Hur tänker ni ?, Om ena partnern blir dement Alternativ

[mamamaggan]

Om ena partnern blir dement och måste bo på ett sjukhem , vad säger ni om att den andra lever " sitt " liv ?

Då menar jag att den friske naturligtvis är hos sin partner en eller flera gånger i veckan men med tiden skaffar en ny partner .

Vad säger ni ? Tycker ni att det är acceptabelt eller helt fel ? Ska man , om man vill ha en ny partner , skiljas och i så fall helt " glömma " sin f d partner ?

[Anma]

Oj vad svårt... Jag tycker nog att man kan fortsätta med ett eget liv vid sidan om, tror jag.

[Överbölingen]

En åldersfråga. Demens kan ju komma tidigt.
Jag känner så här. Ingen i våra familjer hard rabbats av demens. Men. när någon av oss inte känner igen den som hälsar på den andre så är relationen bruten. Tyvärr.

[Fjortispower]

Är man 70 och "plaskar" runt så är det lite konstigt.

[mamamaggan]

Är man 70 och "plaskar" runt så är det lite konstigt.

Hur menar du då ? Menar du att man inte " har lust " att ha någon ny partner ?

[Aqvakul]

Det är en knepig sits, som lätt blir skuldfylld. Men nog måste man få skaffa sig ett liv vid sidan av....

[Fjortispower]

Hur menar du då ? Menar du att man inte " har lust " att ha någon ny partner ?

Nja, inte riktigt. Har man haft hela livet på att välja rätt partner så är det lite väl sent att "byta" när man är 70, lite det jag mena. Men min åsikt. Självklart - kan man så får man

[Cacki]

Nja, inte riktigt. Har man haft hela livet på att välja rätt partner så är det lite väl sent att "byta" när man är 70, lite det jag mena. Men min åsikt. Självklart - kan man så får man

Men om den ena parten dör i 70-årsåldern då? Samma då eller?
Det är ju nästan det som sker när demensen tar över helt. Mentalt alltså. Det finns liksom bara en kropp/skal kvar av den forna personen.

[*Stintan*]

Nja, inte riktigt. Har man haft hela livet på att välja rätt partner så är det lite väl sent att "byta" när man är 70, lite det jag mena. Men min åsikt. Självklart - kan man så får man

Konstigt tänk

[Fjortispower]

Konstigt tänk

Tack! Det jag vill åstadkomma med

Dah, konstigare påstående dock.

[ingrid fuxwall]

Är man 70 och "plaskar" runt så är det lite konstigt.

Är du fjorton år?
Ärligt talat verkar du väldigt omogen

Min sambo blev ju dement tidigt pga hjärnskada, självfallet har jag rätt till ett eget liv fast så länge han levde fanns det inte utrymme för det eftersom jag fick ta hand om honom.

Alla har rätt till umgänge och romans även om man är över 70 år, även äldre människor har rätt till närhet.

[herkules]

Om ena partnern blir dement och måste bo på ett sjukhem , vad säger ni om att den andra lever " sitt " liv ?
Då menar jag att den friske naturligtvis är hos sin partner en eller flera gånger i veckan men med tiden skaffar en ny partner .
Vad säger ni ? Tycker ni att det är acceptabelt eller helt fel ? Ska man , om man vill ha en ny partner , skiljas och i så fall helt " glömma " sin f d partner ?

jag tänker att det är helt ok med en ny partner med tiden och inte behöver man skiljas för det.

[Fjortispower]

Är du fjorton år?
Ärligt talat verkar du väldigt omogen

Min sambo blev ju dement tidigt pga hjärnskada, självfallet har jag rätt till ett eget liv fast så länge han levde fanns det inte utrymme för det eftersom jag fick ta hand om honom.

Alla har rätt till umgänge och romans även om man är över 70 år, även äldre människor har rätt till närhet.

Men se där, du hade visst svar till din fråga!

[Meriona]

De dementa jag haft och har i min närhet har varit/är så gamla (85 plus) och har levt ihop sedan ungdomen så för dem tror jag inte det ens finns en tanke om att släppa någon annan nära sig. Men för den som är yngre när det drabbar partnern så är det såklart ett annat läge. Jag tycker inte det är fel på något sätt om man skapar sig ett nytt liv vid sidan av, så länge man är diskret.

[gnon49]

Min far var 70 när han träffade en ny kvinna. Visserligen blev han ensam genom dödsfall, men åldern var inget hinder för honom att inleda en ny relation.
Utan en kvinna vid sin sida var han vilsen o rastlös o slarvade med det mesta. Blir någon dement så är det ju en annan situation men åldern har i alla fall ingen betydelse.

[netha]

Hur kan man ens tänka att lämna sin partner bara för att han/hon drabbats av sjukdom!?
Inte dör väl min kärlek även om min partner inte känner igen mig eller inte kan föra ett samtal med mig, eller kanske inte alls kan prata!
Han finns där ändå till kropp och själ. Jag älskar inte bara i lust utan också i nöd ... och det är just i nöden som kärleken prövas.
Vi ska inte tro att en dement är "helt borta" ... det vet ingen med säkerhet.
Min tro är att även de värst drabbade någonstans känner kärlek och närhet och också känner om de blir "lämnade".

Detta är som sagt vad jag har för åsikt i frågan ... jag respekterar alla era andra åsikter även om jag har svårt att förstå dem.


gnon49 ... min svärfar gifte om sig när han var 75 år ... han blev änkeman några år tidigare.

[Fjortispower]

Precis netha. Håller med dig. Är man sambo har man lovat varandra i nöd och lust. Har man väntat tills att ens sambo blitt dement innan man har börjat plaskat runt, ja då har man gått runt hungrig lite för länge.

Och samma här. Jag använder den yttrandefrihet jag har rätt till för att fframföra min åsikt, även om ni skulle vara emot mig.

[Cacki]

Precis netha. Håller med dig. Är man sambo har man lovat varandra i nöd och lust. Har man väntat tills att ens sambo blitt dement innan man har börjat plaskat runt, ja då har man gått runt hungrig lite för länge.

Och samma här. Jag använder den yttrandefrihet jag har rätt till för att fframföra min åsikt, även om ni skulle vara emot mig.

Hmm...Det där gjorde i alla fall inte jag förrän jag gifte mej, men vi har kanske olika sedvänjor. Olika i olika län...typ...

[herkules]

hyckleri. först så spelar det ingen roll om man levt ihop 5 eller 50 år. om ens partner blir dement och vårdas på hem och man själv är klar o pigg så har man självklart rätt att söka sig det sällskap man vill ha. har man ett trevligt liv i övrigt så blir förmodligen stunderna man tillbringar med sin dementa partner ganska mycket roligare och enklare. varför offra sitt eget liv för någon som inte vet och vad är det som säger att man slutar tycka om/älska den som inte kan bo hemma längre på grund av demens? aldrig i livet att jag skulle kräva att den jag är tillsammans med ska vara ensam om jag är borta i skallen, inte ens känner igen personen och inte kan bo hemma längre.

[netha]

hyckleri. först så spelar det ingen roll om man levt ihop 5 eller 50 år. om ens partner blir dement och vårdas på hem och man själv är klar o pigg så har man självklart rätt att söka sig det sällskap man vill ha. har man ett trevligt liv i övrigt så blir förmodligen stunderna man tillbringar med sin dementa partner ganska mycket roligare och enklare. varför offra sitt eget liv för någon som inte vet och vad är det som säger att man slutar tycka om/älska den som inte kan bo hemma längre på grund av demens? aldrig i livet att jag skulle kräva att den jag är tillsammans med ska vara ensam om jag är borta i skallen, inte ens känner igen personen och inte kan bo hemma längre.

Inte alls hyckleri! Det handlar om kärlek ... kärlek som inte tar slut om ens partner drabbas av sjukdom!