Behandling av kräfta ? Alternativ

[jholma]

Om man nu har kräfta vad kan jag göra mer än att gröngödsla ?

Jag har Gyllenkroks Astrakan med tre stammar - ett rådjur fick sig ett skrovmål för ca 20 år sedan. En av dessa stammar som är ca 10 cm i diameter har kräfta stor som en knytnäve. Den sprider sig - tyvärr. Om jag vill stoppa angreppet kan jag då skära bort till frisk ved kring kanten eller skall jag såga bort hela ytan ? Eller skall jag såga bort hela stammen ?
Kan jag ympa på en stam som är ca 10 cm i diameter utan problem.
Trädet är för övrigt friskt och växer bra till och med på "kräftstammen"

Ser fram emot kloka synpunkter

Hälsnigar

Jan

[Cilla]

Äppelträd kan leva länge med fruktträdkräfta. Hittills finns ingen annan metod att bekämpa den än att stärka trädet genom gröngödsling så att övervallning och inre försvar gör att svampen inte får samma fart i trädet som i ett svagväxande, försvagat träd. Är området trädet står i sankt på vårvintern eller hösten bör man dränera. Stående vatten på våren försenar savstigning och solvärmen ger små mikroskopiska sprickor i hela grenverket där kräftsporerna sätter sig.

Förr skar man rent kräftsår och det finns de som gör det fortfarande men själv har jag sedan några år helt upphört med detta. Kräftsvampen nectria galligena är systemisk, finns i hela växten. Jag skar så det stod härliga till under många år men resultatet blev noll, eller värre.

Däremot kan beskärningen påverkas så att man i valet mellan en sårsjuk gren och en utan sår väljer den sårfria. Det är när såren i kambiet omsluter grenen som den dör, och därför har sårgrenarna kortare framtid.

Ympar du på trädet får de nya grenarna också med stor sannolikhet kräftsår eftersom svampen har fäste i trädet och inte endast i såren. Motsatsen gäller också: Smittat ympris kan föra in kräfta i moderträdet.

Jag har till och med sett inympad Filippa (en sort som inte så lätt får kräfta) få sår i ett kräftsmittat Tranparente Blanche. Men detta tål att experimenteras med. T ex är det intressant att se om de experiment som medlemmar i Pomologiska föreningen gjort med unga äppelträd där man på det purunga spöet ympat in en bit Filippa för att få Åkerö ovanför att bli mindre kräftbenägen. Åkerö är en sort som är mycket kräftbenägen. Resultat visar sig väl om en 20-30 år eller så.

Själv kommer jag att experimentera med bakterier som används i biologisk bekämpning och som testats på plommon för trettio år sedan. Även dessa försök kommer att ta lång tid att se om de ger effekt.