ut från meristemet ("tillväxtlagret"). Med odifferentierad vävnad menas förenklat sådan vävnad som ännu inte fått strukturen hos en väldefinierad växtdel, t.ex. en rot, stamdel, skott, bark, floem m.m.

Jag hittade en riktigt bra sida om Lager och div anndra växter. Garden Action om Lager, där det stod att just sticklingsförökning var ganska svårt, kan ta upp till 12 månader. Enklare var en vanlig avläggare, tar visserligen också lång tid innan den rotar sig men fick intrycket av att det skulle vara bättre ods...

Har dock fortfarande inte fått kläm på om det skall vara genomgående stam eller ej på en formklippt pyramid...
Någon som vet?

Menar du allvar? Skulle inte en trädstam vara kompatibelt med ett ben? Där ser man vad lite man vet. Får nog sätta mig med anatomiböckerna igen.

Med risk för att tråden spårar ur...

Vad jag menar är att det smyger sig in termer i träd- och trädbeskärningssammanhang som innebär att man likställer träd med människor. Kallus är en i och för sig en vedertagen term för både i växt- och mänsklig anatomi så den faller lite utanför.

Träd som "blöder", "stympas", "sårläkningssalva", beskärningssår" m.m. är termer som vi egentligen ska undvika eftersom det hela tenderar då att få en mänsklig värdeladdning samt att vi likställer människors läkeförmågor med träd, vilket är helt fel. Träd är inte människor och fungerar inte som oss människor. Det är viktigt att komma ihåg´framför allt om vi ska föra en fungerande debatt och diskussion om trädvård.

Jag ska villigt erkänna att jag ibland använder ovanstående termer, men jag försöker att undvika det.

Jag tar tillbaka mitt tidigare uttalande om att det skulle vara relativt lätt

Ja tråden tog några etymologiskt filosofiska krumsprång här.

Men ärligt talat, skulle detta med mänskliga applikationer på träd verkligen vara ett problem?
Såsom varandes skapelsens krona (trädkrona?) torde vi klara att skilja flora från fauna oavsett överförd terminologi.

Jag startar en ny tråd om detta.