Getingar Alternativ

[amaira]

Tänk, att de kan vara både snälla och gränslöst söta. Även om de kan försvara sina bon och ungar med sitt liv, men vem kan inte det?


Visst är hon gullig, denna getingdam som vilar sig i mitt tumgrepp.







Och här på rosen Westerland.



Arten är skogsgeting, som känns igen på sin enda lilla prick mitt på nosskölden.

Redigerat av amaira: 03-08-2010, 19:54

[malcolm]

Norsk räka känns igen på att den sitter på relingen på räktrålaraen och skriker: Jej är en hummer!

[amaira]

[Gunilla T]

Oj, amaira vilka bilder!!!

[xlxl67]

Amaira: Grymt söt geting. Jag känner mga som inte tål getingar. Själv förstår jag inte varför. Visst kan de vara enträgna när det vankas sött men attackerad har jag aldrig blivit.

[Gossen Ruda]

Om du vill ha ett namn på damen så har man bestämt att hon och alla hennes artfränder skall heta Dolichovespula sylvestris. Sylva betyder skog på det vetenskapliga språket så det svenska namnet Skogsgeting är väl valt.

[bergvallmo]

Jättefina bilder, att du vågar ha den i handen. Sticker inte honorna?

[Blomfrun]

Amaira: Grymt söt geting. Jag känner mga som inte tål getingar. Själv förstår jag inte varför. Visst kan de vara enträgna när det vankas sött men attackerad har jag aldrig blivit.

Du har aldrig tänkt på att det finns personer som är allergiska mot getingar Jag tillhör tyvärr denna skara som är i behov av akutmedicin och ambulans om jag blir stucken. Din attityd har jag tyvärr hört från allt för många och jag har slutat räkna hur många gånger jag blivit betraktad som sjåpig. Det inte många vet är att ingen vet när de själva blir allergiska. För varje gång du blir getingstucken så bygger du upp antikroppar mot giftet och en vacker dag är olyckan framme och du drabbas av akut chock. Man ska inte önska sin värsta ovän det man inte själv vill bli drabbad av så jag får hoppas att du har tur att någon har medicin till dig den dagen när du drabbas eller att du hinner till sjukhus i tid. Min bror slutade andas inom mindre än fem minuter efter sitt första getingstick. Så snälla sluta att larva dig över de som vet bättre.

[xlxl67]

Med "tål inte" menade jag "gillar inte". Jag känner ingen som är allergisk alltså men det du säger känner jag ju till.
Sorry - allergi har jag förstås respekt för.

[Red Top]

Jättefina bilder Amaira! Du är modig du.

Måste ju säga det för att jag tycker det. Trots att allt hår på armarna står rakt upp och vägrar lägga sig när jag tittar på de första två bilderna.
Är precis som Blomfrun allergisk och har alltid adrenalinsprutan i närheten under getingsäsongen.

Men de är otroligt vackra på nära håll.

[amaira]

Tack Ruda! Visst är det en skogsgeting och inget annat. Har rättat inlägget.

Nej Red Top, jag är inte "modig", jag är för det första inte allergisk, och för det andra kan jag "läsa av" mina små vänner ganska bra. Skulle jag ta miste och få ett stick, så är det inte mer med det. Det gör mig inget (mer än att det gör ont ett tag förstås).
Men jag vet inte en enda orsak till att hon skulle sticka mig här. Getingar är inte "elaka" eller bråkiga av sig. De vill bara få vara ifred, få sköta sina sysslor som de anser är mycket viktiga (de är bra föräldrar!) - och så försvarar de förstås sitt hem och sina barn med sitt eget liv om det behövs. DE är modiga, inte jag.

Denna satt och vilade sig på min ros. Den var så fin så jag fotade henne. För att vara stadig på handen tog jag ett lätt tag i själva rosen medan jag fotade, och då vandrade hon upp i min hand.

Att vandra upp i min hand och sticka mig, helt utan orsak och helt opovoserat, är korkat . Djur är sällan korkade. De sparar sin energi dit där de behöver den, livet kan vara tufft ibland.

Och ni som är allergiska, jag beklagar verkligen och förstår fullständigt er rädsla, för er gäller det ju livet!! Om jag var allergisl skulle jag aldrig låta henne gå på min hand, hur mycket jag än "läser av" henne och känner mig säker på henne!!

Även de som "bara" är skräckslagna, utan att vara hotade "på riktigt" - rädslan är ju VERKLIG, det kan man inte rå för.

Men ens egen rädsla, och den "dom" man ger djuret eller krypet, är två olika saker som man ska försöka hålla åtskilda, tycker jag.

Lev! och Låt leva!!

[Gossen Ruda]

Hoppsan, jag såg inte att du hade skrivit något namn. Läste väl lite dåligt. Skogisen behöver inte ha en prick, munskölden kan vara helt gul eller ha upp till 3 prickar. En prick är dock vanligast. Getingar är väldigt variabla i färgteckningen så man måste titta noga på speciella kännetecken. Skogssnyltgetingen har också oftast en prick men den har spetsiga framhörn på munskölden.

[Snöflinga]

Tack Ruda! Visst är det en skogsgeting och inget annat. Har rättat inlägget.

Nej Red Top, jag är inte "modig", jag är för det första inte allergisk, och för det andra kan jag "läsa av" mina små vänner ganska bra. Skulle jag ta miste och få ett stick, så är det inte mer med det. Det gör mig inget (mer än att det gör ont ett tag förstås).
Men jag vet inte en enda orsak till att hon skulle sticka mig här. Getingar är inte "elaka" eller bråkiga av sig. De vill bara få vara ifred, få sköta sina sysslor som de anser är mycket viktiga (de är bra föräldrar!) - och så försvarar de förstås sitt hem och sina barn med sitt eget liv om det behövs. DE är modiga, inte jag.

Denna satt och vilade sig på min ros. Den var så fin så jag fotade henne. För att vara stadig på handen tog jag ett lätt tag i själva rosen medan jag fotade, och då vandrade hon upp i min hand.

Att vandra upp i min hand och sticka mig, helt utan orsak och helt opovoserat, är korkat . Djur är sällan korkade. De sparar sin energi dit där de behöver den, livet kan vara tufft ibland.

Och ni som är allergiska, jag beklagar verkligen och förstår fullständigt er rädsla, för er gäller det ju livet!! Om jag var allergisl skulle jag aldrig låta henne gå på min hand, hur mycket jag än "läser av" henne och känner mig säker på henne!!

Även de som "bara" är skräckslagna, utan att vara hotade "på riktigt" - rädslan är ju VERKLIG, det kan man inte rå för.

Men ens egen rädsla, och den "dom" man ger djuret eller krypet, är två olika saker som man ska försöka hålla åtskilda, tycker jag.

Lev! och Låt leva!!

Vad du är klok ... att du sedan är en jätteskicklig fotograf gör inte det hela sämre Visst hade du tidigare en "årskalender" med bilder och visdomsord ... finns den kvar ?

[Blomfrun]

Tack Ruda! Visst är det en skogsgeting och inget annat. Har rättat inlägget.

Nej Red Top, jag är inte "modig", jag är för det första inte allergisk, och för det andra kan jag "läsa av" mina små vänner ganska bra. Skulle jag ta miste och få ett stick, så är det inte mer med det. Det gör mig inget (mer än att det gör ont ett tag förstås).
Men jag vet inte en enda orsak till att hon skulle sticka mig här. Getingar är inte "elaka" eller bråkiga av sig. De vill bara få vara ifred, få sköta sina sysslor som de anser är mycket viktiga (de är bra föräldrar!) - och så försvarar de förstås sitt hem och sina barn med sitt eget liv om det behövs. DE är modiga, inte jag.

Denna satt och vilade sig på min ros. Den var så fin så jag fotade henne. För att vara stadig på handen tog jag ett lätt tag i själva rosen medan jag fotade, och då vandrade hon upp i min hand.

Att vandra upp i min hand och sticka mig, helt utan orsak och helt opovoserat, är korkat . Djur är sällan korkade. De sparar sin energi dit där de behöver den, livet kan vara tufft ibland.

Och ni som är allergiska, jag beklagar verkligen och förstår fullständigt er rädsla, för er gäller det ju livet!! Om jag var allergisl skulle jag aldrig låta henne gå på min hand, hur mycket jag än "läser av" henne och känner mig säker på henne!!

Även de som "bara" är skräckslagna, utan att vara hotade "på riktigt" - rädslan är ju VERKLIG, det kan man inte rå för.

Men ens egen rädsla, och den "dom" man ger djuret eller krypet, är två olika saker som man ska försöka hålla åtskilda, tycker jag.

Lev! och Låt leva!!

Jag har en gång blivit stungen helt oprovocerat av en geting som kröp upp på min fot och stack mig medan jag satt stilla så de kan visst sticka helt oprovocerat. Jag förstår att du inte riktigt läste eller ville förstå det jag skrev om hur allergi uppstår. Du kan ha fått 20 getingstick utan mer men av det än att det gör ont men den 21:a gången kanske du får en allergisk chock. Sorry men jag tycker inte att du är modig utan att du snarare leker med livet som insats.

[amaira]

Jag känner det ju inte som om det gäller livet, när det gäller småkrypen. Jag rör mig ganska obehindrat bland dem, getingarna också (dock med försiktighet och med koll på läget). Dom sticker mig inte.

Jag vet inte varför den stack dig. Getingar som sticks är ju inte att leka med, jag beklagar verkligen. Och du är säkerligen inte ensam om att blivit "oprovocerat stucken". Fast ... vad som hänt före, som du inte sett eller inte vet, ja, det vet ju ingen. Inte jag heller.

Kanske kan jag också få en allergisk reaktion - kanske får jag det aldrig - men jag tänker inte låta RÄDSLA begränsa mitt liv. Det är livet för sårbart för!! Det vill säga, det finns så himlans mycket man måste vara rädd för, om man ska börja försöka skydda sig och gardera sig.
Och förresten, när det "händer något" brukar det ändå vara något som man inte tänkt på i förväg.

Jag håller mig till vanligt bondförnuft (jag är verkligen inte vårdslös!).

Dock, jag tänker hädanefter se till att inte glömma mobilen när jag är ute i markerna (fast, den har jag ju alltid med mig i alla fall).


Jag tycker inte heller att jag är modig. , det handlar ju inte om det.

Vad du är klok ... att du sedan är en jätteskicklig fotograf gör inte det hela sämre Visst hade du tidigare en "årskalender" med bilder och visdomsord ... finns den kvar ?

Tack Snöflinga!

Årskalenderna var Wolfies, senare Yla. Tror att det händer att hon kikar in här ibland. Men jag vet ingenting om henne, om sidan finns kvar vet jag inte heller.

[Huggorm]

Jag har fått fredliga getingar i år, dom finns överallt men sticks inte. Och så länge dom inte jävlas med mig skall jag låta dom vara ifred. Det finns bland annat ett bo under altanen, men jag kan klampa omkring som jag vill där uppe utan att dom bryr sig. Ett riktigt stort i vedboden tyvärr, och där är så mycket getingar så jag inte vågar gå in. Deras fredlighet sträcker sig väll inte hur långt som helst...

[amaira]

Mera getingar! Vi tar en norsk också. Eller nordgeting som de visst heter numera (bättre namn, mina nordgetingar är svenska).


"Goddag lilla vän, vad heter du?"


"Aj! Bit mig inte i tårna!"


(fast dessa två pratade inte med varandra på riktigt )

Och så bålgetingarna som flyger runt och jagar mat åt sina larver. De jagar flugor och andra getingar som de tuggar i bitar innan de flyger hem till boet med dem. Medan de tuggar sönder bytena, hänger de fast i bara ett eller två bakben. Skickligt! Jag begriper inte hur de gör. Titta på översta bilden, ett enda bakben har den sugit sig fast med.







(PS Jag är ganska säker på att det är en nordgeting, Dolichovespula norvegica, men törs inte svära på att det ändå inte är D saxonica. DS.)

[Myosotis]

Häftiga bilder!!

[zaaritha]

Jag är inte getingrädd--har aldrig varit.
Inte rädd för humlor eller bin; heller.....
Däremot har jag fobi för tusenfotingar!
De där oranga! Glerrk!

[Orkidétjuven]

Fascinerande och väldigt fina bilder. Det är just den här typen av trådar som får en och många andra att börja öppna sina ögon för andra varelser som man annars inte riktigt uppmärksammar på den här nivån. Om ni förstår vad jag menar.