På sälgen här intill växer lunglav, en av de största bladlavarna. Lavar är dubbelorganismer med en svampkropp som har en mängd algceller inuti. När lunglaven är torr syns mest den grå- eller vitaktiga svampen och när den är våt lyser de klargröna algerna igenom.
I äldre tider var lunglaven vanlig och användes för att bota lungsjukdomar (det latinska ordet för lunga är pulmo). Idag är lunglaven sällsynt och minskar på grund av luftföroreningar och skogsbruk. Mycket tyder på att lunglaven håller på att försvinna från delar av Europa. I Sverige är lunglaven klassad som nära hotad.
Lunglaven är en så kallad signalart. Det betyder att den är en art som ställer höga krav på sin närmiljö. Därmed signalerar den också att området har höga naturvärden. Där det växer lunglav kan man vara säker på att det också finns andra sällsynta djur och växter.
Luglav växer i områden där luften är ren och fuktig med lagom ljusinsläpp. I Norden växer den där skog med sälg, asp, rönn och andra lövträd tillåtits bli gamla.
Lunglavens fruktkroppar uppstår när laven är ca 25 år och med små sporer som syns som små röda diskar, men det är sällan som den sprids könsligt. Istället sprider den sig med ganska stora spridningskorn som består både av lavens svamp och alg och som är så tunga att de inte kan färdas långt med t ex vind. Man tror att djur står för merparten av spridningen.