Vilken ympningshelg! - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

Vilken ympningshelg!, Har du ocks� ympat?

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	13-04-2004, 00:09 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	De dagar under helgen d� jag inte beskar �pple och p�ron satte jag in m�ngder av ympar i �ppel- och p�rontr�den. Vilket ljuvligt v�der f�r detta! Det blev mestadels klyvymp, det �r den jag lyckas b�st med om ympen och modergrenen �r ungef�r i samma storlek. I �r k�rde jag med bredbandiga gummiband - en lyx som jag fick av en odlare. Annars har det varit mycket bast och smalbandiga Konsum-gummiband som inte alls �r lika bra. Tog ocks� bort ett antal rotskott fr�n r�nn som jag ympat �pple p� f�rut. Skar itu ymparna f�r att se hur de v�xt samman och var veden missf�rgats med olika typer av ympar. Man l�r sig en hel del av det! En annan m�rklig erfarenhet �r att mina ympar fr�n f�rra �ret som jag t�tade med lim som man anv�nder mot frostfj�ril hade l�kt samman osedvanligt v�l. Om det inte vore s� kladdigt att jobba med skulle jag nog forts�tta att anv�nda detta. Nytt f�r mig i �r �r att jag helt skippade ympkniven - jag anv�nde endast tapetkniv. den �r visserligen dubbelslipad, men �r smal och l�tt att h�lla helt vass. Kul att en billig grej kom att bli den jag tycker �r b�st! F�rr om �ren m�rkte jag alltid vilka sorter jag satte in, men de flesta m�rkningar jag haft i tr�den har bleknat bort. I �r till�t jag mig att bara ympa hej vilt med en massa ris som jag inte minns sorterna p�. (S� g�r jag naturlitgvis inte n�r jag ympar f�r andra, det h�r var mina egna tr�d.) Har andra h�r ocks� ympat? Kommer ni att g�ra barkympar n�r saven stiger? Vilka ymps�tt tycker ni �r l�ttast? -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

CallEva p� �land Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	13-04-2004, 06:06 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 247 Medlem sedan: 05-10-2003 Medlem nr: 2 406	SKa best�lla ympris nu och se om de kunskaper min farfar en g�ng f�rs�kte �verf�ra sitter kvar. Calle p� �n d�r solen nu sm�ler morgonens frost

gammelnalle Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	13-04-2004, 06:36 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 5 511 Medlem sedan: 13-04-2003 Medlem nr: 1 130	Cilla !! HUR vet man att det �r dags!!!! hur l�ng tid har man p� sig ? (jag menar fr�n det man KAN till dess ymp-perioden �r �ver... inte hur m�nga minuter jag har p� mig vid varje ympgren... har inf�rskaffat b�de ympvax och bast.... bor i zon3 (tror jag???) -------------------- Gammelnalle "Den som st�ller m�nga fr�gor, �kar m�ngas visdom." Kongolesiskt ordspr�k

G�ran Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	13-04-2004, 15:05 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 35 Medlem sedan: 10-01-2003 Medlem nr: 556	Jag har ocks� �gnat n�gra timmar �t ympning i helgen - har satt in ett 20-tal ympar av plommon och k�rsb�r i mina "vildtr�d", kanske blir det lite �ppelympning senare men v�ntar nog n�gra veckor med det. Anv�nder mig av eltejp (av bra kvalitet) och en mattkniv med utbytbara blad - tycker det fungerar bra men det finns s�kert m�nga andra anv�ndbara metoder. En f�rdel �r att man slipper ympvaxet, en nackdel �r att man m�ste linda bort eller sk�ra jack i tejpen f�r att undvika att den senare stryper ympen. Ympmetoden som jag (n�stan uteslutande) k�r med �r former av skarvymp, enklast �r om gren och ympkvist har samma diameter, d� bara snedsk�r man dem ca 4-5 cm och tejpar ihop. -------------------- G�ran, zon 4

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	13-04-2004, 16:17 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Kul att h�ra G�ran och lycka till CallEva! Gammelnalle - Man kan ympa en l�ng period p� �ret. Vissa ympmetoder kr�ver att barken lossnar l�tt (barkymp t ex) och dessa g�r man n�r saven stigit. Det k�nner man om man g�r ett snitt och f�rs�ker pilla i kanten av barken. Sitter den fast �r det f�r tidigt f�r barkymp. N�r tr�den b�rjar fokusera p� frukten och n�r grenarna slutar v�xa brukar de inte ha s� mycket energi �ver f�r ympar, och d� �r ymps�songen slut. Andra ympar som l�gg-, skarv- och klyvymp kan man g�ra utan att pilla loss barken, och dessa kan man starta med innan saven stiger. Jag har ympat �pple i b�rjan av mars till blomning med olika slags ympar och det har fungerat lika bra (och d�ligt)... Viktigast �r att ympen sover mer �n underlaget (det man s�tter ympen p�). Annars kr�ver ympen mer �n tr�det kan ge. Ympen man s�tter p� kan ha helt vilande, osv�llda knoppar medan modertr�det har b�rjat med knoppsprickning. K�rsb�r och plommon brukar man ympa tidigare �n �pple och p�ron, och normalt �r deras s�song f�r att vilja l�ka samman ympar kortare ocks�. Mitten av mars har jag f�r mig att expertisen brukar s�ga, men det g�r s�kert bra en m�nad fram�t fr�n det ocks�. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

KURT Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-04-2004, 07:05 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 10 440 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 34	P� de tr�d som man k�per har de n�stan alltid ympat genom ockulering, �r det bara f�r att det g�r �t mindre med material? Kan man f�sta nya toppskott p� grundstammar med l�gg-, skarv- och klyvympar ist�llet f�r att ockulera?

G�ran Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	15-04-2004, 13:05 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 35 Medlem sedan: 10-01-2003 Medlem nr: 556	CITAT (KURT @ 15-04-2004, 08:05) P� de tr�d som man k�per har de n�stan alltid ympat genom ockulering, �r det bara f�r att det g�r �t mindre med material? Kan man f�sta nya toppskott p� grundstammar med l�gg-, skarv- och klyvympar ist�llet f�r att ockulera? Vet inte riktigt varf�r men slutresultatet blir i alla fall detsamma, de grundstammar jag har dragit upp fr�n k�rna brukar jag skarvympa. Jag har inte provat okulering men tycker nog att det verkar lite "pilligare" att h�lla p� med och borde ta l�ngre tid men det kanske beror p� hur van man �r. Kan det ha n�got med att de g�rs olika tid p� s�songen, okulering g�rs v�l p� sensommar/h�st och ympning p� v�ren, okuleringsknopparna tas direkt och kanske finns det mer tid �ver �n nu p� v�ren. Eller s� kan det helt enkelt vara en s�krare metod som ger snabbare resultat. Material�tg�ngen kan bli densamma om man ympar med en knopp �ven om man f�r s�kerhets skull brukar ta tv� eller tre. -------------------- G�ran, zon 4

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-04-2004, 13:40 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Odlare som jag k�nner anv�nder b�de ympning och okulering n�r de g�r frukttr�d, just f�r att kunna tillverka tr�d under hela v�xts�songen som G�ran skriver. Okulering ger snabbare sammanv�xning och mindre �ppna ytor p� grundstammen. Snyggare tycker jag, och mindre risk f�r intr�ng av svampsporer mm. Men ympning fungerar ocks� mycket bra. Visst kan du ympa grundstammar, Kurt, med alla s�tten du n�mner. L�ggymp tar lite l�ngre tid att �vervalla, s� just den brukar jag undvika p� grundstam - men den g�r den med. Jag ska okulera senare i sommar och har tr�nat att ta bort knopp p� pil och r�nn. Det verkar inte alls om�jligt att lyckas med! -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

KURT Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-04-2004, 13:47 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 10 440 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 34	Vad �r sv�rast med ockulering? �r det att f� loss en knopp med "lagom" mycket kambrimved med? Det verkar ju mycket enkelt att g�ra ett T-snitt i barken, men det m�ste ju ocks� g� "lagom" l�ngt in s� att kambriumdelarna verkligen kommer i kontakt med varandra?

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-04-2004, 13:53 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Utan att ha okulerat s�rskilt mycket, mest testokulerat: Det sv�raste tyckte jag var just att f� bort tillr�ckligt mycket och inte f�r mycket knopp. En annan sv�righet var att inte tappa knoppen eller r�ka ta p� dess baksida innan man pillade in den. Att g�ra iordning T-snittet f�rst blev ett m�ste, och att sedan inte k�nna sig alltf�r stresad n�r knoppen skulle av. Att f� T-snittet r�tt �r hyfsat l�tt n�r barken �r v�t, och det verkar som att tr�det �r sn�llt och kan reparera lite skadat kambium liksom att ta emot en knopp som ligger lite fel fr�n b�rjan. Lyckas man v�l kan ett ympris ge en hel del nya tr�d - fler �n om man ympar (d� man ofta l�ter flera knoppar sitta p� ympen). ATt kunna okulera �r bra om man bara har en ympkvist p� en sort man tycker �r v�rdefull. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Mell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-04-2004, 22:46 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 16 Medlem sedan: 20-09-2003 Medlem nr: 2 337	Hej, Jag �r nyfiken p� ympning, men vet inte riktigt hur man g�r. Har l�st p� ett st�lle att ympningsmedlet ska strykas p� ympytan och p� ett annat att det ska man absolut inte g�ra - Vad �r r�tt? Vad �r b�st att anv�nda som "rot" f�rutom ett annat likadant frukttr�d? Jag skulle vilja ympa ett p�rontr�d, ett �ppeltr�d och ett k�rsb�rstr�d. Alla tips mottages tacksamt. Mvh. Mell -------------------- Favoriter: �nglatrumpet & Clematis

G�ran Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	19-04-2004, 07:44 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 35 Medlem sedan: 10-01-2003 Medlem nr: 556	Ympningsmedlet smetar man p� efter det man har f�st fast ympen i tr�det f�r att f� en luftt�t skarv allts� INTE p� ympytan. P� Pomologiska s�llskapets hemsida finns beskrivning eller l�s artikel h�r p� odla.nu hur man g�r n�r man ympar. Anton Nilssons bok "Ympning av frukttr�d" �r ocks� bra och finns att l�na p� m�nga bibliotek. Det g�r att ympa p� n�rbesl�ktade arter t.ex. kan man ympa �pple och p�ron p� b�de r�nn och oxel men snittytorna brukar inte l�ka samman speciellt bra. Men �ven om det inte ger ett varaktigt resultat �r det ett bra s�tt att �va sig p� innan man ger sig p� sina riktiga tr�d. -------------------- G�ran, zon 4

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-04-2004, 11:50 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej Mell! Vill bara l�gga till n�gra rader efter G�rans utm�rkta r�d: Vill du g�ra �ppeltr�d fr�n start - s� k�rnor och ympa p� de skott som kommer upp n�r de �r tillr�ckligt grova. �pple g�r utm�rkt att f�r�ka p� detta s�tt. Men p�ron brukar man anv�nda en annan rot (kvitten eller �nnu vanligare pyrus communis) och ofta kan man hitta rotskott fr�n dessa i tr�dens n�rhet. Bara att gr�va upp, flytta till soligt st�lle och ympa. Men �ven k�rns�dder fr�n p�ron brukar utveckla starka rotsystem. K�rsb�r g�r ocks� att f�r�ka genom k�rns�dd eller genom att flytta rotskott. En annan variant �r att k�pa grundstammar av de frukttr�d du vill ympa. N�r man tr�nar ympning brukar man tr�na upp handlaget med kniven genom att sk�ra i r�nn, pil eller annat f�rskt ris man har till hands. Sedan kan man f�sta �ppel-ympar i fjol�rsveden i ett vuxet �ppeltr�d och se hur de utvecklar sig. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Mell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	19-04-2004, 14:52 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 16 Medlem sedan: 20-09-2003 Medlem nr: 2 337	Hejsan, Tack f�r svaren och tipsen G�ran och Cilla :-) Jag tyckte att det l�tt konstigt att kleta ut ympningsmedlet p� snittytan. Nu ska jag ut och leta skott, men n�got tveksam om jag hittar n�gra. Tr�den �r gamla och jag har inte sett n�gra tidigare. En liten grej till... Det d�r med k�rnor misslyckas jag vanligtvis med. Hur f�r jag dem att gro p� b�sta s�tt. Mina brukar d� skratt. Mvh. Mell -------------------- Favoriter: �nglatrumpet & Clematis

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-04-2004, 17:09 L�nk hit: #15
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Jag skulle tro att b�sta s�ttet, om man kan passa s�dderna lite grand, �r att s� dem i sandlandad jord (eller s�jord som man k�per) i krukor som man gr�ver ned i marken p� ett st�lle med halvskugga. Att man gr�ver ned dem �r f�r att de inte ska torka. Sj�lv samlar jag massor av k�rnor och k�r med "m�ngder ger �tminstopne n�gra-varianten". Stoppar ned p� olika st�llen p� tomten fr�n augusti n�r de f�rsta svenska �pplena mognar till sent p� h�sten. Ibland tar sig m�nga, ibland n�gra f� och s�llsynta �r ingen alls. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 24-09-2025, 01:56

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon