[attachment=25398:DSC00702.JPG] Idag har vi påbörjat ett stort projekt på mitt arbete. det gäller ett tiotal lindar. Varför hamlar man?? Träden i jordbrukslandskapet har en lång historia. Förr höggs och bröts kvistar för att användas till foder .. Gamla hamlade träd har oftast en rikare biologisk mångfald än icke hamlade träd av samma trädslag och träden är ofta de äldsta lövträden i landskapet. Vi hamlar dessa lindat ca va 5-6 år, startar i oktober och redan nästa vår och under sommaren har de fått nya fina, friska kronor igen.
En tät alle, där lindarna har vuxit ihop, ger mycket skugga ,det gynnar inte växter, buskar i dess akuta närhet och träden börjar konkurera med sig själva om plats.
Är en massa jobb med alla grenar som ska forslas bort, dom gör vi flis av. Löven får gå till komposten.
//anki

Det finns en aspekt itll:

Jag tycker det är mycket vackert att se hamlade träd!

maria det tycker jag med inte alls så kantigt och avhugget som många tycker...

Intressant!
Är dessa lindar nyhamlade eller har de hamlats från ung ålder? Tycker kanske att grenarna är lite långa för att vara hamlat sedan länge. Hamlade träd är vackra och har väldigt mycket karaktär tycker jag och som du skrev oerhört viktiga biologiskt sett.

Jättefint med hamlade träd! Lite absurt dock att man flisar och komposterar när förr själva syftet var att få vinterfoder till djuren, varför kan man inte använda det när man nu ändå hamlar?

hej.. dessa lindar som du ser på bilden är precis nyhamlade. och åldern på träden vet jag inte med exakthet.
det kan jag ta reda på.. >Med tiden får de sin genuina karraktär, får jag hoppas..
.


ja du,tyvärr blir det tal om transporter om lövverket ska gå till djuren. Jag jobbar på en kyrkogård så då tycker jag dock att vi gör det bästa för att det ska in i kretsloppet igen.

Lite ny fakta..........lindarna är satta på 30-talet, och jag kan hålla med om att grenarna är långa, jag har sett betydligt kortare och knubbigare grenar. Tyvärr har dessa träd ej heller hamlats regelbundet, ett glapp på minst 20 år eller mer .
Vi har mer spännande träd, bland annat ask satt 1850 och 1910, även gammal lönn. För att rädda dom´har även dom hamlats och fått ett uppsving och har en fräsch krona, en tid fick man för sig att laga träd med cement och annat tilltyg , spännband och dyligt. (sorgligt) Även om stammen är skamfilad så är den en fröjd för ögat och andas dåtid och historia. Varje år lägger ett gräsandpar ägg i asken och rätt som det är traskar alla i en rad genom hela kyrkogården och ut på åkern och ner till sjön *L* ganska så härlig syn.


Fast idag fick 6 almar vika hädan...tyvärr...almsjukan är svår. Håller almen på att dö ut?? tro...verkar ju så....

Tack för att du delar med dig, men jag blir lite förvånad när jag läser om denna hamling......
Själv är jag amatör och du verkar jobba med detta, men jag måste ändå fråga:

Ett glapp på 20 år mellan hamlingarna. Kan man då verkligen fortfarande kalla det för hamling? Är inte hamling att man beskär med ett par års mellanrum, så att skotten aldrig får bli grova. Efter 20 år måste det väl bli ganska stora snittytor. Eller?

Så var det detta med tidpunkten. Månaderna JAS har passerat. Är det verkligen en bra årstid för så stora ingrepp?

Rätta mig gärna om jag har fel.

vi anlitar aborister och vi litar på tidpunkten för att hamla. Om man efter ett glapp på 20 år fortfarande kallar det hamling?? ja du....är nog en viss skillnad ändå på att beskära och att hamla. Detta glapp, är jag som sagt osäker på, svag dokumentation. tyvärr, om trädets vård under åren. Jag själv klänger inte i träden med en motorsåg, skulle aldrig orka. men även om glappet är stort mellan gångerna (nu regelbundet) så mår linden bra och får ett fint utseende och kommer igen redan under våren. Så tidpunkten är rätt.
väl mött och roligt att du fann detta ämne intressant..
//anki

Ja, då får vi väl lita på arboristerna...

Här hittade jag ett intressant dokument om hamling för den som vill veta mera.
http://www.tradforeningen.se/textsidor/PDF...Nr206Sid8-9.pdf

Vi har skrivit en massa om hamling i tidningen Trädbladet som det refereras till i länken ovan.
Att beskära i oktober när man vill ha skottbildning är dock ovanligt och måste bero på att det är en tid som passar arbetsmässigt. Lind klarar hårda beskärningar bättre än de flesta trädslag, men vill man ha säker skottbildning så skär man på vårvintern.

Jag som också är kyrkovaktmästare tycker tvärtom att det ser förskräckligt ut.Även vi har hamlade träd som är totalt fördärvade av att vara hamlade, i våras var vi tvingade att ta ner en hel alle som ruttnade och som var en fara för oss alla som vistades på kyrkogården.OM man skall hamla så håller jag med om att det är ett jobb som utförs i januari-februari.

Det är ju intressant att den ena menar att trädens livslängd förlängs av hamling medan den andre menar att den förkortas av hamling. Vad finns det för bevis för det ena eller andra? Kanske man i det ena fallet talar om korrekt utförd hamling och i det andra fallet om felaktigt utförd hamling? På kyrkogårdar kanske det har varit vanligt med "vaktmästarhamling"?

Ni som är proffs på detta, ser ni några "knutar" på fotografierna ovan? På ett tidigare knuthamlat träd förväntar man sig tydliga knutar. Tycker inte det ser ut så. Kanske en effekt av det 20-åriga uppehållet? Och vilka konsekvenser kan det få för trädets livslängd?

Som naturvårdare tycker jag sådant är tragiskt! Korrekt utfört så är det både vackert och förlänger oftast livet på träden och för den biologiska mångfalden är det väldigt positivt med gamla träd med mycket vinklar och vrår. Även hål och röta gynnar många organismer. Men sen får man acceptera att hamlade träd gör sig bättre i lövängar än på kyrkogårdar då många träd måste tas ned pga risken för skador. Men man kan ändå rädda de träden om man istället för att ta fram flistuggen och massakrera dem låter dem ligga kvar på en "trädkyrkogård" avsides.

Det här är ett stort ämne!

Det är sant att träd som hamlas regelbundet och korrekt kan leva längre än ett friväxande träd av samma art på samma plats. Den extremaste formen av hamling sker med bonsaiträd, och de som skärs med små nagelsaxar varje månad i både krona och rötter kan få längre liv än friväxande träd av samma art. Främsta anledningen är att belastningen från väder, vind, snö mm blir lägre.

Men det är också sant att de flesta träd som hamlas idag (iallafall mycket många) lever betydligt kortare än de som på samma plats får växa fritt eller friare. Detta på grund av att man inte beskär dem för att de ska leva friska och så länge som möjligt, utan att andra syften är viktigare - de ska bli mindre, föra in mer ljus, följa en arkitektur, vara så billiga som möjligt, kunna skäras i när som helst då tjänsterna är billigare, har beskurits tidigare så att kronorna inte håller t ex.

Ett träd som beskärs efter 20 års friväxande och sedan hålls in så glest som vart 5e år via hamlingsliknande beskärningar kan inte leva så länge och friskt som om det fått vara friväxande från början. Men man kan besluta att göra det ändå för att uppnå något annat syfte än att få fram friskaste möjliga träd.

Det finns olika beskärningsprinciper vid hamling. Knuthamling, dvs att man bygger upp en punkt därifrån man sedan tar års- eller tvåårsskott är en vanlig form. Den är skonsam eftersom snitten blir små och övervallningarna från samma punkt hjälper varandra att sluta snittytorna.

För många är det tilltalande och kulturellt viktigt att behålla hamlingen - både för dem som växt upp på landsbygden och minns hur man använde fodret, och för de som levt nära slott och herresäten där arbetskrävande, styrda träd var ett ideal. Men det är alldeles för mycket som kallas att hamla nu för tiden, och det stympas och halvstympas mängder av träd under tal om att bevara kulturhistoriska intressen. Numera också för att bevara biologisk mångfald.

Och det är sant. Ju fler dåliga hamlingar och beskärningar som utförs, desto mer död och döende ved och bättre mångfald av svampar och insekter (och därmed fåglar mm). Men mångfald kan man skapa på flera sätt, genom att t ex plantera fler arter än de som idag ofta planteras för hamling - fler arter än pil och lind alltså!