Jag är ganska vilse i trädgårdslandet när det kommer till att välja och plantera fruktträd. Tills för ett par dagar sedan trodde jag att det var bara att välja ett träd som såg fint ut och sen plantera det, men tydligen är det ver vetenskap än så. Däribland något som jag känner mig väldigt förvirrad över. Grundstammar.
Kan någon förklara för mig vad grundstammen har för betydelse när man väljer träd, vad den har för funktion, vilka olika grundstammar som finns till olika fruktträd (främst för plommon, äpple och bigarrå).
Jag har även snubblat över ett annat uttryck. Fröstam. Vad innebär det?
Tacksam för hjälp.
Mvh
Johanna

Fröstam = så man gjorde förr i tiden man tog ex. ett frö från ett äpple och sådde. Det skottet man fick upp använde man som grundstam och ympade in en ädel sort på. Fröstammar ger långlivade men mycket stora träd. Fröstammar används fortfarande till ex. päronträd.

Grundstammen styr en hel del när det gäller fruktträd. Det är grundstammen som styr hurpass stort trädet blir, hurpass snabbt det sätter frukt, hur bra förankringen är + till viss del härdigheten.


Det finns många svagväxande grundstammar numera som gör så att träden blir mindre ex. istället för ett Bigarrå träd på 10-12m så blir de bara runt 3-4m vilket passar bättre i många moderna små trädgårdar. Ofta sätter sorter ympade på svagväxande grundstammar frukt tidigt vilket också passar eftersom folk ofta flyttar ofta nu och man har inte tid att vänta 10år eller så som en del sena sorter ympade på starkväxande grundstammar kan ta på sig för att sätta frukt. Nackdelen med en del träd ympade på svagväxande grundstammar är att livslängden är inte så lång ex. ett äppelträd kanske bara lever 30-40år (livslängden är ännu kortare på dessa i yrkesodlingar), de kan behöva stöd hela livet + man kan behöva vattna och gödsla lite mer noga.


Vilken växtzon är det som det handlar? om vill du ha fruktträd som blir stora eller vill du ha mindre träd?

Grundstammen är det de satt ympen på. Den gör att trädet antingen kan bli småväxt eller tvärt om. Den kan också göra att den är mer eller mindre härdig. Fröstam betyder att ympen är satt på en stam som man fått fram genom att så en kärna. Dessa brukar göra att träden blir högväxta. Fråga i handelsträdgården vilken sort du bör ha hos dig. Kan de inte svara på det så åk till en annan handelsträdgård!
Christer.

Träd som kallas för dvärgträd är ympade på en dvärgstam och de träden blir inte större än ca 2-3 meter. De träden behöver stödas och vattnas hela sin livstid. Bra om du har begränsat av utrymme.
Alla de övriga stammarna ger normalstora träd men härdigheten kan variera lite.

Vi bor i zon 2, och vi är ute efter mindre träd. Helst träd som inte blir högre än ca 3 meter.

Om det ska vara såpass små träd är det äpplen ympade på B9 (rysk svagväxande grundstam mycket härdig) eller liknande (det kommer nya sorter hela tiden) som gäller. (det har kommit flera nya B grundstammar på svenska marknaden alla framtagna vid Michurinsk College i ryssland så de är mycket härdigare än de svagväxande brittiska grundstammar man använde förr)

+Sötkörsbär(Bigarrå) ympade på Gisela 5 blir inte så mycket större, körsbärssorter ympade på Gisela 5 kallas ofta pysslingsträd.

Plommonet Victoria blir ofta inte mer än 2-3m (oavsett de grundstammar som finns, det finns inte så många olika plommongrundstammar ofta är det krikon eller körsbärsplommon man använder och de blir ungefär lika stora), Victoria är självfertil och sätter ofta mer frukt än den orkar = man bör kartgallra.

Surkörsbär blir ofta inte mer än runt 3-3,5m så där kan du köpa valfri sort.

Ett tillägg: Nytt för handeln i år är att flera börjar sälja plommon satta på svagväxande grundstam som kallas Pixi. Härdigheten och egenskaperna i denna känner jag inte till, jag tror inte den odlats i Sverige så länge.

Vill man ha mycket frukt på liten yta är det antingen kronträd satta på svagväxande grundstam som gäller, eller att spaljera, sätta frukthäckar eller fruktbersåer.

Själv bygger jag en liten köksträdgård på ca 400 kvm och där spaljerar jag fruktträd så att de blir tvådimensionella, sätter träd på svagväxande grundstam och kommer att göra en frukthäck. Jag tycker egentligen det är roligare att spaljera eller forma än att satsa på småväxande kronträd, ialallfall när det gäller äpple. Man vill gärna att ett äppelträd med krona ska kunna stå utan stöd efter en tid och att det ska kunna bli lite äldre än 30-40 år, medan det känns mer OK att en spaljé inte går att klättra i och att den är fuktionell i några decennier innan den måste tas bort.

Men satsar man på de som inte vill bli stora behöver man inte välja, man kan iallafall nder en tid sätta allt möjligt så länge de har svagväxande grundstammar.

Har bara sett lite på nätet om den här Prunus Pixy och tydligen håller balterna på en del med denna vilket väl kunde tala för härdighet. Man har även ympat mandel på den.